Tvärtom människor tenderar att handla mer alkohol “så det ska räcka över helgen”. Sen att ge tex rabatter som Tyskland ökar inte konsumtion, det kommer ifrån att olika företag har en konkurans. En del människor har en beroende personlighet andra inte, det är genetiskt betingat inte baserat på tillgång. Det är skillnad på bruk och missbruk. Så det är tyvärr du som är helt ute och cyklar….
Så testa att förkovra dig lite kunskap istället, även tror du att RIKTIGA alkoholister ens köpet sin alkohol på bolaget?, nej dom flesta handlar DAX 75+ ytdesinfection på nätet. Det är ren etanol och kostar 56kr litern och man får den hemskickad….
Dunning kruger effekten handlar om kognitiv bias, och det är en vidimerad tes. Jag påstår inte på något sätt att jag är en allvetande intelligent individ, jag är medveten om hur lite kunskap jag egentligen besitter. Men inom vissa områden är jag ytligt beläst och har förstått det jag läst. Och att jag förstått korrekt undrade jag länge, men sen började jag föra dialog med professorer och yrkesverksamma individer inom fälten som intressar mig. Bör tillägga att jag är en högfungerade autist med ett intellekt i andra percentilen.
Sen om du önskar förkovra dig lite reell kusnkap kan du scrolla igenom denna artikel, och jag ger ett tipps till i framtiden när du ska söka information som är seriös börja på.
The remark by Krajc and Ortmann provides the essence of our story. Consider a brilliant student who typically scores 95 or 99 points out of 100. Because of the bound at 100, there is not much room to predict higher than her ability but there is plenty of room to predict lower, so she would typically predict 85 or 90, thus underestimating her score. The same happens at the bottom end of the scale, where there is a bound of 0 and a student would typically overestimate. This simple observation is the basis of our model.
(…)
In this article, we have attempted to provide an explanation of the DK effect which does not require any psychological explanation.
(…)
Finally, why do people still believe in psychological explanations of the DK effect? The literature abounds with characters who overestimate themselves and with wisdoms about how stupid it is to think you are clever. Shakespeare writes: “The fool doth think he is wise, but the wise man knows himself to be a fool” (As You Like It), and Alexander Pope warns: “A little learning is a dangerous thing” (An Essay on Criticism), in the same spirit as Confucius’ maxim: “Real knowledge is to know the extent of one’s ignorance.”
Perhaps the explanation for the persistence of this belief is:
We have two facts, both true. First, we actually observe the DK effect. Second, if we compare peoples ideas about their own ability with objective measurements of this ability, we find that people tend to overestimate themselves. Then, what is more natural than to think that these two statements are related to each other, in fact, that one causes the other? The problem is, they aren’t.
Som jag läser dig verkar du säga att så komplexa mekanismer som missbruk och volym av konsumerad alkohol i ett samhälle skulle bero på en faktor. Du pekar visserligen korrekt ut att genetik påverkar risk för missbruk, det är välkänt sen länge. Men sen verkar du mena att det är den enda faktorn. Svart eller vitt. Bruk eller missbruk. Det räcker att man läser tämligen lite genetik innan man lärt sig att få saker i kopplingen genetik och beteende fungerar så svartvitt som du verkar mena. Då ska vi inte ens börja prata om aggregat av människor.
En självmotsägelse. En ytligt inläst amatör har inte i ordets sanna innebörd förstått allt de läst i en vetenskaplig studie eftersom rik och nyanserad kontext av fältet och metodiken är avgörande för inom forskning meningsfull förståelse, och sådan tar år eller årtionden av heltidsarbete att bygga upp.
Vart har jag påståt att genetik är den enda faktorn?, även så har jag jag kontinuerligt läst forskarraporter och material om mina intresseområden i över 20 år. Så du tror inte att en person med 140+ iq lär sig något på den tiden?. Även människors alkoholkonsumtion är inte enkomt en fråga baserad på enkla faktorer som tillgång och pris, det är en konplex fråga med flertal variabler som påverkar. Så det är en fråga man med största sannolikhet aldrig lösa. Då människor tenderar att ljuga för sig själva och vägra erkänna hur verkligheten ligger till…
Jag läste absolut artikeln jag länkade, men misstänker att du inte förstod den. Även diagrammet du visar presenterar samma statik som grafen jag postat. Du är väl medveten om att det finns olika grafer och diagram?…
Det kan såklart vara så att jag inte förstod den. Min tolkning är att författarna menar att den såkallade Dunning-Kruger-effekten är ett statistiskt fenomen och inte en psykologisk effekt. Vad är din tolkning?
Det faktum att flera undersökningar visar att effekten uppkommer även med slumpmässig data är ändå ganska talande.
Diagrammet jag visade kommer alltså från Dunnings och Krugers artikel, medan diagrammet du postade inte kommer från en vetenskaplig artikel alls, utan är ett senare påhitt och en förvanskning. Din graf menar att folks uppfattning av sin egen förmåga sjunker när de lär sig mer. Den effekten finns inte i originalartikeln, där folks skattning av den egna förmågan ökar allteftersom de lär sig mer.
Den graf du visar härstammar inte från Dunning-Kruger överhuvudtaget, utan verkar ha sitt ursprung i webbserien Saturday Morning Breakfast Cereal. Det är en stundvis rolig och insiktsfull webbserie, men ska nog inte tas som vetenskapligt rigorös.
Källa:
Jag kan gå med på att det finns en del olika åsikter om effekten, och även om min egen bild är att det är ett statistiskt fenomen helt orelaterat till psykologi (och att det visar på ett av de stora problemen med psykologisk forskning) så finns det rum för rimligt tvivel om att fenomenet har någon koppling till psykologisk verklighet. Men ”Mount Stupid”-grafen är felaktig och kommer inte från studien. Den har inget med vetenskap att göra alls.
Den här videon, från 25 minuter in, visar David Dunning själv där han kommenterar att den här grafen inte visar Dunning-Kruger-effekten.
Återigen så formulerar du dig lite oklart. “tror du inte att en person med IQ bla bla”. Hur hade jag kunnat påstå ngt sådant om jag inte kände till din höga IQ? Om du tror det är viktigt för hur folk läser dina inlägg får du väl inleda varje inlägg med “Jag; IQ>140”. Och nej sund inställning/tolkning av forskning handlar inte bara eller ens till största del om IQ även om det är ett vanligt missförstånd.
Beroende på vilka dina intresseområden är, och hur du arbetat med dessa så kan du absolut ha lärt dig mycket som lekman på 20 år, det är långt ifrån självklart dock. Någon som slår en tennisboll mot garageuppfarten i 20 år blir inte automatiskt bra på tennis.
Ja det många inte vet är att om du köper en bil t.ex och lånar till den så faller det ut en bonus till företaget/säljaren, som är ofta minst 1% (så länge du inte löser lånet inom 6 mån har jag för mig)
Ofta tror kunden att dom är en bra kund som betalar hela beloppet direkt, men det är precis tvärtemot vad handlaren vill, låna mer och på längre tid
Ju längre tid mellan löneutbetalningarna, desto större problem att hantera frestelsen att bränna pengarna.
Förut så tror jag att det fanns daglönare dvs man fick betalt varje dag. Det är egentligen inte så dumt om man har svårt med impulskontrollen. Så tätare utbetalningsintervaller hjälper dem. Många idag har uppenbarligen problem att hantera månadslöner, i och med att man är fattig dagarna innan löning. Med lön per år skulle problemet bli mycket större med att folk helt enkelt står utan pengar. Jag tror de flesta skulle uppleva det som problematiskt. Ingen som har bra pengadisciplin skulle däremot ha problem med veckolön.
Personligen tror jag att jag skulle ha mer kvar vid en klumpsumma då jag nog skulle hushålla med pengarna er då jag vet att det inte kommer mer. Lättare med lönearbete då det lite blir som ”kuvertbudget” fast i större skala.
