Hej. Ny här men har läst några månader.
Jag ( och frun) står inför en stor omställning och vi vet inte hur framtiden kan gestalta sig.
Vår bakgrund är att vi som unga köpte en liten gård så barnen skulle få växa upp med djur och natur. Vi fick tre barn. Dom är nu mellan 33-41 år gamla och självgående. Ett par har egna familjer. Alla barn är utflugna sedan länge.
Efter att ha ägt och förvaltat denna gård i 35 år har vi kommit till en punkt när vi inser att vi inte orkar riktigt längre. Det känns tyngre och tyngre att sköta om allt och det förtar glädjen i att ha en gård.
Vi började prata om att förändra vårt liv redan för fyra år sedan och nu har vi kommit till vägs ände. Vi har börjat “dö-städa” och göra oss av med grejer.
Den 3:e januari skrev vi kontrakt med köpare av gården och den sista augusti ska vi vara härifrån, så vi har våren och sommaren på oss att flytta, - men vart ?
Hittills har vi varit helt på det klara över att vi måste ändra vårt liv till något enklare. Vi har däremot inte lyckats planera för vad som kommer sedan. Vart ska vi bo? vilken typ av boende? Var ska en ny bostad ligga ? Lägenhet - radhus - villa?
Vi har levt väldigt enkelt i hela vårt liv tillsammans. Varit skuldfria i ca 30 år och efter försäljning av gård + sparat kapital har vi gott om pengar, men vet inte hur vi ska spendera dom.
Vi är idag 70 och 75 år gamla, så förhoppningsvis har vi ett kapitel kvar i boken innan den tar slut. Problemet är bara att vi inte vet vad detta kapitel ska handla om.
Vi tänker att kapitalet som uppstår med försäljningen är bara vårat, så länge vi lever. Vi tänker inte gödsla våra barn i förtid. Dom får dela på vad som finns kvar en gång, men först då. ( Vi har givetvis hjälpt dom under åren med ekonomiskt stöd tills dom klarar sig själva)
Så hur ska vi tänka nu ? Tips och idéer?
Det verkar som att ni hittils haft ett fint liv ihop, med allt vad det innebär. Det framgår inte några specifika drömmar eller liknande, men jag tror att om jag skulle sätta mig in i er situation fast högst partiskt från egen sida, skulle friheten vara av högst prioritet.
Obundna pengar på kontot, med få saker som håller er tillbaka och hänge er till impulsiva saker som kan ge livsglädje.
Spontana resor till barnen med familjer, fara utomlands, äta ute varje dag, bo i en hyresrätt med mera.
Samtidigt förstår jag med en historia av ”att leva enkelt” att såna saker kanske inte kommer naturligt på samma sätt.
Att kanske bjuda med alla barn/barnbarn på planerade familjeresor osv kanske är mer att sträva efter för er?
Att skapa glädje och minnen, tack vare den nyfunna friheten.
Jag är ännu i början av familjelivet så kan inte riktigt relatera helt dock.
Då jag har saker att tänka på brukar jag gå längre promenader för att kunna tänka bättre. Men detta känns lite stort.
Jag tänker att ni kanske ska prova lite saker nu, prova att resa - om ni tänker att det är något ni kanske vill för att se hur det är. Prova (kanske kan låna) en lägenhet, jag gissar att det kan bli stor skillnad på att höra grannar och trafik än det boendet ni har nu. För att se om det är ett alternativ. Tänk också på vad ni kan värdesätta, tillgång till skog och lugn eller människor (finns ju aktiva boenden för äldre, +55 eller +65 med aktiviteter och gemenskap), få måsten (då kanske villa inte är det bästa). Vill något ha stöttning barn och ni stötta med ex barnpassning kan ett boende i närheten vara bra.
Om ni har uppskattat den enkla livet kanske ett glamoröst liv med prylar inte riktigt tilltalar er.
Kan ni inte leva på som vanligt men i mindre tappning?
Ett litet hus ( kanske en-plans), lite smådjur, en trädgård, naturupplevelser.
Att läsa om vår historia tycker jag själv ger ett bra perspektiv på tillvaron.
Oj, vad ni är kloka och modiga som gör denna förändring nu, och fångar den yngre ålderdomen!
Det är mycket ni inte vet, skriver du. Men vilka saker vet ni om er själva? Vad mår ni bra av? Vilka människor vill ni ha omkring er? Vilket väder vill ni ha? Hur långt/nära till barnen? Vad tycker ni om att göra? Sånt skulle jag försöka skriva ner om jag var ni. Nu kan ju vilja olika saker också, då blir det en meningsfull utmaning att tänka ut ett liv där båda kan få det de vill.
Vilken fin beskrivning av hur organiskt saker går från ett skede till ett annat.
Hur ni ska tänka härnäst… är ju onekligen något jag förstår tar upp mycket tid. En tanke från mig är att delta i @janbolmeson:s Rika Tillsammans-program 2024 som drar igång i februari (tror jag) - som garanterat skulle kunna ge er lite hjälp att ställa frågor som nog vore högst relevanta att fnula på i er situation. Håller du med mig Jan?
Inte alltid så lätt att vänja sig vid att spendera pengar på trevligheter för sig själva när man inte är van.
Min far ensam är numera och 80+ har tyckt att uteluncher och allt som har med kultur etc är onödiga utgifter.
Efter visst gnagande på honom där vi barn bjudit ut på luncher på trevliga ställen. Och övertalning att “mest pengar när man dör vinner” är inte vettigt. “Die with zero” är helt ok… Han har nu börjat kosta på sig sånt han gillar . Utelunch ganska ofta och Ny TV , Ny soffa. mm. Ni får öva på sånt kanske.
Boende är svårt att föreslå personer man inte känner. En lägenhet är enklare om man avser att resa långa perioder. Hus är lite mer stress att lämna länge tycker jag även om vi bor så själva. Jag skulle klättra på väggarna i en lägenhet.
Om jag läser mellan raderna så är det några miljoner i kapital som kan användas. Och jag antar att ni kan leva ett vettigt liv på era pensioner.
Enligt mitt tycke är bästa användningen av pengarna är att skapa minnen och relationer med barn och barnbarn. Resor tillsammans och liknande. Kanske hyra ett hus några sommarmånader i Spanien eller liknande och låta barnen med familjer komma på besök när det passar deras semester.
Eller köpa ett sommarhus i Sverige där de kan komma/låna när de vill. Köp in trädgårdsskötseln som ni inte vill/orkar göra själva.
Om man tänker en max 20-årig uttagsperiod så kan ni spendera runt 6% inflationsjusterat årligen utan att pengarna tar slut. (om pengarna är placerade i en 60/40-portfölj)
Fokusera på vad ni vill göra kommande år. Vill ni fortsätta vara i naturen och kanske kunna se havet? Bosätt er nära havet. Vill ni kunna påta i trädgården? Bosätt er i ett lättskött hus eller radhus någonstans. Vill ni resa och upptäcka världen? Bosätt er nära bra kommunikation (tåg/flyg). Gillar ni kultur? Bosätt er närmare storstaden.
Min poäng är att det inte finns några generella råd, ni måste utgå från vad ni gillar att göra och se till att det är lätt att göra just det. Tänk inte heller på denna flytt som nödvändigtvis er sista, förändras er hälsa eller situation kan ni byta igen.
Kul kapitel!
70-75 år är ingen ålder tänker jag, känner flera 70+are som fortfarande jobbar (inte för dem måste, men för att dem tycker det är kul)
Vad jobbade ni med innan? - Behövs det ingen senior expertis inom det yrket man kan engagera sig i?
Engagera er i barnbarnens intressen och lyft dem?
Diskutera fram gemensamma och egna mål och genomför dem?
Det kanske underlättar att veta hur och var man skall bo om man vet vad man vill göra?
