Daniel, så modigt av dig att berätta om din situation. Om det är kört eller inte kan bara du avgöra. Det finns osynliga och outtalade mått i samhället för vad som räknas som (yttre) framgång. Frågan som ska ställas är vad som är viktigt för just Dig. Vad är det du vill uppnå med ditt liv, och framförallt varför?
När du har fått svar på den frågan kan du sätta upp mål och plan för att nå ditt mål. Jag får uppfattningen att du är en kapabel person som för tillfället känner dig lite vilsen, med den utgångspunkten har du alla möjligheter.
Sedan när det gäller att tjäna bra med pengar (över brytgränsen 45’) behöver det inte vara något som du nödvändigtvis brinner för, men som du kan tänka dig jobba med framöver. Personligen tror jag att det är få förunnat att kunna jobba med sin ”hobby” och samtidigt ha stora intäkter.
Om du ska få ett konkret tips på en yrkesinriktning som är mer fysisk/praktisk så tjänar både elektriker och rörmokare bra. Många gånger bättre än en ”vanlig manschettproletär” Börja som anställd för att få erfarenhet och starta din egen firma om tre år.
Det mesta blir “för jobbigt” med för stort steg. Jag hade rätt dåliga betyg i gymnasiet (underkänt i alla ämnen utan engelska (detta var när det var betyg 1-5), och kände definitivt att jag inte hängde med och hade extremt svårt med tålamod och motivering. Det ena närde det andra - ett ämne blir inte direkt roligare ju längre efter man kommer.
Jobbade sen 6-7 år innan jag kände att “vafan… jag vill bli riktigt bra på något jag faktiskt tycker är kul, så jag faktiskt kan jobba med det”. Började då läsa upp alla naturvetenskapliga ämnen kvällstid på komvux. Och det gick vägen!
Börja på den nivån där du är. För stort steg blir oöverstigligt.
Var beredd på att det kräver mycket tid och hårt arbete. Det går inte göra half-ass. Allokera timmar per dag.
Smärta i hjärnan är bra - det är ett tecken på att man lär sig. Det känns som värst innan det klickar.
Använd resurserna som finns - det finns mer matteböcker att köpa/lösningsböcker, det finns youtubevideos, fråga lärare/mer erfarna personer, etc.
Motivation är allt! Hitta motivationen och allt går 1000x lättare (pga allt jobb är då “värt det”)
Jag gjorde detta + läste högskoleprov. Kom ni på datateknik civing på KTH, och tog alla tentor på första försök (utan en som jag stod över pga krockade med förlossning av mitt andra barn) = fick examen.
Väldigt många på KTH hoppade av. De som pluggade för de “ville kunna data och få hög lön” försvann, de som genuint fann det intressant och roligt de kämpade sig igenom och klarade sig. Åter igen - motivation är allt!
Examen på papperet var väl inledningsvis praktisk att ha vid jobbsökande, men den stora grejen var 5 år helt dedikerat till att lära mig saker som jag både tyckte var kul, och som var användbart. Det ledde till att jag kunde jobba med sådant som var sjukt kul, och bygga sådant som gjorde skillnad. Och det i sin tur ledde till mer lärdomar och erfarenhet, som i sin tur ledde till att starta eget företag, och sen ett till, osv.
Tack för ditt svar. Kanske skall förtydliga att det är 30k brutto… Efter staten stulit sin del blir det väl snarare 23…
Exakt vad jag vill göra är jag inte säker på. Tanken att driva eget lockar mycket. Men har ingen direkt affärsplan, e-handel vore kul, som jag jobbar med nu.
Hej, tack! Det hade definitivt varit och var min tanke att gå den vägen men den vägen är nog stängd nu tyvärr då jag som sagt, hoppade av pga att jag ej hade klarat tentorna efter första året och därför inte fått CSN längre. Man kan därför inte hoppa på tekn basår igen. Iallafall inte på samma skola som jag förstår det… Vet heller inte om jag kan få mer CSN för tot 4 år som tekn basår + högskoleingenjör skulle bli, jag har redan 5 terminers CSN (yeah I know, jag har ju pluggat 2,5 år totalt, olika saker, lite det jag menar med att jag är körd - utbildningsmässigt sett)
True that! Jag lever dock redan rätt fattigt, hyreslyor nuförtiden är för jävla dyra. Så jag funderar på att flytta till mindre och börja dubbeljobba för att öka ååh kassan. Eller jag måste nog det.
Dock spyr jag på mitt nuvarande jobb och långsiktigt vill jag ju givetvis ha Ett jobb som jag dels trivs med och dels gör att man kan leva ett gott liv. Inte lyxliv i den meningen som vissa tänker sig. Men drägligt och inte behöva vända på varje krona. Jag vet mer eller mindre exakt vad jag vill ha socialt och bostadsmässigt - och det är inte mycket - en timmerstuga eller hus lantligt eller skogen, fint men minimalistiskt och simpelt, en hund och jaktlicens. Skulle ge rätt låga driftskostnader, men det är hur jag ska ta mig dit som är frågan. Eventuellt sägs upp mina lya idag, som kostar 8k/mån och skaffa ett till jobb och jobba arslet av mig i kanske 5 år och försöka spara maximalt. Men att jobba med något som får en att må bra ser jag som något av det ultimata målet.
Haha ja det är sant, hemska tanke! Nej men kommer säkert får jobba en 40 år minst, som utvecklingen av landet ser ut.
En YH utbildning är definitivt en tanke. Jag önskar verkligen att IT var ett intresse, det gör jag verkligen. Men jag är nog född i fel tid, jag har inte ens sociala medier och vill hellre bo i ett simpelt timmerhus än teknologiskt hi-tech hus. Så IT skulle jag nog inte prestera så väl i och att prestera väl är något jag verkligen strävar efter. Därför jag inte trivs så bra just nu då jag verkligen inte presterar karriärsmässigt.
Nja… Det vor nog för att möjligheterna var så breda. Hade valt en ingenjörsutb på den skolan som innehöll mycket kurser för företagande.
Men du har kanske rätt. Teknik kanske inte är min grej. Ang polis så har jag sökt det. Två gånger dessutom. Trodde ett stabilt psyke och god fysik skulle ta mig långt där, men icke. Jag vet inte faktiskt vad som krävs för att bli ansedd som bra polis idag. Det är luddigt. Men kanske lika bra för ett liv som polis kanske vore kul, förutom den 25e… Vilket är en skam. Jag har en dröm om att en dag driva eget, helst ihop med någon eller några. Där hade det ju säkert hjälp att plugga, med alla kontakter man knyter osv…
Alltså, nu hade jag bara “semi lätt” för matte i skolan, men upplevde att det var extremt svårt att ta till sig matte, fysik och kemi samtidigt under mycket högt tempo under min termin på basåret. Hade behöver mycket mer tid. Typ bara matte först, sedan fysik och kemi osv. Men jag fick helt enkelt erkänna för mig själv att jag inte lyckades greja det. Hjärnan min hajade inte snabbt nog. När det sedan endast blev distans via usla lektioner via zoom så blev nivån ännu svårare för mig att greja. Tyvärr.
Jag är helt klart impad av de som klarar det där galant. Ännu mer impad av dem som klarar det utan en stor talang i det. För mig blev det för svårt. Tyvärr kom kursen i studieteknik först efter halva terminen. Hade man fått en 2v crash course I det först - innan allt annat drog igång kanske fler hade klarat det. Men men… Spekulationer och i slutändan är det ju bara mitt egna fel att jag inte klarade det.
Hej,
Intressant tanke! Den har jag haft och har fortfarande. Alla tjatar ju om bristen på rörmokare tex. Min styvfarsa eller väl ett bra exempel - knegat på som elektriker sedan 19 års ålder. Jävligt vass på det men absolut inte en Elon Musk när det kommer till entreprenörsskap. Förlitat sig helt på att göra ett bra praktiskt jobb, få bra rykte osv. 55 år gammal startade han och en kompanjon eget (typ 20 år för sent om du frågar mig) och de tjänar bra. Kunde plocka ut en duktig slant i bonus förra julen, så det går absolut. Hårt slit, han tillhör den gamla skolan där.
Min pappa var med mycket händig och kunde i princip det mesta och extremt duktig på allt praktiskt. Tyvärr inte så intresserad av att lära vidare det till mig vilket jag är lite besviken för. Men har jag tur kanske jag har lite av de generna.
Dum fråga kanske - men utan någon som helst erfarenhet - kan man som 32 taggare utbilda sig till snickare / elektriker / rörmokare och är det rimligt att på ett kompetent sätt driva eget då kanske vid 40 års ålder?
Tack! Vill du utveckla? Vad för plugg pysslar du med? Det är kul att höra sånt här från andra mer erfarna, aldrig liksom haft någon som haft det här snackat med mig, fått försöka fundera ut sånt här själv, längs vägen och tyvärr inte alltid tagit rätt beslut. Så det är alltid uppskattat när man får höra hur andra gjort och löst det, som varit i min sits.
Hej och tack för det!
Det är nog helt sant det du säger. De jag känner som lyckats skapa sig en ekonomiskt trygghet har gjort det genom att välja väg tidigt och sen köra på den vägen, jobbat mycket, tom kanske på gränsen till hälsosamt mycket, men sedan “lyckats” på olika nivåer. Känner dock ingen som vid dryga 30 stått helt lost och utan kompass. Men å andra sidan är jag inte Neil Armstrong - jag är knappast unik i min sits inser jag.
Fann rika tillsammans nyligen och sparar en just nu blygsam summa via Lysa varje månad och ambitionen är ju att öka den summan.
Eftersom du är intresserad av jakt och skog - funderat på högskoleutbildning till Jägmästare? Grymma fester, och många på den utbildningen var lite äldre än 18-20 när jag festade med dem i Grythyttan för 25 år sedan eller så, så du skulle säkert passa in bra… Med ett sånt yrke kommer du inte ha behov av att gå i skogen på din fritid…
Annars kan du ju prova att gifta dig rikt! det är aldrig kört.
Med en farsa som är elektriker och intresse av att göra ngt dylikt skulle jag absolut hoppat på en elutbildning och haft ett allvarligt snack med farsan om att ta över verksamheten.
Jag förutsatte att det var före skatt. Det är inte en dålig lön vid 31. Medianlönen i Sverige ligger väl på dryg 32k?
Du kan som jag sa uppfylla alla dina mål du radade upp (relativt enkelt) med den lönen. Skärper du till din ekonomi ordentlig och jobbar hårt med den kan du bli mångmiljonär, men det kräver uppoffringar som kanske inte alls passar dig. Slarvar du ordentligt kommer du istället behöva vända på slantarna så länge du lever. Du har framtiden framför dig.
Jag tror detta handlar mycket mer om vad som intresserar dig och vad dina värderingar är. Alltså mycket större och svårare frågor.
Vad gör du på fritiden? Vad tänker du på att du hellre vill göra när du står på jobbet och vill därifrån?
Låter verkligen som att du kan ha handlaget i blodet. Jag är inte i branschen så kan inte besvara din fråga med trovärdighet, men jag kan inte se varför det skulle vara på något annat sätt än att du efter 8 år kan driva eget. Det verkar fullt rimligt! Kanske någon i branschen som kan svara?
Det tog mig 2 försök att klara basåret. Orkar du hade jag jag gett det ett försök till. Kanske jobba halvtid och plugga halvtid för att vara bättre förberedd innan nästa försök? Det är vad jag gjorde och det funkade.
Mot panik/för mentala hälsan så rekommenderar jag 30-45 minuter lågintensiv träning om du inte redan gör det. Själv promenerar jag och lyssnar på ljudböcker på lunchen innan jag kastar i mig en sunkig matlåda.
jag började plugga efter gymnasiet, tog en examen inom det område jag nu jobbar inom. Men jag är lite osäker på om jag egentligen vill jobba med det så jag började plugga mot ytterligare en examen, hållit på med det i många år vid sidan om jobbet. Nu börjar det närma sig att jag skulle kunna ta ut den andra examinan också, om jag övergick till att studera heltid skulle jag klara det på mindre än ett år. Jag är helt enkelt lite obeslutsamt lagd. Som parentes kan jag säga att jag är inte heller speciellt vass på på matte, men det finns ju massor med jobb som inte kräver det.
Det tog mig mer än 2 år som civilingenjör i ett bristyrke att komma upp i 30000. Överskatta inte lönerna baserat på detta forum eller fackförbundens löneanspråk för nyexaminerade. Utbud och efterfrågan är satt ur spel på en hel del av arbetsmarknaden, även för högutbildade. Och inse att en lön över 35000 är för dig kanske 7 år bort om du väljer en civilingenjörsutbildning (basår+utbildning+1 år med ev låg ingångslön)
En YH inom bygg, el, VA, fjärrvärme etc ger dig möjlighet att jobba som konsult inom anläggning och infrastruktur. Är du duktig så kan starta eget företag inom några år och t.ex. jobba som underkonsult mot konsultföretag som Afry eller ledningsägare såsom Ellevio. Eller så kan man satsa på mer praktiska inriktningar såsom rörmokare, plåtslagare eller svetsare.
Personligen så tycker inte jag att man måste sträva efter att jobba med det man älskar. Själv ser jag till att jag finner mitt jobb stimulerande, men syftet med jobbet är att få in lön som gör att jag kan göra det jag älskar på min fritid. Det kan nog vara värt att fundera över om du verkligen måste älska ditt jobb?
Sen så är jag av åsikten att det är sjukt mycket svårare att spara pengar med hus än hyresrätt. Man ska betala räntor på lån, uppvärmning, renoveringar, vägavgifter(vi är uppe i 18000 för detta år), andra samfällighetsavgifter och investeringar, sophämtning, anslutningsavgifter, längre och dyrare pendling etc. Bygg hellre upp ett kapital i lägenhet innan husköp, så slipper du stressa över hur lång tid det tar att bygga kapital som husägare
bra att du delar med dig, en viktig diskussion och jag all respekt för hur stressande det kan kännas. Viktigast är att du gör något som är värt din tid. Vad ger dig energi? Helt andra tips än de som redan angivits, brandman (2år) här finns möjlighet till att avancera också samt jourersättning. Flygplansledare tjänar bra och som jag tolkar det en relativt kort utbildning. Lycka till!
I Stockholm är lönerna betydligt högre, men så även andra kostnader. Civ ing finns inom många sektorer, så beroende på vilket område kan ingångslönerna också skifta rejält.
När det gäller bostad tycker jag att bästa investeringen är ägande i antingen bostadsrätt eller hus, iallafall i Stockholm. Men om man bor i en mindre ort där priserna inte har gått upp lika mycket så kan hyresrätt vara bättre.
Börja som anställd för att få erfarenhet och starta din egen firma om tre år.
det är aldrig kört.