Jag och min man budgeterar ca 5000 kr i månaden på mat inkl sånt som diskmedel/ tvättmedel/plastpåsar/toalettpapper osv. Men det är värt att notera att vi är självförsörjande på grönsaker, annars hade vi nog budgeterat 8-9000 kr i månaden. Kan hända att 8-9000 kr är i överkant, men jag vet inte riktigt priserna på grönsaker idag (någon annan som har koll?) och hur stor del av kakan den är i matbudgeten. Vi äter dock mycket kött och charkuterier och goda ostar. Skulle aldrig få för mig att köpa en billig hushållsost att ha på mackan (jag tycker den smakar för lite), köper dessutom gärna nån bit gruyere eller liknande att tugga på framför tv:n. Vi har riktig parmesan (dvs ingen grana padano) till säkert 10-20% av våra rätter känns det som. Dock när det gäller kött så är det mycket färs och olika korvar som gäller, det går att variera så mycket. Annars mest lövbiff och ryggbiff och kycklingfilé i olika former (mycket pastasåser och asiatiska rätter). Vi äter nog 70-80% färs och korv (typ isterband och kryddiga korvar och sånt), resten “bättre kött”. Bara svenskt kött. Sen har vi som princip att köpa endast “märkesvaror” istället för butikernas egna varor. Står vi och väljer mellan en Zeta rapsolja för 40 kr och det finns en annan ica basic för 20- då väljer vi ändå Zeta. Vi märker att butikernas egna varor håller på att slå ut övrigt sortiment, och vi vill inte att de ska få något slags monopol med sina produkter. Får de det, så kommer de att höja sina priser sen-och då blir det dyrare för alla. Eftersom vi har råd så väljer vi att göra så. En annan “dyr vana” vi har är att att vi använder mycket grädde i maten, och då är det riktig grädde (dvs ingen matlagningsgrädde och liknande) som gäller, och riktigt smör– aldrig margarin. Det finns en helfabrikatsrätt som vi alltid har i frysen och som vi äter några gånger i månaden, och det är “krögarpytt”, med stekt ägg och egna inlagda rödbetor. Till lunch äter jag mycket av de där färdiga portionsrätterna (dafgårds, Felix osv), medan min man ofta gör egna matlådor till sig själv (han gillar sånt kött jag hatar-typ karré osv- så han passar på att göra sånt till lunch). Vi äter ytterst sällan lunch ute, kanske 1 gång i månaden. Det slinker ner en hel del godis i kundkorgen, jag äter nog 2 hg sött i veckan. Min man tränar en hel del, så han behöver energi och äter stora portioner. Jag dricker ca 1.5 liter cola Zero varje dag. Där går jag dock emot mina principer och köper Icas egna märke, eftersom det för mig är viktigare just nu att bojkotta amerikanska varor, och det finns knappt andra drickbara alternativ (Jag är medveten om att det är ett beroende och en last, men jag är inte beredd att göra mig av med det så behöver inga pekpinnar när det gäller det. Det är ok att driva med mig om det, men allt det andra “det är inte bra för dig” har jag hört till leda). En sak jag tror vi sparar in på (men jag vet inte eftersom vi inte har räknat på det, vi gör det inte av ekonomiska skäl) det är att vi bakar vårt egna bröd för att det blir så gott (surdegsbröd). Vi äter havregrynsgröt med egen sylt (på bär eller frukt från trädgård eller skog) och smörgås till frukost, så inget mer extravagant än så.
Nu har jag fläkt ut hela våra matvanor på detaljnivå- till vilken nytta kan man undra? Jag tror du är rädd för att kostnaderna ska springa iväg för mycket om du unnar dig den där enda burken med kvarg. Men om du ser vårt sätt att resonera, och hur mycket vi unnar oss av det som andra säger att de drar ner på eftersom det är för dyrt (jag förstår att inte alla har råd att leva så, framför allt inte när man har fler munnar att mätta och andra utgifter som inte vi har)- då kanske du samtidigt kan se att “ah, ok- den livsstilen vad gäller mat kostar ca 5000 kr i månaden (exkl grönsaker) för två personer”. Du kanske ser att det inte blir så farligt, när du har en sån stor rörelsemån i ekonomin som du har när du egentligen inte behöver spara längre. Vi unnar oss verkligen allt vi vill. Vi äter inte löjrom och oxfilé varje dag- då skulle vi tröttna på det-men det finns inget som jag tänker “önskar vi hade råd att äta *** lite oftare”. Vi tänker inte på vad vi stoppar i kundkorgen. Däremot är det viktigt för oss att inte slänga mat, så vi har ytterst lite matsvinn. Jag förstår ärligt talat inte när jag hör hur vissa andra par kommer upp i många tusenlappar mer än vad vi gör i månaden när det gäller mat, vad det är som kostar mer än för oss. Vad är det de unnar sig? Är det mer matsvinn?
Såhär lever iaf vi, och jag tror att om du unnade dig verkligen allt du vill så skulle det inte bli så mycket ändå. Jag tror du kan dela våra kostnader rakt av för att få vad det kostar för en person. Jag tror just det där tipset om att handla på nätet var ett superbra tips för dig att testa, det tar bort en av barriärena som stoppar dig när du står framför hyllan och får chans att tänka till en gång extra. Du kan testa att skriva upp vad du tror du skulle göra åt på en vecka, och stoppa det i en “virtuell kundkorg” och se totalpriset. När man står i en butik och dividerar med sig själv “ska jag verkligen unna mig detta” så kanske man hellre skippar det, för att man inte ska behöva gå tillbaka och lägga tillbaka varor (vilket blir jobbigt). Man hejdar sig redan där. Men om du handlar på nätet så kan du ju lägga i och moderera om din kundkorg hur enkelt som helst tills du är nöjd. Du kommer se ett totalbeloppet, och kunna räkna ut “då blir det såhär mycket per månad om jag fortsätter handla såhär”. Du får lära dig torrsimma när det gäller att handla.
Men som flera andra har nämnt så kan en psykolog nog också vara bra i ditt fall. Det ligger nog djupt hos dig när du inte kunde unna dig den där burken kvarg.