Detta skulle man kunna debattera i evigheter, då frågan är så pass komplex. Jag kan väl bara ge uttryck för mina egna intuitioner, som säger att det är få saker staten gör eller någonsin gjort särskilt effektivt eller prisvärt.
Men jag tror att det blir enklare om vi fokuserar på kärnövertygelsen som ligger till grund för mitt tänk, nämligen att det är fel att tvinga andra människor betala för saker man själv vill se finansierade. Jag tycker helt enkelt inte att det är särskilt rimligt, oavsett hur bra det sköts.
Ja det stämmer ju. Själv har jag rätt dåliga erfarenheter av försäkringssjukvård. Att jag och min försäkring från första sekunden bara ska ”mjölkas” på så mycket vård/undersökningar och pengar som möjligt. Detta går såklart emot läkar-eden ”do no harm”. Dock ska poängteras att detta var när jag bodde utomlands.
Visst, det finns olika åsikter om vad som är bäst sjukvårdsmässigt …
Men vi kan åtminstone enas om, som ämnet säger, att vi inte behöver fler och högre skatter
Med tanke på hur många det är som frivilligt röstar på partier som vill ta hand om de mest utsatta är jag inte lika säker. Jag tror till exempel inte att du själv skulle sluta hjälp andra människor bara för att du inte längre var tvungen att hjälpa dem.
Jag skulle vilja splitta ut bidrag, pensioner “m.m” (vad nu det är…). Pensioner och bidrag är helt olika saker. Min uppfattning är att mer pengar ska gå till pension idag.
Att Försvar, polis, säkerhet har lägre procenttal än myndigheter är helt befängt. Vad har vi alla dessa myndigheter till egentligen. Där har vi något att rada upp en lista och skära i. Nej, säkerhet och trygghet är en av statens kärnuppgifter.
Det finns ju många småbäckar i detta, skär man på många områden finns det nog rätt mycket att hämta. Om vi som @Nightowl säger gör en lista på VAD staten ska finansiera och inte så kan det bli en intressant diskussion.
Om det funnits en korrelation mellan en av världens högsta skatter och världens bästa sjukvård, polis, kriminalvård, skola, försvar osv. hade det kanske funnits en poäng. Dock pekar ju det mesta på motsatsen. Skrämmande mycket till och med. Vad ska högre skatter hjälpa till med? Det är som att ge en aprak lyxfällankandidat sitt kreditkort utan limit. Vad som behövs är faktabaserad politik som som agerar för befolkningens bästa och inte ideologidriven korrumption.
Vi har ett fantastiskt samhälle för de som valt att göra karriär av organiserad brottslighet. Bidragsfusk är enkelt, polis utan resurser och låga straff och en naiv befolkning som bara fortsätter mata in i maskineriet. En paradisö.
Det här med skatter är en svår fråga tycker jag. Personligen vill jag verkligen inte ha högre skatter på ISK som de nu föreslår, tycker förslaget är väldigt dåligt på många sätt och tror det bara drabbar partiet negativt. Ska vi verkligen fortsätta gynna spenderande istället för sparande? Varför ska de pilla med ISK flera gånger på 10 år, varför ska man inte som privatperson kunna planera sin framtid utan att vara rädd för att regler ska omkullkastas?
Jag gillar personligen också frihet att kunna köpa de tjänsterna och sjukvård jag vill, jag vill spara pengar och bli ekonomiskt oberoende…MEN jag vill också leva i ett bra samhälle.
Jag fick mig en tankeställare när jag för två årsedan var 2 veckor i Los Angeles. Jag var inte direkt röd innan jag åkte dit, men jag blev kanske lite mer röd efter varit där. Tydligen har antalet hemlösa ökat rätt kraftigt bara de senaste få åren i LA mot tidigare. Kontrasterna mellan total fattigdom och mansion med stora grindar och häckar runt tomten, 100 m bort, är ett märkligt samhälle. Som sagt, personligen vill jag klara mig själv och betala för mig själv, men ett samhälle med låga skatter kommer slå ut mer folk, jag tror tyvärr det kommer leda till större fattigdom, hemlöshet, större otrygghet på gatorna. Och även om jag själv blir rikare monetärt med lägre skatter vet jag inte riktigt om jag kommer leva ett rikare liv ett sådant samhälle.
Men som sagt det är väldigt svårt det där, inget är vitt eller svart.
Därför att jag har sett listan. Har du? Så mycket obegripliga myndigheter som bar existerar för att ge mediokra akademiker jobb och minska den synliga arbetslösheten.
I det fall de mot förmodan har en liten andel uppgifter som faktiskt är värt att finansiera, kan de införlivas i andra myndigheter på samma område.
Vad är “det mesta” som pekar på motsatsen? Tvärtom finns det en tydlig korrelation mellan hög skattekvot och högt välstånd. Sen kan man alltid diskutera kausalitet men att det finns en korrelation är tydligt. De grafer som kommer fram när man söker ser ungefär ut så här:
Fast denna grafen visar statsbudgeten, den allmänna pensionen betalas inte ut från statsbudgeten utan är helt separerad från statens finanser. Det som ingår i posten ”Bidrag, pensioner m.m” är bl.a garantipension och pensionstillägg som är bidrag, eftersom det är pengar som inte har tjänats in via arbete. Skulle vi ta bort t.ex. garantipensionen så skulle dom som har garantipension få försörjningsstöd av kommunen istället.
Nej det har du ju rätt i. Det gör ju dock caset ännu starkare om att denna kakan är väldigt stor och troligen kan göra nytta med en översyn. Men den är känslig att peta i, så klart.
Måttet du använder ser tveksamt ut, men jag tror kausaliteten från hög produktion till hög skatt är rätt enkel: Om politikerna i ett fattigt land skulle ta ifrån folk halva inkomsten så skulle folk svälta ihjäl eller göra uppror. I ett rikt land svider det mindre.
Där finns ju mycket av nödvändig verksamheter (tex Universitet, Skatteverket, AP fonder) men nog sjutton är det en hel del man verkligen undrar över.
Om verksamheten nu är viktig så borde man åtminstone kunna slå ihop det administrativt och spara en jäkla massa pengar. Känns lite onödigt (understatement) med 317 olika VDar, chefer och administratörer som sköter allt separat
Det är den kritiken jag mest hör inifrån tex. vården. Att det aldrig skärs i administrationen utan bara i verksamheten. Risken är nog stor att det är likadant med dessa områden/myndigheter.
Kanske man t.o.m. skulle kunna satsa mer på “verksamheten” om man effektiviserade och slog ihop administrationen, eliminerade ett antal höga chefer och samordnade inköp och system
Tack för listan Peter. Intressant med så många myndigheter som jag aldrig har talats om. Vi får tänka större, lägga ned de som inte gör så stor skillnad men också skatta mera!
Några exempel från 2020 på vad dessa olika små myndigheter och diverse kostar,
Kungliga hov- och slottsstaten, 186 Msek.
Sametinget, 54 Msek.
Stöd till politiska partier, 169 Msek
Mediestöd, 1468 Msek.
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, 26 Msek.
Avgifter till internationella organisationer, 1 426 Msek.
Inspektionen för strategiska produkter, 46 Msek
Elsäkerhetsverket, 64 MSek
Nämnden för hemslöjdsfrågor, 12 Msek.
Ersättningar och bidrag till konstnärer, 475 Msek
Naturvårdsverket, 605 Msek
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 26 Msek.
Sen kan man ta med sig att totala statsbudgeten ligger på 1 191 059 Msek så detta är bara en liten del av statsbudgeten.
Som jämförelse några av de större utgiftsposterna inom statsbudgeten,
Avgift till EU, 47 193 Msek.
Bostadsbidrag 33 326 Msek,
Föräldraförsäkring 46 125 Msek,
Rättsväsendet 53 027 Msek,
Internationellt Bistånd 46 525 Msek,
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, 41 823 Msek.
Försvar och samhällets krisberedskap, 63 092 Msek
Sjukpenning, 42 373 Msek
Aktivitetsersättning, 42 611 Msek
Utbildning och universitetsforskning, 82 958 Msek.
Summerat, att optimera antalet myndigheter kommer bara påverka marginellt om vi vill ha förbättrade sociala förmåner så kommer det krävas höjda skatter, sen är frågan om kostnaden är värt nyttan…
,