Hej! Jag har funderat på att resa/bo utomlands och började då läsa lite om så kallade “digital nomads”. Det väckte ett intresse för mig att se om det var en möjlighet för mig. Så jag undrar om det är någon här på forumet som har erfarenheter runt fenomenet. Helst med fokus på att kunna flytta var man vill när man vill, så något jobb man kan ta med sig vart man än går.
Har vänner som jobbar inom programmering/IT som säger att deras företag blivit väldigt vänligt inställda till hemarbete i.o.m corona.
Jag har arbetat digitalt i 10 år, rest en hel del under tiden och bor nu utomlands.
“Nomad” låter ju romantiskt, men vet inte om det är lätt att leva upp till i verkligheten. Då ska man vara väldigt bekväm utan fasta punkter och kontakter. Är man social och hittar vänner överallt så hjälper det säkert, men man lär nog ändå sakna en grund.
Hur gammal är du? Hur tänker du att ditt nomadliv ska se ut? Har du tänkt vara en vecka eller ett år på varje ställe?
Tillägg:
Att ha en inkomst som inte är platsbunden är såklart en förutsättning för att det ska funka. Men utöver det finns det andra praktiska saker som ska lösas. För att börja med det grundläggande, hur ska du bo? Hotell? Husbil? Airbnb?
Jag är 23 år gammal. Jag tänker mig att jag bara skulle åka till något land och bo där tills jag blir sugen på att åka till något annat ställe, men max några månader. Jag vill resa till många olika länder och uppleva olika kulturer. Jag tänker dock bara att “nomadlivet” skulle vara max några år då jag vill skaffa familj någon gång i framtiden. Boende tänker jag att airbnb/ hotel funkar. Jag har ingen eftergymnasial utbildning än men har kollat lite på programmering.
Om du kan göra det så låter det härligt. Men handen på hjärtat det är inte många som har kompetensen att få betalt nog för att kunna leva ett sådant liv. Som programmerare konkurrerar du på en verkligt global marknad och du måste antingen vara specialist på ett eftertraktat område eller också ha en enormt bred grund.
Och att bo på hotell blir gammalt fort. Jag har ca 70 hotellnätter per år.
Räcker gott att kunna ett programmeringsspråk väl så kan du jobba på distans hur mycket som helst.
Konkurrens om projekt ansvarar projektledaren/arbetsgivaren för, som anställd krävs att ett gott utfört arbete oavsett vem arbetsgivaren är. Är man frilansare är det såklart en annan femma då man är egen företagare.
Det bästa är om du har driv och/eller talang för något och kör på nåt eget. Då finns oändlig potentiell uppsida.
Nackdelen med detta alternativ är att det per definition inte finns ett förberett sätt att göra det på. Om det fanns hade den marknaden redan varit mättan. Du måste vara uppfinningsrik och ha tur.
Annars kan du köra på utbildnings- och anställningsvägen. Jag gissar på att distans kommer bli mer standard än det var innan Covid, så det finns säkert jobb att få. Men du kommer inte kunna spara mycket om du ska se något annat än Östeuropeiska småstäder.
Din fundering är alltså vilket yrke du bör satsa på om du vill kunna leva obundet?
Klart det är möjligt. Har gjort en semi-variant på detta de senaste åtta åren och dragit med familjen. Håller på ännu, dock med en fast punkt i Sverige.
Upplever att många svenska företag ligger efter i att tänka globaliserad arbetskraft. Finns mängder med möjligheter om man tänker lite mer globalt.
Detta låter som det mest realistiska alternativet. I alla fall på längre sikt.
Ja mestadels vilka jobb som funkar men också roligt att höra om hur det har gått för andra som har testat på att leva som digital nomad eller liknande.
Inom vilken bransch jobbar du? Och jobbar du för ett företag i något annat land eftersom du pratade om att jobba globalt?
Att vara Fire och leva på investeringar borde vara enklaste sättet för att kunna resa vart man vill.
Nu är resande inte min grej, reser nästan aldrig mer än max 40 mil.
Den här kanalen tycker jag ofta har en ganska sansad bild av det. Berör för- och nackdelar. Av någon anledning har den hamnat i mitt flöde ![]()
En bekant till mig levde som en digital nomad i säkert 5 år. Kodare, så var inga problem att hitta random jobb eller jobba på egna projekt.
Ibland tog pengarna eller visum slut, då åkte han hem till mor, väntade ett par månader och åkte iväg igen.
Blir ju lagom krångligt när man är född utanför EU haha
Jag är själv inriktad på Östeuropa och känner bäst till förhållandena där, inte bara när det gäller just den här frågan. Jag känner folk från Sverige som lever i Östeuropa och arbetar därifrån och folk från Östeuropa som lever i Sverige och arbetar på distans härifrån. De flyttar inte omkring primärt utan har fast liv på annan plats än där jobbet finns.
Som ung reste jag mer aktivt och min slutsats var då att mycket av de upplevelser man skaffar sig på “jordenrunt-resor” och liknande är av extremt ytligt slag. Innan jag själv hade kommit ut i världen på riktigt hade jag en bild av backpackers som någon sorts kulturella ambassadörer som reste runt och upplevde saker på riktigt och hade ett spännande liv. När jag sedan kom iväg själv insåg jag att de flesta backpackers var av ungefär samma sort som de ungdomar jag växt upp med hemma, alltså ytliga medelmåttor som mest var intresserade av sprit, droger, sex och att träffa andra av samma sort som de själva.
Att uppleva andra kulturer tror jag på fortfarande men då i första hand i form av att bo länge på en plats utomlands, lära sig språk, skaffa sig lokala vänner och så vidare. De flesta länder är väldigt spännande så fort man kommer bort från turistplatser och ställen där “internationella” människor flockas.
Det behöver förstås inte vara något direkt fel med att resa runt lite och ha ett distansjobb som man kan ta med sig. När jag rest i Östeuropa och varit borta lite längre har jag använt Couchsurfing och Hospitality club. Det har varit fantastiskt bra resurser inte bara för att skaffa boende utan just för att komma till de lokala miljöerna, få hänga på till lokala personers fester och sådant. De bästa upplevelserna har jag alltid haft på platser där turister inte finns. Jag menar då industristäder där allt är av betong och statyn av Lenin på torget är den främsta sevärdheten. Där har människor varit snälla på riktigt. Ställen där turister finns kan vara ok men är tråkigare.
Inom IT och i huvudsak för ett amerikanskt techbolag, via eget AB. Alla jobb som utförs med en telefon och dator bör kunna göras varifrån som helst om man kan tänka sig lite oregelbundna tider.
Hej David,
Jag har levt som digital nomad i 5+år nu och det är de bästa beslutet jag har tagit någonsin! Jag driver eget företag inom marknadsföring och strategi och har också ändrat min livsstil över tid. Har rest på fulltid sedan 2016 utan en fast bas. Även efter alla dessa år känns det fortfarande ofta för bra för att vara sant att man kan leva såhär.
Det finaste med livsstilen är friheten - du kan jobba ifrån din hemstad, från en liten bergsby i Latinamerika, NY, eller en strand i Puerto Rico. Du kan välja att spendera mer tid med din familj och vänner, att checka av saker från din bucket list, utveckla en hobby/passion, och generellt lägga tid på det du tycker är viktigt.
Du kan också välja att ändra din livsstil när du vill.
När jag började att designa min livsstil tänkte jag att jag skulle resa ca 6 månader och därefter hitta en bas. Efter 6 månader ville jag inte det, trivdes så bra! Nu stannar jag istället upp regelbundet för att göra en check-in med mig sjäv, se om jag fortfarande trivs, vilka förändringar jag ev behöver göra osv. Du behöver inte ha alla svar från början ![]()
Jag delar upp min tid mellan mina favoritplatser och nya platser i världen. Har några platser dit jag alltid åker tillbaka och känner mig som hemma. Har fler kalendardagar per år med min familj (förut var det helger som gick snabbt, medan jag nu kan välja att jobba från min hemstad ibland. Dvs kommer på besök mer sällan, men vi får mer kvalitetstid), har lärt mig mer än någonsin - om mig själv, sätt att leva/vara på, entrepenörskap, kulturer, att vara produktiv, vart man hitta den bästa maten/solnedgången osv i land x, 2 nya språk, och så mycket mer.
I framtiden ser jag framför mig att ha minst två baser, fast jag kommer nog ändå alltid att resa lite mer än average. Nu har jag mycket fokus på att frigöra min tid genom att bygga upp passiva inkomster och växa mitt team.
Även fast jag tycker det är en fantastisk livsstil är det inte för alla. Det krävs att man är driven, disciplinerad, och tar initiativ. Har skrivit om några av fördelarna (Why Becoming A Location Independent Entrepreneur May Be The Best Decision Of Your Life - Samira Holma) och utmaningarna (Top 14 Nomad Challenges For 2022 & How To Overcome Them - Samira Holma) ifall du är intresserad.
Du kan alltid testa och se hur det känns! Då är det bra att börja med en plan och en del cash flow/besparingar. Man ångrar oftast det man inte gjorde mer än det man gjorde
Lycka till och ha så kul!
Kör! Jag har rest en hel del samt kombinerat resor med arbete och det var på den vägen jag träffade min fru som jag idag har barn med. Jag träffade en del människor som gjorde sitt jobb från datorn och kunde jobba var som helst bara det fanns internet. Själv jobbade jag som dykinstruktör i Australien.
Jag har varit “nomad”, dock inte digital. Under några år jobbade jag mig fram i flera länder runt om i världen. Enkla okvalificerade jobb. Det var en härlig tid.
Men allt jag gjorde var bara tillfälligt så till slut började jag längta efter att göra något mer permanent. Bildar man familj är det heller inte lyckat att förflytta sig hela tiden. Men det är en rikedom att ha den perioden att tänka tillbaka på. Den har påverkat min inställning till pengar, karriär, statusmarkörer och liknande mycket.
Att vara digital nomad livslångt tror jag inte riktigt på. Men att ha en fast bas och emellanåt jobba på distans kan bli en bra kombo.
Väldigt spännande! Vi har under en 15 år eller så bott olika ställen men mer stationerade på en plats under några år. Bara nomadiserade under något år när vi var ömsom i Sverige och utlandet…
Vi skulle vilja göra mer av detta men jag har haft svårt att klura ut den skattetekniska biten. När man är stationerad i ett annat land så skattar man inkomsten där, medan tex. inkomst av kapital skattas i Sverige, och med olika skattesatser beroende på “dubbelbeskattningsavtal” mellan länderna. Jag har tidigare fått rådet att vara minst 6 mån/år i Sverige för att kunna vara inskriven där och då kunna driva ABt, eftersom någon i bolaget måste vara skriven i Sverige.
Så jag är jätteintresserad hur du har löst det
-
Är du skriven i Sverige (som vanligt) trots att du är så gott som hela året utomland? Har det varit något problem med myndigheter? Som jag förstår reglerna så ska man skriva ut sig om man är borta mer än 6 månader, men det kanske mer handlar om upptäcktsrisken och att SKV inte klagar på att få in skatt i Sverige.
-
Är du i de andra länderna på turistvisum eller har du någon typ av arbetsvisum? Har du haft något problem med skattemyndigheter i andra länder som vill beskatta dina inkomster du tjänar när du vistas i det landet?
-
Hur hanterar du AB (om du har ett sådant)? Är det ett svenskt bolag och kan du i så fall vara utskriven ur Sverige och ändå driva företaget i Sverige? Kanske ni har skrivit in någon annan i bolagets styrelse som är den inom bolaget som är skriven i Sverige?
Sorry, många frågor, men hoppas du kan sätta oss på rätt spår ![]()