Är jag körd? Var brutalt ärlig

Jag är 31 år gammal, utan utbildning. Jag var (är) en sån som hade svårt att veta vad jag skulle göra efter gymnasiet, så jag jobbade, körde den sedvanliga svängen utomlands, pluggade nåt flum och onödigt (dyrt) i Australien 1 år. Sedan vid 26 års ålder förverkligade jag i alla fall en dröm - GU Jägarsoldat vid AJB. De ville ha mig som Officer, aningen förvånad, sökte jag och kom in men tackade nej dels pga lönen som är skamlig inom FM, dels för att jag kommit in som sjökapten. Pluggade det drygt ett år innan jag, efter praktik på sjön, insåg att det var totalt fel för mig.

Flyttade hem till västkusten och jobbar sedan en tid typ inom lager och kundtjänst. Otroligt ostimulerande, men har 30k/mån för ett simpelt jobb. Påbörjade 2020 Tekniskt basår, men med allt som hände då och distansundervisning så blev jag rökt, hängde inte med helt enkelt. Är inte tillräckligt vass på matte tydligen, så jag fick avbryta. Tyvärr.

2022 fyller jag 32 och ska jag vara ärlig - paniken är en i hasorna över om jag någonsin skall lyckas finna en sysselsättning där jag kan trygga min framtid, köpa hus, ha råd att ha familj, kunna gå i pension osv. Är uppvuxen i nedre medelklass och vill inte utsätta mig själv för den stress det innebär att vända på varenda krona när man har barn att försörja.

Verkar finnas många kloka hjärnor här, men konsensus verkar vara typ “5 år civiling/juridik” - and off you go :wink: Men kanske finns någon med erfarenhet att tagit sig fram en annan väg? Varje tips är guld värt! Tack.

12 gillningar

Som svar på din rubrik. Nej, du är inte ens i närheten att vara ens lite körd. Inte ens i närheten.

Du tjänar 30k i månaden. Folk har blivit mångmiljonärer på mindre tjänsteinkomst. Vägen dit är olika för alla människor, vissa har den enkelt. Andra har skitsvårt.

Vad vill du göra i livet? Vad intresserar dig?

30k i månaden är tillräckligt för alla de mål du räknar upp.

47 gillningar

Jag förstår att du är orolig över detta, men du är verkligen inte körd. Genom mitt jobb på en högskola så vet jag att även starka studenter hade det väldigt jobbigt förra året. Mitt bästa tips här är att alltid fråga om hjälp. Lärarna är där för att hjälpa dig och tycker oftast bara att det är roligt. Sedan är det så att basåret är väldigt tufft! Tuffare än de flesta Civilingenjörsprogram.

Tekniskt Basår följt av en ingenjörsutbildning är absolut något av det bästa du kan göra. Jag har sett människor totalt vända om sina liv genom att sadla om på det sättet!

Om du tycker att civilingenjör är en för lång utbildning så rekommenderar jag starkt att titta högskoleingenjörsprogram istället! Det finns ju också mer konkreta yrkeslinjer som är två år långa, till exempel elkraftingenjör.

Sedan är det också så, om jag ska vara krass, att du ändå bara är 32! Du har större delen av din karriär framför dig. Lägg några år på att sadla om nu och ta dig dit du vill!

10 gillningar

Lugn och fin. Hakuna matata!

Om du på riktigt bara vill ha ett villa, vovve, Volvo-liv så är det långt ifrån ouppnåeligt med din erfarenhet och lön! Kontantinsatsen till en villa fixar du lätt som en plätt med några års börssparande och garantipension ska inte underskattas i kombination med även ett magert privat pensionssparande på typ 10% av lönen! Allt beror ju på hur du vill att pensionen ska se ut dock.

Om du verkligen bara vill ha ett hyggligt Svenssonliv så har du helt rätt förutsättningar redan idag, rent ekonomiskt! :slight_smile: Sedan skadar det ju inte att fundera på vad du genuint vill göra i 30-40 år till för att uppnå stimulans. Men det är ju en helt annan sak!

6 gillningar

Du har inget tålamod. Du är 30 år och kommer säkert att leva i 80 år till. Du har tid.

praktiskt tips; gå någon 2-årig YH eller 3-årig utbildning inom IT/programmering.

10 gillningar

Hmm nja va?

8 gillningar

Lugn. Ingen är körd
Men kanske behöver du andas lite, ta ett steg tillbaka och fundera på varför du lutade åt teknik och att ta dig igenom ett tekniskt basår?
Det finns ju bokstavligen hundratals andra vägar att gå för att bygga en stadig grund.
Bland annat kan man läsa ekonomi istället för en ingenjörsutbildning, det är i allmänhet betydligt enklare rent analytiskt.
Eller så bejakar du din ”höga” ålder och drar nytta av att det finns skrån och utbildningar där viss livserfarenhet snarare är en stor fördel, t ex vård/medicin, psykologi, socionom, polis, etc.
Kanske behöver inte just du bli superteknisk?
:nerd_face:

5 gillningar

Jo, det hävdar jag. Du ska ta igen samtlig matte, fysik och kemi från gymnasiet. Att göra det på ett år när man inte har allt färskt i huvudet utan har jobbat några år är en betydligt brantare inlärningskurva jämfört med de flesta civilingenjörsprogram.

4 gillningar

Jovisst, men samtidigt har man inte massa andra ämnen man hade på gymnasiet parallellt. Håller verkligen inte med om att basåret är tuffare än utbildningen som kommer sen.

3 gillningar

Du ser ingen skillnad på vilka krav på ren analytisk förmåga som ställs på basårets gymnasienivå och de kurser som följer under t ex ett civ ing program?
Jag tror säker många kan få en chock av ett tekniskt basår, men det är troligare att det är för att det är till för de som inte läst så mycket matte, fysik och kemi och därför saknar behörighet till t ex ingenjörsutbildningar. Har man läst typ samhäll och aldrig sett en differentialekvation så är det klart att det kan bli lite stressigt.

Men det är inget mot linjär algebra eller tillämpad matematik inom mer avancerade fysikkurser. Där kan hjärncellerna ibland ta slut även för den som glidit genom natur på gymnasiet med toppbetyg i all ämnen.

Jo, det är såklart en skillnad. Det var ju det jag sade! Det upplevs som väldigt tufft för att man inte har allt färskt i huvudet.

Det är naturligtvis mer komplicerad matematik på högre nivå, men den byggs ju upp över tid. Sedan är väl kanske inte linjär algebra det mest problematiska med ingenjörsutbildningar, men jag förstår vart du vill komma! :wink:

Det enda jag villa säga trådskaparen med mitt inlägg är att basåret kan vara väldigt tufft och att han inte ska ge sig!

2 gillningar

Undvik universitetsutbildningar som innebär många år med liten inkomst och beroende på vad du klarar av att jobba samtidigt även studielån. Dessutom inte alltid en bra lön efteråt. Satsa på elektriker eller något liknande hantverksmässigt yrke som det är brist på. Om du vill tjäna pengar alltså.

6 gillningar

Jag är betydligt äldre än du och håller fortfarande på med pluggande. Så att prata om att vara körd är alldeles för tidigt tycker jag.

5 gillningar

Kolla YH-utbildningar.

6 gillningar

Körd kanske kanske du hade varit som arbetslös och med 100tusentals i skulder samt inga tillgångar.

Du har alla chanser i världen att bygga ett liv från den platform du har idag.
Den absoluta majoriteten som har större tillgångar är äldre och de kommer från att ha jobbat länge samt att de har fått kapitalet att jobba åt dem. Sen kan alla göra det på olika nivåer. Någon kan få 100k att bli 1M på 20 år. Någon annan startar på 10M och får det att bli 100M. Principerna är de samma och utväxlingen i dessa 2 exempel också de samma.

Den absoluta majoriteten som blir rika på mycket kort tid (typ lotto vinster) har istället kvar väldigt liten andel av denna förmögenhet efter bara några år.

Så välj bara rätt väg, men bara att du hänger här säger en del om vilken väg du valt…

All lycka till !

3 gillningar

Jag saknar en riktig analys av vad du är bra på och intresserad av. Att vara officer är ju verkligen inget dåligt yrke och jag uppfattar att det iallafall ger en fingervisning om vad du har för profil.

Matte på universitetsnivå är inte för alla. Jag jobbar själv som controller inom staten och har det ganska stabilt. Jag jobbar alltså mycket med siffror och finansiell rapportering på daglig basis. När jag läste på universitetet ingick en liten kort kurs i matematik i kursplanen. Det funkade inte alls. När man läste matte på gymnasiet fungerade det så att läraren gick igenom ett moment på måndagen. Sedan hade man veckan på sig att sitta och traggla detta. På universitetet var det mer att man förväntades förstå saker direkt och inte behöva tragglandet alls. För de som hade en mer naturvetenskaplig orientering fungerade det, för mig och många andra gjorde det inte det. Det är den enda kurs jag någonsin hoppat av. I övrigt har jag varit högpresterande i det mesta jag tagit mig för och kommit in på alla utbildningar och kurser jag sökt.

Vore inte yrkeshögskolan ett bra alternativ? Jag tror det rent generellt är ett bra alternativ om man inte är purung och vill ställa om till något mer stabilt och välbetalt.

En bra parameter att tänka på är var du tänkt dig att bo. På vissa orter är många utbildningar inte så eftertraktade. En rad yrken finns främst i storstäder och/eller har väsentligt större marknad och högre löneläge där. Andra yrken finns på många håll och är mer generella.

Är sj utbildad ingenjör och har bra lön men vänder ändå kronor då jag försörjer fru som pluggar och barn…

Hur som, jag är inte lycklig i mitt arbete direkt. Önska att jag var modig nog att följa min passion eller jobba med nått jag älskar.

Har undertryck det så länge att jag inte längre vet vad jag gillar eller vill…

Mitt tips är att följa det du älskar före nått annat…
Även om det är lite sämre betalt osv så kommer det säkerligen ge andra belöningar längst vägen och förhoppningsvis mer betalt längre fram.

Sök till officerare igen?

4 gillningar

Kan vi bjussa på att matte ens på gymnasienivå är tufft om man inte gjort det på 10+ år?

9 gillningar

Vill också lägga till att kundtjänst (säljinriktad) är den kanske bästa skola man kan gå.

2 gillningar

Gud ja, men jämfört med det som kommer sen är det inte värre…

2 gillningar