Korslänkning mellan två trådar med relaterade diskussioner:
Framförallt den senare delen från svar 28 och nedåt.
Börjar på “Försäkrings” och slutar på “kassan”.
/H
2 gillningar
Jag läste idag att inflationen för oktober låg på 3,1%, inte alls kul för min reallön.
Kan jag använda en hög inflation eller sänkt reallön som argument varför nästa lönerevision borde vara högre eller högre än vanligt?
Det tycker jag, men man måste nog formulera det på rätt sätt. Det finns ingen naturlag som säger att lönerna ska följa inflationen. Vid inflation så måste någon ta smällen, antingen företaget (lägre vinst på grund av högre löner), de anställda (lägre reallöner), eller kunderna (högre priser).
T.ex: ”Går jag bakåt reallönemässigt flera år i rad så måste jag nog börja se mig om.” Alltså att påpeka att du ser det som en hygienfaktor för att stanna länge på ett företag att lönen minst följer inflationen, så att du inte straffas för att inte byter jobb.
1 gillning
Inom det offentliga är lönerna relativt reglerade. Möjligheten att prata sig till en högre lön är ofta begränsad. Ett möjligt undantag kan förstås vara när man har en formell diskussion, t.ex. vid byte av tjänst, ändrat uppdrag eller liknande. Det gäller i synnerhet om man ligger lågt lönemässigt.
För den som ligger normalt eller bra till lönemässigt är möjligheten till korrigeringar ofta mer begränsad. Det bästa sättet att öka sin lön är sannolikt att byta arbetsgivare och sedan söka tillbaka till sin tidigare arbetsgivare, om det nu är där man vill vara. Är man erfaren och presterar bra i sin roll kan man lätt utklassa alla som söker från annat håll.
Den lönenivå man har i det offentliga är oftast en spegling av ens erfarenhet när man anställdes + X antal års löneökningar. Om man sökt en tjänst från en styrkeposition och haft mycket relevant erfarenhet har man en högre lön. Har man dessutom någon form av unik erfarenhet/kompetens kan man kan ha en markant högre lön.
Inom både stat och kommun ses erfarenhet från andra liknande arbetsgivare ofta som något positivt. Jag har flera kollegor som lämnat för en anställning på annat håll. Sedan har de efter 2-3 år dykt upp igen och då ofta på någon mer spännande befattning. Jag vore inte främmande för att göra så här själv så småningom. Jag ligger hyggligt väl till lönemässigt men inte i topp. Med ett byte av arbetsgivare skulle jag kunna höja min lön med kanske 5-10%. Det låter kanske inte jättemycket men jag utgår då från att jag skulle söka tillbaka till samma typ av position. Sedan finns ju alltid möjligheten att bli kvarköpt. Är man högpresterande och omtyckt är det inte otänkbart. Man vet nog själv om det kan bli aktuellt. Vilken relation man har till sin chef spelar också in här.
1 gillning
Om jag var arbetsgivare skulle jag framhålla att den anställde har många år av höjda reallöner bakom sig och att inflationen är tillfällig.
Det måste finnas bättre argument i löneförhandlingen än att peka på senaste statistiken för inflation.
2 gillningar
Vilket oxå är helt rimligt. Den årliga ökningen är kompensation för inflation.
Om du inte fått/tagit dig an ett större ansvar/uppdrag är det svårt att se varför samma jobb plötsligt blir mer värt.
Möjligen kan man som rimligt nyanställd genom bevisad prestation väsentligt över förväntat / kollegors vara anledning till löneökning över inflation.
1 gillning
Konstigt argument, menar du att arbetsgivaren av ren generositet tidigare år gett ut reallönernaökningar och att det är nu är dags att “ge tillbaka”?
Om arbetsgivaren är så säker på att inflationen är tillfällig så kan jag väl få löneökningen nu och sen tar vi en mindre löneökning nästa år istället? Deal? 
Men att inte inkludera inflation i den årliga revisionen som en lägsta ökning, tar inte det bort alla incitament för den anställde att vilja prestera utöver det absoluta minimum eller ens stanna kvar på arbetsplatsen?
Skulle jag som anställd få en lägre reallön från året tidigare, eller att jag skulle behöva ta på mig extra ansvar bara för att bibehålla status quo. Då skulle jag börja se över mina alternativ oavsett hur gynnsam inflationen har varit för mig tidigare.
2 gillningar
Har du någon erfarenhet av att ha gått in på en ”låg” ingångslön och sedan haft möjlighet att justera upp den när du bevisat ditt värde för arbetsgivaren? Hur gick du i så fall till väga?
Funderar själv på att gå in på en lägre lön och i anställningsavtalet skriva in att en justering av lönen ska göras efter X antal månader. Känns dock som en riskabel strategi och att man får räkna med att inte kunna förändra sin ingångslön för att budget eller andra förutsättningarna ha ändrats jämfört med när man anställdes.
1 gillning
Rätt vanligt i Stockholm i alla fall att förhandla ny lön efter X månader. Kanske inte alla företag som är okej med detta men tror inte de skulle heller bli bestörta om du förhandlar om samma med motivering. Bäst om det är styrkt av marknadslöner och data.
Arbetar som lärare. Vi har medarbetarsamtal och sedan “lönesamtal” mot våren.
Dock upplever jag problem med att få upp min lön.
Jag är ganska ny och ung. Jag har en relativt bra lön i relation till mina kollegor med liknande ämnen men med mer erfarenhet.
Jag uppskattar att snittet ligger på cirka 39-41 (Max ligger nog runt 45). Jag har 38. Jag är under 35 och mina kollegor är alla över 45.
Närmaste kommunen har lägre löner. Andra kommunen ligger runt samma fast lägre för yngre. Tredje och fjärde har bättre löner men pendlingstiden kommer att öka 2.5 ggr.
Jag anser däremot att jag har kompetens och utför ett arbete som ligger över mina kollegor. Högre IT kompetens, automatiserar en del saker och infört saker på skolnivå.
Hur lägger man egentligen upp sånt? Hur kan man egentligen motivera att man ska ha samma lön som någon med 25 års erfarenhet och som arbetat på skolan i 15 år?
Jag tror inte att du kan motivera det.
Generellt kan du som ny omöjligt ha högre total kompetens än de flesta med 25 års erfarenhet. Du kan vara ett undantag, det vet jag förstås inte, men erfarenheten betyder otroligt mycket. Om du inte har den insikten saknar du ganska mycket kompetens.
Det betyder INTE att alla lärare som har jobbat länge är bättre på jobbet än alla nya men generellt är det absolut så.
Högre total kompetens hävdade jag aldrig (EDIT: Men ser hur det kan tolkas från mitt inlägg. Inte det jag menade). Högre IT kompetens däremot. Jag hjälper mina kollegor att klara av basala IT saker som att installera appar, skapa Google Meet länkar och ibland att skriva ut saker.
Dock brukar mina elever presterar bättre på NP än jämförbara grupper. Jag har vunnit priser för mina studier samt arbete. Jag får konstant bättre utvärderingar från elever och vårdnadshavare. Det är ofta jag får hjälpa mina kollegor med att tolka kursplaner eller utforma prov. Bara förra veckan fick jag hjälpa en kollega som har arbetat här i 12 år med hur man ger elever Legimus, vilket är något varje lärare i mitt ämne känner till och gör varje år.
1 gillning
Jag har jobbat inom utbildningssektorn själv och kan därför relatera till det du skriver. Det finns olika dimensioner av ett arbete. En sak är att ha stor trygghet i det dagliga arbetet, en annan sak att vara ”intraprenör” och driva förändring. Som ung är det lätt att underskatta värdet av erfarenhet. Sedan finns det förstås de som trots lång erfarenhet ändå inte blivit särskilt bra men det är en annan fråga.
Jag tror det avgörande i ditt fall är att ha en bra dialog med skolledningen. Många skolledare tenderar att värdera ”intraprenörer” högre än de som är rutinerade utan att bidra till övergripande utveckling. Från din sida är det samtidigt viktigt att vara lite ödmjuk. Det kan finnas dimensioner i vad dina kollegor gör som du inte greppar fullt ut än.
I en kommun jag jobbade i tidigare hade de lyckats få igenom att eleverna skulle utvärdera sina lärare. Normalt brukar facket blockera allt sådant men av någon anledning fick de till en sådan utvärdering. Utvärderingen visade sig ge helt andra resultat än vad skolledningen tänkt sig. Ofta hade skolledningen vissa favoritlärare som var kreativa och drev förändring. De lärare som fick toppbetyg av eleverna var istället ”Anna-Greta, 63” som satt längst bak på alla personalmöten och aldrig tagit några märkbara initiativ över huvud taget. Istället för att smöra inför rektor fokuserade hon helt på eleverna och kärnuppgiften. Det var uppenbarligen något de uppskattade. Året efter satte facket stopp för vidare utvärderingar så det blev en engångsgrej.
2 gillningar