Det publiceras mycket nyheter av olika aktörer (självklart med olika agendor), som exempelvis:
“25 åriga kvinnor bästa investerarna på avanza”
“Bästa AI fonden”
osv…
Förutom att vissa av dessa “nyheter” bara är till för att hitta kunder/driva trafik så tycker jag ofta de helt missar att definiera “bästa”.
Min aversion beror naturligvis bara på att jag är en gammal sur gubbe som misslckas med mina investeringar, men jag vill ändå inflika att maximal avkastning inte är enda målet man kan ha med sina investeringar. Jag skulle vilja hävda att man i många fall hellre vill ha bästa riskjusterade överavkastning (över= distans i avkastning till riskfri ränta).
Jag illustrerar med två exempel så får vi se om ni vill debattera eller ge egna exemel eller reflektera osv…
1 Min Nordnet portfölj har bara gett +10% på ett år och det är mycket mindre än mitt valda jämförelseindex. Jag påstår mindre, inte sämre, för jag har tagit mcket lägre risk då en hel del är räntepapperoch en annan del är allvädersportfölj, dvs den innehåller tillgångar som inte ska gå upp under dagens förhållanden
2 Enskild aktie vs index
Jag påstår med en åsnas envishet att oavsett om din aktie “slagit index i 20 år” (Atlas Copco vs OMX) så bevisar det inte att det är en bättre investering. Du har haft tur (och varit smart troligen. Atlas Copco är exempelvis ett extremt välskött företag enlgt min bedömning), men du har en bolagsrisk ovanpå de risker som du inte kan undvika med ett bredare index
Det är en vedertagen och helt okontroversiell ståndpunkt att det bästa man kan göra är att hitta/skapa den investering som ger bäst riskjusterad avkastning och sedan använda hävstång för att höja den absoluta avkastningen, om önskat/nödvändigt.
Hävstång behöver inte betyda värdepappersbelåning eller bolån, det kan även betyda att man vågar investera pengar som man annars har på sparkonto eller i väldigt lågavkastande räntepapper.
Min portfölj; avkastar ungefär som globalt index absolut mätt, men med mindre svängningar. Jag har väldigt liten buffert utöver denna:
Jag håller inte med att det skulle vara vedertaget och okontroversiellt. Tvärtom skulle jag säga att alla rimliga människor som har tänkt igenom saken ordentligt kommer fram till att “riskjusterad avkastning” är nonsens – risk är inget man på något rimligt sätt kan justera avkastning för.
Ett exempel på en portfölj med fenomenalt hög Sharpekvot (fram till kraschen) och bevisligen hög risk.
Det går alldeles utmärkt. Därmemot kan man absolut inte alls säga att sharpkvot är riskjusterad avkastning. Precis som ditt exempel med LTCM visar.
Sharpkvot är ett försök att sätta ett mått på begreppet riskjusterad avkastning på tillgångar på finansmarknad. Det är inte samma sak som att det är riskjusterad avkastning. I många fall saknar måttet sharpkvot relation till den verkliga riskjusterade avkastningen.
I vissa fall är det jätteenkelt att definera ett mått på riskjusterad avkastning som är helt perfekt rent matematiskt. T.ex. om du har ett lotteri där fördelningen av siffrorna, vinsterna och priset på lotterna är kända. Då kan du beräkna riskjusterad avkastning exakt genom att ta fram utfallsdistributionen.
