Behöver vi fler och högre skatter?

Efter Socialdemokraternas senaste batteri av skatteutspel - som ledande regeringsparti - så har jag funderat på frågan - behöver vi fler och högre skatter?

Efter att ha bott, arbetat och skattat i ett par olika länder så är jag generellt sett positiv till den svenska kollektiva modellen. Mina krav är inte speciellt höga. Jag är rätt nöjd med att vägar, el och vatten fungerar. Att det finns ”fri” sjukvård, barnomsorg, skola och universitet får Sverige att se ut som en idealstat.

En historisk och internationell jämförelse.

  1. Totala skattetrycket (dvs summan av alla skatter, privata, företag, varor/tjänster etc) i Sverige är 4e högsta inom OECD. Runt 43% av BNP jämfört med 34% som OECD snitt. Bara Frankrike, Danmark och Belgien har något högre skattetryck.

  2. Ur ett svenskt historiskt perspektiv är skattetrycket fortfarande högt, trots att många pratar om skattesänkningar senaste åren. De senaste 10 åren har skattetrycket i princip varit konstant på cirka 43%. Redan 1976 var skattetrycket på samma nivå som idag och det räckte ju gott och väl för att betraktas som en idealstat. Förvisso 1990 var skattetrycket nästan 50% så det har gått ner något sedan dess. Men vi ska också komma ihåg att 1990 var den djupaste kris vi upplevt så det höga skattetrycket var nog mer att BNP gick ner än att skatter gick upp. Vi har alltså klarat att hantera allehanda kriser, behålla en mycket hög levnadsstandard och ändå inte behövs öka skattetrycket markant på nästan 50 år.

  3. Svenska statens finanser är i fin form! Sverige har 5e lägsta offentliga skuld inom EU på knappt 40% av BNP jämfört med 90% som EU snitt.

  4. Svenska hushållens skuldsättning är däremot näst högst inom EU. Bara Danskarna har högre skuldsättning i hushållen.

Min sammanfattning av läget är att vi redan har ett av världens högsta skattetryck och vi har haft det ungefär på samma höga nivå i många årtionden. Statens ekonomi är i fin form medan hushållens skulder är väldigt höga.

Mina högt personliga slutsatser blir att:

  • Vi behöver inte högre skatter. Staten tar redan in tillräckligt mycket och får helt enkelt bli effektivare hur skattepengarna som redan flyter in används, så att skyddsnät finns där när det behövs för de som verkligen behöver det, och att inte systemet kan utnyttjas av lättja eller kriminalitet.

  • Vi som privatperson behöver sänka vår skuldsättning för att bättre kunna hantera framtida kriser, personliga eller nationella, utan att i första hand be staten om hjälp. Vi behöver öka på våra buffertar så fler kan hantera större oförutsedda utgifter. SVEAs undersökning att 1 av 4 svenskar inte klarar en oförutsedd utgift på 5000 kr är skrämmande för ett så ”rikt” land som Sverige. Så många ska inte leva ur hand i mun.

Det ligger dock något i talesättet: Det är bara skatter och döden man inte kan undvika. Personligen tycker jag det är OK men vill inte ha mer av varken det ena eller det andra :slight_smile:

Hur tänker du?

9 gillningar

Jag saknar ett riksdagsbeslut på ett maximalt skattetryck som man kan verka inom. Det skulle kännas ärligare och tryggare på något sätt.

Men så har vi det här med röstfiske och fördelningspolitik. S är lite stressade över låga opinionssiffror och vill gärna se att de som gått över till V kommer tillbaka. Att flagga för höjda skatter kan vara ett sätt. Men det är nog mest retorik för det blir svårt att få majoritet för det och därmed är det “riskfritt” att göra det.

De som har gått till Sd är nog svårare att locka tillbaka.

1 gillning

Det är väl inget konstigt egentligen att kvoten är relativt hög i Sverige eftersom vi har mer som ingår i vår välfärd än de flesta länder?

Finns där något land där det ingår mer i välfärden men som har lägre kvot än Sverige tex?

2 gillningar

Du menar totala skattetrycket eller?

Säkert är det som du säger att mer ingår i vår beskattning, vilket jag inte ifrågasätter.
Frågan är om vi ska upp ännu mer i skattetryck?

1 gillning

Ja, frågan om skatt hör tätt ihop med frågan om vad man tycker att staten ska erbjuda.

För mig som föredrar frivillig finansiering oavsett område blir svaret att allt över 0% är för högt. :stuck_out_tongue:

Men pragmatisk som jag är nöjer jag mig med så lågt det bara går innan svenssons ögon börjar tåras.

Ja, frågan är hur frivilligt det blir när vissa kostnader inte är så frivilliga.

  • Tex att lägga 20-30% av sin lön på att finansiera sina barns utbildning.
  • Eller tex att betala 3000-5000 kr/mån för en sjukvårdsförsäkring, alternativt dra kreditkortet på 50 papp bara för att få träffa en läktare ”utfall” det är något allvarligare.

Jag tänker mest att de totala skatteintäkterna på drygt 2100 Miljarder SEK borde kunna effektiviseras något så att inte hushållen hela tiden behöver pynta in mer för att få samma sak.

Dessutom är vi ett så pass litet land med bara 10 miljoner invånare (typ en stor europeisk stad) så det borde inte vara så himla svårt att hantera saker och ting lite mer effektivt varje år :slight_smile:

2 gillningar

Det är inte så populärt att föreslå urbanisering…

Man kan givetvis vrida betydelsen av frivillig finansiering till att endast innebära finansiering av saker man inte är i stort behov av. Tror dock att det är rätt långt ifrån hur begreppet frivillig används i vardagen.

Men ja, jag tycker att människor ska få bestämma själva exempelvis vilken sjukvård de betalar för, istället för att tvingas betala för en som kan sägas vara rätt kass. Förstår inte riktigt argumentet “det är dyrt att betala 3000kr för sjukvård, så jag betalar 3000kr till staten istället så blir det billigare”.

Jag tvivlar på att de flesta saker som vi idag betalar gemensamt genom skatt skulle kunna skötas bättre via frivillig finansiering. När jag bott utomlands så har jag i stort sett endast negativ erfarenhet av detta.

7 gillningar

Fler och högre skatter behöver inte betyda högre skattekvot om man samtidigt sänker andra skatter. Kan tycka det är lite synd att det inte blev någon större skattereform under denna mandatperiod när det fanns förutsättningar för det.

Jag tycker att @Henry1 går in på en väldigt central fråga att besvara först. Vad ska egentligen skötas i gemensamma former och varför?
Jag tycker det även finns ett stort egenvärde i individuell frihet även om det resulterar i högre kostnad för en tjänst än om den hade drivts av det allmänna. Alla tjänster har olika värde för olika individer.

1 gillning

Med tanke på att skatten betalar för så himla mycket (sjukvård, omsorg, utbildning, bidrag, trafik, infrastruktur, politik, forskning, pensioner, försvar etc. etc.) så tror jag det blir enklare att vända på frågan. Det vill säga vad av det som skatten går till idag skulle kunna privatiseras och varför?

Sen tycker jag personligen att nyttan som kommer från skatten är mer ur ett samhällsperspektiv snarare än ur ett individuellt perspektiv. Om man skulle fokusera på individen så är det ju väldigt troligt att man som höginkomsttagare, speciellt om man inte planerat att skaffa barn, skulle tjäna grovt på att flytta till ett land där mer baseras på frivillighet.

2 gillningar

Någon är det ju som ska ju betala bidragen som storbolagen fått senaste året.

1 gillning

Precis den enkelheten jag tycker är fel väg att gå när man resonerar.

Istället allra först stapla upp vilka tjänster man anser att det gemensamma ska stå för.

Känner att majoriteten av denna listan gärna skulle få privatiseras helt, och förmodligen hade mått bra av det.

Vilka bidrag menar du?

Ta nu upp en lista på alla Sveriges myndigheter. Även där kan du förmodligen lägga ner hälften och utan att det påverkat medborgarna märkbart.

2 gillningar

Kan vara en lösning för en del fall (tex kan man undra varför LKAB behöver vara statligt) men privatisering har inte alltid lett till ökad effektivitet. Järnvägen och tågtrafiken är väl ett exempel.

Jag tänker att man skulle kunna effektivisera mer genom digitalisering och att göra administration mer effektiv (inte alltid skära i ”produktionen” som det varit inom vården). Behöver vi tex ca 300 kommuner och alla dessa vårdregioner på bara 10 miljoner människor??

Ett annat sätt är att ha bättre koll på pengarna som går ut. Känns som att man läser ofta om outsourcad statlig/regional/kommunal verksamhet som inte bedrivs vettigt eller inte bedrivs alls. Mer kontroll på hur skattepengar används, tycker jag hade varit bra. En ökad kostnad för kontroll skulle betala sig.

Tex varför behövs så många olika sorters bidrag. Varför inte helt enkelt ha ett bidrag som man söker på samma ställe utifrån ens behov. Bara titta på F-kassans lista av bidrag.

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/ersattningar_a_o

Finns säkert en mängd ytterligare bidrag hos andra myndigheter

Helt säkert. Men kan för mitt liv inte förstå varför Maggan ska höja skatten på mina pensionspengar, som jag dessutom redan skattat för 2 ggr (ISK) för att för att åter igen rädda något så uselt som SAS. Det gör mig förbannat, jag vill inte finansiera ett flygbolag, ska staten verkligen äga ett FLYGBOLAG som går USELT?

1 gillning

Javisst, effektivisering är ju definitivt något man bör sträva efter! Håller helt och fullt med, den kommentaren var inte ämnad som svar till originalämnet.

1 gillning