Jag och min sambo (ca 30 år gamla) har hittat ett hus som vi precis har köpt i vår hemstad (50 min från en av våra större städer), vilket är vårt första.
Bostadsmarknaden är hård och vi har sparat ganska intensivt och letat i ett par år, tillsist har vi köpt ett ställe som:
Är för marknaden i vår stad rimligt i pris (ganska lågt pris i förhållande till marknaden i stan)
Cykelavstånd till våra jobb samt till tågförbindelse till större stad, för ev. pendling i framtiden.
Energiklass B
Lugnt och bra område. Med våra föräldrar inom 1,5 mil.
Inte nytt, men i mycket bra skick utan några behov av renovering de närmaste 5 åren (min uppskattning).
Vi har köpt bostaden som bostad och ej spekulation, ämnar att bo där tillsvidare.
Således är allt jättebra, men jag fastnar ändå i tankar om att “tänk om räntan fortsätter upp jättehögt och vi inte kan betala”, eller “tänk om marknaden kraschar”.
Vi har OK inkomster och drar med våra grundlöner in ca. 52’ netto i månaden tillsammans, ofta betydligt bättre då vi har jobb med OB mm. Även i branscher som inte påverkas av konjunkturen nämnvärt. Vi har i övrigt det bra, med ca 850’ i sparande i indexfonder och buffert efter husköpet. Vi kommer att ha 3,9 milj. i bostadslån, 2% amortering.
Trots allt ovan så tar oron över och jag har svårt att glädjas fullt ut och är rädd att vi på något sätt gjort bort oss. Som ni förstår så är jag också oroligt lagd, vilket jag får hjälp med, men hoppas att ni kan hjälpa mig att få detta stora köp att kännas bra.
Tacksam för lite pepp/hjälp att se nyktert på situationen.
Det där låter ju som ett jättebra köp. Knappt 4 miljoner i belåning med två inkomster på totalt 52 tkr netto är inte anmärkningsvärt högt, tycker jag. Med nästan en miljon i buffert kan ni klara er bra länge även om ni båda plötsligt skulle bli långtidssjukskrivna eller motsvarande. Ni har ju föräldrar i livet också, det finns många skyddsnät. Cykelavstånd till jobbet är också väldigt bra, det sänker levnadsomkostnaderna rätt mycket. Bra energiklass är också en trygghet.
Om man tänker sig ett riktigt mardrömsliknande scenario där bostadsmarknaden faller kraftigt så huset förlorar en miljon i värde, och samtidigt händer något katastrofalt som gör att ni måste sälja omedelbart. Då har ni ändå såpass stor buffert att ni lär klara att lösa lånen. Det kommer vara riktigt surt att bli av med allt sparkapitalet, men ruinerade blir ni inte, och detta scenario är mycket osannolikt. Om bostadsmarknaden kraschar men ni inte behöver flytta, då gör det inte er något, ni kan lugnt sitta kvar i båten. Om ni måste sälja men marknaden inte har kraschat utan bara gått ner kanske 10%, då är det såklart surt men ni kommer klara det bra.
Jag tycker inte att ni tagit anmärkingsvärt stora risker; det är nog många i vårt land som skulle sitta riktigt kärvt till långt innan ni gör det.
Ni kan bara konstatera att ni köpt i ett bättre tillfälle än en själv. Hellre köpa när ”blodet flyter på gatorna” än när allt ser ljust ut!
Det var mycket otrevligare att köpa som ensamstående under pandemin, då den 10-åriga boräntan låg på typ 2% och rörliga 1,5%, till det här på 1-2 år! Är numera belånad till typ 90% pga prisfallet osv.
Det jag vill ha sagt är helt enkelt att bågen redan har spänts en hel del, och bankernas kalkylräntor är/var ca 7%.
Jag sover dock bra om natten pga bunden ränta och en mycket hög grad av risktolerans och positiv attityd till livet! Ni har det mycket bättre ställt än mig och har alltså all anledning till att njuta än mer av er bostad
Jag tycker er ekonomi verkar sund. Gilla läget och njut av sommaren. Att tänka att man blir påkörd av bussen imorgon eller dylikt är inte produktivt. Det viktigaste du kan göra är att hålla om din sambo för allt är mycket dyrare om man blir singel.
Hur mycket buffert har ni i slutet av månaden? Utifrån det kan ni ju räkna på hur stor räntehöjning ni klarar av.
Nuvarande ränta + amortering blir väl runt 20k tillsammans per månad? Om ni får kanske 60k inklusive OB netto borde ni inte ha problem alls att gå runt även med några räntehöjningar.
Inte relevant tycker jag eftersom ni inte köpte bostaden som spekulation.
Kan bara säga att jag kände likadant när jag köpte min bostad, och det tog ett tag innan det helt gick över. Det är nog många som oroar sig på liknande sätt ett tag, trots att de också har ordning och rimliga marginaler.
Såg att du skrev att du fick hjälp med oroandet. Men om du missat den finns en jättebra bok av Olle Wadström som heter “Sluta älta och grubbla”. Skulle varmt rekommendera den vid all typ av oro!
3,9 i lån med runt 50 i netto. Vi ligger runt 65 netto och skulle aldrig ens ha över 3 i lån utan att vara oroligt, så jag förstår att ni är oroliga. Ni har tagit ett stort lån i förhållande till er inkomst.
Tack så mycket för era inspel! Jag är som ni förstår ganska plågad av oro i många sammanhang, vilket är något som jag jobbar hårt med. Det tillsammans med att jag ej gjort några större bostadsaffärer innan gör väl kanske inte saken bättre.
Det känns ändå skönt att de flesta av er inte tycker att vi gjort några generalfel, någonstans tänker jag väl också att ibland får man försöka klara sig utan hängslen och livrem.
Jag tycker det låter som ni har en stabil situation. Ja, ni kommer lägga mycket pengar i närtid på huset, men det är svårt som ny på bostadsmarknaden att inte göra det. Kom ihåg att för varje år så kommer det bli bättre, lönen ökar och lånen amorterar ni ner
Risken att räntan fortsätter öka i samma takt ser jag som liten. Då den redan nu börjar bita på inflationen.
Att bostadspriserna minskar är alltid en risk, du kan iaf glädjas åt att du inte köpte på en peak som jag gjorde förra året
Att ha nära till föräldrar, att ha ett hus är perfekt grund till att skaffa barn!
Beroende på vad för renoveringar som ligger framför er så är det inte säkert de behöver göras så snabbt som ni tror. Bara för att ett visst ytskikt på tak på pappret har en hållbarhet på 30 år så håller det många gånger det dubbla.
Jag har själv ett hus som är över 100 år med delar av originalfasaden och mycket invändigt kvar sedan bygget. Ta det lungt och lär er vårda det ni har.
Ett annat tips är att lägga pengar på amortering och ha som mål att vara skuldfri vid pensionen…
Oro hjälper ingen. Se till att spara regelbundet, bygg upp husbuffer-kassa och investera en del för framtid. Och amortera ner. Hus kostar pengar och saker kommer behöva fixas. Det hör till husägande. Ger inte huset den glädje ni vill få så kan ni ju alltid sälja även om ni skulle göra en förlust. Men kom ihåg, livet är för kort och värdefullt för att gå runt och oroa sig.
“Om marknaden kraschar” påverkar inte er så länge ni inte säljer huset. Se istället till att jobba på relationen och kommunicera med varandra på ett så bra sätt som möjligt. Förutom en god livskvalitet så är det också en ekonomisk inventering.
Jag gissar att ni ligger runt 4,5 x årsinkomsterna i lån. Högt men inte extremt högt. Det finns de som ligger på 5,5.
Vill du minska din oro så bind räntan på en del av lånen. Visserligen blir väl detta dyrare, men du kan trösta dig med att Staten betalar 30 procent av “försäkringspremien”. En god nattsömn är värt en del.
Antar att ni har skrivit samboavtal annars är det hög tid eller gift er om ni vill köra hela livet. Försök att se fördelarna med huset och amortera så det känns som ni betar av, men blir det olidligt går det ju alltid att sälja.
Grattis till husköpet. Varför gå och oroa sig över något man ändå inte kan styra över?
Njut av det nya livet i huset och gör det till er egen lilla oas. Livet är för kort för att man ska gå ochvoroa sig över saker som inte ens har hänt.
Ekonomisk kommer ni klara av detta annars hade banken aldrig gett er lånet och buffert och sparande har ni ju.
För att ge dig lite perspektiv - Jag har själv ganska nyligen köpt en lägenhet för över 5M, ca 5x årsinkomsten, 80-85% belåningsgrad, runt 30 år.
Känner jag mig orolig/stressad över min ekonomiska situation?
Nej. Jag klättrar i karriären, flera banker var intresserade av mig som kund, köpt i mycket stabilt område etc. Jag ser således väldigt mycket fram emot inflyttning.
Varför lägger jag så mycket pengar på mitt boende?
Mitt boende är min oas och är mycket viktigt för mitt fysiska och psykiska välmående. Alltså ser jag det som en investering i mig själv som kommer avkasta både professionellt och privat. Därför har jag inte heller några problem med att minska min sparkvot en del under en period.
Som många andra redan skrivit, ni har en sund ekonomi. Ni har köpt ett hus som kändes jättebra, se till möjligheterna och njut
Angående din oro, finns ju såklart ett alternativ för att stilla = bind räntan. En snabb sökning visar att du kan binda 3 år på 4.54% (ca. 15kkr/månad i räntekostnader). Därmed slipper du just din oro med ev. stigande räntor.
Då kan ni även passa på att använda denna period med fast ränta till att försöka amortera ner lite mer på lånet samt fortsätta att bygga en trygghet.
Sen så finns det ju marginal i eran ekonomi, om jag räknar på 4.5% ränta samt 2% amortering på 3.9 miljoner så ligger det runt 21kkr/månad för boendet (har ej räknat med ränteavdraget). Ca. 40% av era nettolöner per månad.
Tror inte det ligger så lång ifrån sanningen för många hushåll. Vill minnas att tidigare snitt varit runt 25% av disponibel inkomst.
Ni ligger högt, men inte oroande.
