Arv till "fel" generation?

Fast det är ju inte pengar vi investerar i, utan kapital, alltså produktionskapacitet. Om alla investerar i pengapressar blir det inflation och ingen blir rikare, men om alla investerar i fabriker blir det deflation och alla blir rikare. Och det är i praktiken det senare vi gör när vi investerar i globalfonder.

3 gillningar

Hade jag haft en rejäl förmögenhet så hade jag velat starta en släkt-stiftelse. ALLA släktingar framåt i släktträdet får ett startkapital på t ex 50 000kr när de fyller 20 år. Då kan de resa, spara eller kröka upp pengarna, men sen blir det inget mer från stiftelsen.

OM INTE…
Den kommitteen som är tillsatt enligt stiftelsens stadgar utser en släkting varje år som gjort något bra för släkten eller mänskligheten i stort. Vinnaren får 500 000kr extra med fri förfogande rätt.

Kommitteen får vara max 4 personer, minst 2 och är endast arvoderad med 10 000kr/år att dela på. De behöver bara träffas 2 ggr per år för att se över ansökningar och kora vinnaren.

Sen kan jag förhoppningsvis se lite ordning och reda och framsteg från efterlivet, eller en superdålig stämning i släkten pga girighet :smiley:

Alla beloppen ska följa Prisbasbelopp framåt.

2 gillningar

Hehe, vi kanske börjar spåra ur lite från tråden.

Men ja det är ju iofs sant. Samtidigt är ju inte kapital den enda begränsningen för produktionskapacitet, så fullt genomslag skulle nog inte kapitalet få. Men vi är ju ute och snurrar på ett högst teoretiskt ställe nu.

Jag känner en person vars släktstiftelse, skapad av någon rik föregångare, delar ut typ utbildningsstipendium till yngre medlemmar i släkten. Det känns ändå som en fin idé. Kommer dock inte ihåg detaljerna för hur det var utformat.

2 gillningar

Du kan ju starta en mindre stiftelse om du inte planerar att skaffa en rejäl förmögenhet. Till exempel kan man med bara SEK 10M spendera SEK 228k/år inflationsjusterat enligt 3%-regeln och med svensk skatt.

1 gillning

Rent juridiskt är arvsavstående och gåva det som ligger närmast till hand.
Vid arvsavstående går arvet till arvtagarens arvtagare.
Vid gåva väljer arvtagaren när, hur mycket och hur ofta arvet skall föras vidare.

Jag har sett bägge varianterna praktiseras.

2 gillningar

Jag har nog inget jättesmart att säga. (Men, jag tänker ju prata ändå.)

I USA finns det ju ett system med trust funds, som verkar väldigt ovanligt här. Amerikanska trust funds verkar ju fungera ungefär som du säger. “Trust fund kiddies” har inte en positiv klang.

Jag är ju intresserad av detta eftersom jag har fått ärva en hel del och tänker mig att mina barn skall ärva mig på något sätt. Men vad som är rätt sätt är inte självklart.

Nja, den förväntade återstående livslängden för någon som fyllt 50 har ökat med knappt 9-10 år sedan 1920.

De som dog som spädbarn hade nog inte så mycket arv att lämna efter sig.

Återstående medellivslängd för åren 1751–2023

Medelåldern för barnafödande är idag ungefär samma som den var i början på 1900-talet, strax över 30. Lite svårt att hitta gammal statistik på förstföderskor, vilket jag antar var några år yngre, men samtidigt var det vanligare med barn efter 40 också.

Sammantaget var det nog alltså vanligast att man ärvde sina 75-åriga föräldrar när man var runt 45.

7 gillningar

Intressant frågeställning. I vår utökade familj har vissa hittils löst det så att man hoppat en generation med “arv” i alla fall delvis. I vissa fall då det passar äldsta generationen gav dom en hyfsad andel av framtida arv till aktuell generation redan när orken börjar tryta och suget efter “ny bil” och resor avtagit och partnern kanske dött redan .
Blev vid ålder 80++ i de fall jag tänker på . Barn redan nära pensionsåldern hade klart mindre behov av pengar.

Gjorde nedan en riskkalkyl genom att tjuvkoppla en “early retirement snurra.”
Då kan man får en skattning av risk för “shit happened” och “stiftelsen” blir bankrutt. Dom data jag matade in hade ingen dynamik dvs även om två depressioner inträffar så tar man ut enligt fast plan.
Det intressanta är hur mycket kan man ta ut från portfölj med låg risk för att den försvinner inom 2-3 generationer. OM man minskar en aning till
Ca -10% ytterligare verkar “pankrisken” vara typ nära noll

Matade in vad jag anser är rimlig real avkastning ( USA värdetillväxt - Inflationen) historiskt som räknesnurran bygger på

  • 1% sämre avkastning än USA pga bredare indexval , Europa , Sverige, Emerging markets.
  • 1 % skatt . ( ingen aning vad man kan hamna på i stiftelseform eller någon typ av “investmentbolag” eller ?
  • -0,3 % förvaltningskostnad
    Eftersom det inte finns någon person med dödsrisk i detta fall kollar man bara på utfallen vid ilika tid på dom som fortfarande lever…

Rimligt vore kanske ?
Antaget uttag 2,3 % av ursprunglig mängd pengar på kontot. Uttaget ökas varje år med inflationen.
Resultatet vart statistiskt…
När 75 år har gått är risken att stiftelsen har blivit pank cirka 0%
När 80 år har gått är risken ca 2%
När 95 år har gått är risken ca 4%

Att det finns en mindre risk även vid detta modesta uttag beror rimligen på rigid uttagspolicy jag antagit OCH att man kan ha otur med flera längre perioder med dålig avkastning förstås. Risken Att sådana har reducerad kapitalet både en och fler gånger ökar väl sakta med lång tid.
Det finns inget som hindrar att man justerar nivåerna på uttaget Beroende på hur förvaltningen gått. Säg vart 20:e år skulle man kunna justera. Om mängden pengar är säg 10% under "normalutvecklingen skulle man kunna dra ner utbetalningarna med 10% och tvärtom.
Ganska känsligt för ändrat uttag. Om man under hela perioden tar ut 2,46 % dvs 10% mer ökar risken att pengarna är slut efter 95 år till 12% OCH om man tar ut 3% årligen ökar risken att pengarna är slut efter 95 år till hela 35%.
Redan efter 55 år är risken att pengarna är slut 23% då.

Planeringen för rejäl förmögenhet finns, men är ju mer genomförandet som blir kritiskt :stuck_out_tongue: men absolut en stiftelse utifrån de pengar som finns.

Jag skulle gärna se minskade inkomstklyftor och mindre klasskillnader så för min del får familjeförmögenheter gärna inte växa och växa för varje generation. Jag tror att vi alla blir mer rika tillsammans om alla får det bra. Men jag vet att jag är en minoritet på det här forumet och kanske i samhället i stort.

7 gillningar

Döda tråden med irrelevant statistik. Poängen är inte överlevande femtioåringar.

Som sagt, många nog och antagningar. Min poäng var en annan.

Bra tankar, men jag tänker att inget hindrar nästa generation från att fylla på stiftelsen/fonden heller. Just det här med att ha ett “organiskt väsen” som göder kommande led är lite spännande, men garanterat svårt att få att rulla på ett bra sätt då det finns så många om och men kopplat till det.

1 gillning

Det är också en tanke och min är att det inte ska växa utan att en stor enbart ska avkasta till kommande. Jag tycker inte att en evigt expanderande portfölj är rimlig i vår värld. Någonstans når man gränsen för vad som är rimligt att göra av med under sin livstid och lägger man sedan på lite för att det ska avkasta till nästa generation är även där ett tak som onödigt många redan skjutit genom… men det är ju en annan diskussion. :smiley:

2 gillningar

Mycket kloka tankar - kanske för att jag är inne på lite samma sak i huvudet. :smiley:

Ja, absolut smart. Jag är nog också ute efter att det helst inte ska vara så stora belopp att man kan leva helt på det utan snarare få en liten extra knuff på vägen. :+1:

2 gillningar

Ja fy fasen… den soppan tänkte jag (lite naivt) inte på. :see_no_evil: Men då blir det iofs större skäl att inte bygga så enorma sandslott av pengarna utan det ska vara en lite skjuts i vardagen, inte räkmacka…

1 gillning

Ja, jag tänker också det. Fast med mer pengar som ackumuleras i släkter ju mer byggs det dynastier. Man kan tänka sig motsvarande om vi alla hade evigt liv, då föreställer jag mig att vi tills slut skulle hamna i en situation där Musk äger allt på jorden :slight_smile:

1 gillning

Vilken bra tråd detta är :+1:
Jag är typ i den situation @angaudlinn beskriver - jag har ärvt mina föräldrar men har inget behov av arvet. Mina barn är för unga för att ha egen ekonomi av vikt, men jag tänker ofta på hur jag ska kunna omfördela delar av arvet från mina föräldrar till dem redan nu.
Jag har kommit fram till att det dels får bli ett högre belopp som sparas till dem (som jag styr över) och dels en grundplåt på ett eget ISK. Vi pratar en del om ekonomi hemma och barnen verkar ha vettiga tankar om pengar och konsumtion. Jag tror kanske också att de behöver få autonomi nog att göra bort sig lite med egna pengar.
För egen del har jag inga som helst tankar på “die with zero” utan ser mig mer som en förvaltare av kapital som ska ärvas vidare - inte för att pengarna är det viktiga utan för möjligheterna det ger.
Hur barnen gör när jag är borta, ja det är ju inget jag kan göra något åt :man_shrugging:

5 gillningar

Och då är vi inte på Jorden längre. Då är vi i helvetet. :scream:

1 gillning

Vi kanske vara glada då att Musk ä den enda av de stora mljardärerna i Amerkat som inte verkar intresserad av att leva länge. Han verkar tvärt om ha som ideologi att det är viktigt att mäktiga män inte lever för länge. (Jo, han kan hinna ändra sig.)