Bra skrivet! Vi måste tänka lite 80-20, vad gör störst påverkan?
1 gillning
Känns stabilt att utgiftsposten ”internationellt bistånd” typ är lika mycket som hel rättsväsendet. Likaså EU-avgiften.
1 gillning
Ja så kan det absolut vara.
Men jag tror vi är överens om - som ämnet säger - att vi inte behöver fler och högre skatter utan att det borde finnas effektiviseringspotential inom de 2100 miljarder kr som Svenska folket redan betalar i skatt.
Samma här. Har flera närstående inom vården och alla undrar vad man ska med alla administratörer till och vad de ens gör. Man har dessutom gjort det till en sport att införa mellanchefer.
2 gillningar
5 gillningar
Är det en av dem som du vill lägga ned?
Värt att tänka på vad gäller cashback från EU är att det är villkorat och alltså värt långt under det nominella beloppet. Så det kan vara så att Sverige får tillbaka ett värde av 25% eller 15% eller 5% eller 0% av inbetald avgift.
Äntligen!
Starkt om våra politiker äntligen vågar ta i detta bidrag och börja trappa ned undan för undan.
Nedtrappning i några andra länder har skett med 0,5 eller 1 procentenheter per år. Vilket ger den långsiktighet och tydlighet vi medborgare behöver.
2 gillningar
Ja, om jag tar 2000 kronor av dig och säger att du får 1000 tillbaka om du köper popcorn för 1500 så har du blivit mer än 1000 kronor fattigare, givet att du inte annars skulle ha köpt popcorn för 1500.
Spending and revenue visar vad pengarna som gått till Sverige använts till. Sidan är sjukt dåligt gjord, så jag förstår inte så mycket annat än att den stora posten är jordbrukspolitiken. Men allmänt torde väl principen att A sällan tar ifrån B pengar för att använda dem till det B annars skulle ha velat använda dem till gälla.
Inte nödvändigtvis. Men jag undrar om det är förankrat bland folket att skattepengarna fördelas på det viset.
Åter igen - avdrag för kapitalförluster är inte ett bidrag.
Bra fråga
20 tecken minst
Absolut brilliant video om “mellancheferna”. Über-igenkänningsfaktor och just precis därför jag numera kör eget 
Det är väl precis därför det idag behövs olika “value streams” och “alignment” för att få mer (eller mindre?) att hända 
1 gillning
Jamen, lite konstigt är det väl ändå va? 
På aktier, fonder på depå som lyder under samma typ av beskattning så kan man både gå plus och minus och då kan jag kanske (kanske) förstå att man ska kunna kvitta och göra avdrag.
Bostadslån och andra skulder kan enbart vara en kostnad, så varför ska det lyda under samma regler som investeringar?
Ränteavdraget är ingen naturlag. Det infördes (tyvärr) av Fälldin regeringen 1979 [ Korr: Infördes tidigare men inte hittat någon referens på när ] då med 50% avdragsrätt som sedan sänktes till 30% i 1990/1991 krisen eftersom Sverige höll på att gå i putten.
Kanske det inte är helt osannolikt att ränteavdraget bidragit till den helt galna bo-prisutvecklingen som skett sedan 80-talet. Den är inte upprätthållbar om folk ska ha råd att både bo och äta samtidigt. Eller kanske man får införa att man får dra av även matkostnader?
Ränteavdraget lär ha drivit på vår skuldsättning eftersom det helt enkelt subventionerar skulderna. Vi är nu näst högst skuldsatta i EU (enl. mitt ursprungsinlägg).
Är det rimligt att de som drar på sig allehanda skulder inkl. dyra SMS lån för semestrar och shopping och sedan kunna dra av 30% av lånekostnaden? Som får betalas av oss andra via skatten?
Det är inte så många länder som har något ränteavdrag alls. Tex. varken UK, Tyskland eller Frankrike har sådana. De som har ränteavdrag drar ner på det, tex. Danmark. Här är en inte helt purfärsk översikt över ränteavdrag i Europa.
Om Sverige någon gång ska kunna ta bort ränteavdraget så är det väl nu i denna extrema lågränte miljö där effekterna på hushållen skulle vara mindre än tidigare. Ränteavdraget kostar ca 30 Miljarder SEK i nuläget. Vi skyfflar alltså in ca 3000 kr per person och år i skatter som delas ut till de som har belånat sig.
Det är heller ingen rimlig fördelningspolitik (för de som gillar sånt). Detta har även S politiker insett eftersom ränteavdraget mest lär gynnar höginkomsttagare. Se tex. denna riksdagsmotion. Även jag som kanske något bättre bemedlad kan tycka det är snett.
Dessutom hög skuldsättning för hushållen kan innebära problem med den finansiella stabiliteten i en kris. Se tex. rapporten från Finansinspektionen längst ner.
Jag tycker argumenten för att se över och fasa ut ränteavdraget är helt rimligt. I snitt får vi alla 3000 kr mindre i skatt och kan ta hand om våra egna skulder. Så tänker jag
1 gillning
Välformulerat inlägg så ursäkta mitt korta svar.
-
Tycker fortfarande inte att det kan betraktas som bidrag när staten tar mindre av dina egna intjänade pengar. Tycker du jobbskatteavdraget m.fl. är bidrag till höginkomsttagare också?
-
Rätt säker på att ränteavdraget är betydligt äldre än ’79. Det var väl ’79 som Palme förlorade valet just för att han ville avskaffa ränteavdraget?
-
Tycker personligen jag också att det finns en del starka argument för minskning av ränteavdraget, främst för att kyla ned bostadsmarknaden. Jag tycker dock inte att avdrag för kapitalförluster är något konstigt och tycker definitivt inte att skatteavdrag är något ”bidrag”.
1 gillning
Nej, det tycker jag inte eftersom vi behöver stimulera fler att arbeta och gå mindre på bidrag.
För bostäder behöver vi inte stimulera högre priser.
Hm, ja det kan nog stämma att avdraget funnits längre än 1979. Palme rök nu på frågan och de borgliga gjorde ränteavdraget till en plånboksfråga. Får söka mer efter det
Det är väl hela Sverige som har inflation av mellanchefer och adminstratörer, tyvärr verkar det även vara så att fler chefer medför att förre beslut tas…
Det kan man ju annars göra genom att sänka skatter och sänka bidragen för att göra det mer lönsamt att jobba….
Men det är ju en vild tanke i dessa dagar av eviga skattehöjningsutspel….
1 gillning
Beror väl på vad vi anser skattepengarna ska gå till.
Om vi ex ska höja alla undersköterskors lön till medianlön i Sverige skulle det kosta ca 7,62 miljarder.
Om vi ex skulle jämställa lönen mellan offentlig sektor och privat sektor för sjuksköterskor skulle det kosta ca 11,1 miljarder.
Om vi ex skulle ge grundskolelärare samma lön som ingenjörer skulle det kosta ca 9,6 miljarder.
Kostnaden skulle ex dra iväg snabbt om staten skulle besluta att ge konkurrenskraftiga löner till sina anställda… Sen är väl frågan om vi anser att våra lärare, sjuksköterskors, undersköterskor etc ska få en bra lön.
Nu skulle vi iof kunna betala konkurentkraftiga löner till offentlig anställda genom att exempelvis avlägsna internationellt bistånd men jag tror personligen att även biståndet är en nyttig utgift för staten.
Det jag vill säga är att jag har inget emot högre skatter så länge de är rättvisa samt finns en tydlig motivering för vad de ska användas till, ex högre löner.
2 gillningar