Bra poäng att man verkar kunna lära sig prioritera som är viktigt för en och vad som inte egentligen tillför mycket även om det är upphaussade saker. Det är väldigt skönt. Jag hade absolut ingen aning om detta som tonåring.
Jag förstår nog inte hur du menar. Jag tänker att för många ses sparandet som något som har ett överlevnadsvärde för ens familj. De flesta som har barn vill väl gärna föra vidare tillgångar till nästa generation. Man ser sig som en länk i en kedja. Men det är kanske något rätt så nytt i historiskt perspektiv.