Då var det dags. Hej då fasen strax överstökad och ny riktning för att ta mig mot jobb varje morgon påbörjas om några dagar.
Jag har redan nu varit på plats några gånger och visst, vissa dagar kommer pendlingen suga, andra dagar kommer det vara precis det jag behöver för att smälta dagen, ringa samtal jag inte hunnit eller bara få vara i tystnad.
Jag kommer troligen ha möjlighet att samåka ibland om jag vill, var flera på min nya arbetsplats som också pendlar och som inte bor långt bort.
Behov av att investera i en ny bil hade jag redan innan jag bytte jobb, nu är det fixat och det gör körningen lite roligare också till en början.
Som allt annat så tänker jag att det handlar om inställning, och om inte annat är själva jobbet väldigt intressant och jag skapar mig själv också ännu bättre ekonomiska förutsättningar för framtiden. Får se om jag resonerar på samma sätt om 6 månader
Jag har pendlat 13 mil t.o.r per arbetsdag pä plats (3 dagar i veckan) sen november och tycker att pendlandet går över förväntan! Jag har förvisso en helt köfri pendling men jag tycker att det ärväldigt skönt att ha nästan 2 timmars tid ensam i bilen per arbetsdag på plats
Jag har alltid varit inom 15 min från jobbet så jag skulle ha svårt att adaptera men kanske det är inte så stor fara.
Barnen är ganska oberoende och kanske snart självständiga. Det kanske kan vara en bra move för nästa etap i livet, plus extra inkomsten är riktigt bra vad säger make/maka? det kanske är hen eller din fritid som lider av det. Kan du förhandla kunna jobba hem 1 eller 2 dagar / vecka?
För att va realistisk om du har bra lön idag (vilket jag tror att du har). En höjning på 25k är nästan ingenting i vårt avlånga land med lika avlånga skatter. Vad kommer detta ge netto? Kanske 5-10k om du redan har en bättre chefslön. Och för extra timmar jobb och extra timmars pendling så kanske du egentligen får en höjning på max 3k.
Om du tycker alla de extra kostnaderna i form av tid och ork överväger dessa ynka tusenlappar så kör. Men i mitt fall så ska det kännas rejält i plånboken för att hoppa på nått annat
Goda poänger, hade det bara handlat om ekonomi kontra tid så hade jag nog behövt fundera några varv till.
Nu är det också ett steg i karriären som kan skapa fler möjligheter på sikt men framförallt utvecklande och en möjlighet att gå utanför min egen komfortzon, vilket jag tror är väldigt nyttigt. Nya perspektiv och relationer.
Om man ska fokusera på det ekonomiska ska man inte heller glömma att avsättning till pension blir bättre och det finns en rad förmåner hos min nya arbetsgivare som jag inte har idag utöver lönen, men det är inte pengarna som fällde avgörandet här
Älskar sådana människor som du. Modig och orädd. Sen är det ju skönt med insikten att du inte är livegen och måste jobba där för alltid. Även om jobbet inte blir rätt så är du en erfarenhet rikare.
Jag var i en liknande situation för något år sedan. Hade varit på mitt jobb i 10+ år och gillade allt, chef, kollegor, arbetsuppgifter, bra lön osv. men kändes ”färdigt”.
Ett drömjobb dök upp, inom en sektor jag verkligen ville jobba inom, ett spännande företag, väldigt gott intryck under intervjuer, mycket högre lön, osv. Och så fick jag jobbet! MEN, så var det detta med avstånd och pendling. En timma, enkel väg. Tvungen att vara på kontoret 5 dagar i veckan — vilket är helt ok för min del, men skulle bli tvungen att köra bil pga bristande kollektivtrafik. Dvs ingen möjlighet att jobba medans man pendlar.
Det skulle alltså bli 10 timmar obetald tid i veckan som enbart skulle gå åt till att ta sig till och från jobbet.
Jag vände och vred på det ett tag men kände att detta skulle ta allt för mycket kvalitetstid från mig. Och tackade till slut nej.
PS. Ett annat mycket närmre jobb dök upp inom 6 mån.
Jag tycker att man ska ta möjligheter som är betydelsefulla och kan ge en skjuts mentalt.
Sen är det högst individuellt om man känner att det är värt att pendla motsvarande en extra arbetsvecka i tid för 12 500 netto, jag antar då att du ligger över gränsen för statlig skatt.
Då har det nästan gått 6 månader. Det är helt galet vad fort tiden gått.
Själva resandet går över förväntan. Mornarna är riktigt sköna, blir min egentid i tystnad eller lyssnande på något om jag inte passar på att ta ett par tidiga jobbsamtal. Resan hem på eftermiddagen passar jag på att ta jobbsamtal eller att prata privatsamtal. Eftersom jag håller möten och är bland människor hela dagarna är egentiden väldigt skön.
Jobbar en dag i veckan hemifrån de flesta veckor vilket gör stor skillnad. De veckor jag är på plats fem dagar är lite segare men kan kompensera det med enstaka veckor med två dagar hemifrån.
Det finns möjlighet att samåka (tror jag) men jag gillar min egentid för mycket just nu.
Jobbet innebär många arbetstimmar varje vecka och en del jobb kvällar och helger. Det var jag förberedd på men det har i perioder varit mer slitsamt än pendlandet.
Totalt sett är jag väldigt nöjd med mitt val. Har vuxit ordentligt senaste månaderna, det har jag med mig resten av livet. Eftersom jag har ett jobb där jag syns är det också skönt att fysiskt lämna staden när jag inte är ”i tjänst”.
Nu väntar de lite tyngre månaderna med mörker och halka men jag är taggad för det också
6 månader har blivit ett år. Tiden går galet fort.
Jag är fortfarande helt säker på att jag gjorde rätt val
Jobbet i sig har utvecklats med mig, därmed mer ansvar och högre belastning men det är kopplat till att det gått väldigt bra så väldigt positivt även om det sliter i perioder att vara tillgänglig 24/7.
Resorna har blivit mer arbetstid än tidigare med digitala möten och jag snittar fortfarande en dag i veckan hemifrån.
4000 mil senare ångrar jag ingenting. Utvecklas som person hela tiden och har möjlighet att lägga undan pengar för att skapa ekonomisk trygghet.
Tyvärr räcker inte tiden till för allt annat men det är en prioritering just nu. Finns bara möjligheter framåt oavsett vad.
senare ångrar jag ingenting. Utvecklas som person hela tiden och har möjlighet att lägga undan pengar för att skapa ekonomisk trygghet.