Jag är 30 år och har ett jobb där jag tjänar 50 000 i månaden. Jag vantrivs inte, men jag känner mig klar på jobbet. Min passion är slut för det jag gör nu.
Jag har fått ett erbjudande om en annan tjänst som jag skulle tycka va jättespännande och utvecklande. Dock med 46 500 i lön. Dvs en rejäl sänkning.
Värt att ta med är att jag då får en vecka mer semester och kan träna 2h i veckan på arbetstid. Dock ligger det nya jobbet 1h bort kontra 20 minuter som jag har nu (enkel resa).
Jag vet inte hur jag ska göra. Acceptera det nya med lägre lön och längre bort? Eller va kvar på ett jobb med högre lön men som jag inte brinner för.
Vi pratar alltså om ~2500 kr mindre netto per månad för att byta till ett arbete som känns jättespännande och utvecklande kontra ett du är trött på och känner dig färdig med? På det nya har du dessutom har 38-timmarsveckor (träning inräknad) och en extra semestervecka? I mina öron låter det som en no-brainer rent lönemässigt. Frågan jag själv hade ställt mig i din situation är hur villig jag är att resa 80 minuter extra per dag och hur väl det fungerar med livet/familjelivet i övrigt. Kanske titta på om det går att nyttja restiden effektivt eller minska den på annat vis. Kan du t.ex. arbeta under restiden? Har du möjlighet att jobba hemifrån någon extra dag i veckan osv.?
Känner igen mig i din sits. Var ganska exakt likt för mig för några månader sedan. (Å det fanns inte utsikt att på 1-2 år få rejäl löneökning)
Mitt val blev att vara kvar.
Nya jobbet hade stimulerat mig mer, men sämre lön och mer tid borta från familjen! (Restid och engagemang) Jag sätter familjen främst och då blev det mitt val. Jag är kvar fortfarande, visst tänker jag emellanåt att vad kul det skulle vara, men å andra sidan, det är bara ett jobb… ett sätt att få in pengar till att leva mitt liv med min familj.
Men rätt vad det är tror jag jag hittar ett annat jobb, med mer stimulans och som inte tar tid från familjen och som kan vara lönehöjande!
Fundera på totalekonomi också, inte bara lön.
Vad kostar det att pendla längre?
Tjänstepension?
Är extra semesterdagar en kompensation för obetald övertid?
Etc.
Jag har inga barn men förhoppningsvis inom något år.
Att flytta närmre är i dagsläget inte aktuellt.
Målet med sin lön är först att komma upp till gränsen för statlig inkomstskatt. Då maxar man alla sociala system. Nu kan det ju bli att jag tar ett steg bort från detta. Tror ni det är ett stort problem?
Vår nuvarande ekonomiska situation i hushållet är god. Kan lägga undan ca 20% av våra löner till lysa, samt amortera på bolånet. Så vår vardagsekonomi kommer inte gå omkull direkt om jag byter heller.
Att utforska ett nytt intressant jobb är vär värt mycket mer än ynka ~3K i lönesänkning. Det enda som var negativt var restiden (och lite reskostnad), men om du hittar något produktivt att göra med den restiden är det ju ett litet plus.
Jag skulle lätt ha bytt, livet är för kort för att vara kvar på ett jobb som inte passar.
Skulle dock ha hållit koll på möjligheter att jobba närmare hemmet eller kanske lite granna distans, i det nya jobbområdet om det är så kul som du tror
Hm… Det är bara restiden jag verkligen inte skulle gilla.
Under 10 år hade jag ca 50 min dörr till dörr.
Åka tåg och kommunalt dessutom vilket jag verkligen inte gillar alls.
Även vart och sökt jobb som låg rak glest trafikerad tråkig motorväg till stor del ca 1 timme bort.
Jag tror att jag någon mörk novemberkväll skulle riskera nicka till och köra åt H-E på väg hem. Strök det alternativet av flera skäl.
Dom andra 30 åren av arbete har jag som mest haft 20-25 min bilväg. Störde mig inte på det. Jag tycker det känns extremt drygt i längden när det börjar gå åt 40 minuter eller mer enkel väg.
Att köra pålitlig bil och parkera är ofta inte billigt heller.
När jag hamnar i dessa frågor så brukar jag tänka så här:
Föreställ dig att vi har denna konversationen om 5 eller 10 år och du har A) bytt jobb till det jättespännande och utvecklande med den lägre lönen. Beskriv hur det känns, vad säger du till dig själv? Hur upplever din omgivning dig? Vad säger du till andra?
B) Föreställ dig nu att du är kvar. Hur känns det? Vad säger du till dig själv? Vad säger du till andra? Hur är du att vara med?
ett annat alternativ är:
Vilket tips skulle du ge till någon annan som kom med samma fråga till dig?
Nja, netto omkring 30000 per år för en veckas semester… På många ställen kan man väl bara ta några veckors obetald semester istället till lägre kostnad. På köpet kommer han dessutom spendera runt 35 arbetsdagar pendlandes så rent krasst blir det mindre tid hemma.
Till @Johan93 Kunna träna på jobbet är ju trevligt, men om träning är viktigt så är det ju ändå en förlust då man fått 2h träning på arbetstid men kompenserar med över 6h extra pendling som man kunde använt till sin träning.
Jag tackade också nej till en mer stimulerande tjänst inom samma område jag arbetar idag pga restid på ca 40 min enkel väg, men med en löneökning på ca 10k och tjänstebil.
Visst hade jag kunnat arbeta rätt mycket hemma, men prio är familjelivet med småbarn och det hade naggat för mycket i “kanten” på det.
Kanske att jag tänker lite annorlunda när barnen är 6 och 8, det återstår att se.
