@MrMcRae Det @Nightowl säger är korrekt men jag förstår om du upplever tonen som negativ. Det du kan tänka på är att avkastningen på dina aktier/fonder troligen inte överstiger kostnaden för dina lån, därför är det bättre att ta ”alla pengar du har” till att betala av lånen. Att ta ett billigare lån på fritidshuset är därför troligen också en bra idé.
3 gillningar
Jag tror du missförstår hur annuitetslån fungerar, det är bara att man höjer amortering månad förmånad i partiet med att räntekostnad sjunker, räntan sjunker inte.
Högst sannolikt är det klart fördelaktigt att belåna fritidshuset för att lösa privatlånet, för exakt kalkyl hade vi ju behövt veta TS förmåga att betala av varje månad och erbjuden ränta för bolån istället. Men högst sannolikt är det fördelaktigt.
1 gillning
Ok, då förstår jag hur du menar. Då har jag fått det fel förklarat för mig tidigare. Jag har fått förklarat att man ska undvika annuitetslån eftersom de läggs upp så att man ska betala större andel ränta i början, men minimal i slutet. Och att det är ett dåligt lån, för om man skulle vilja betala av det i förtid så har man betalt väldigt mycket mer i ränta i början (men knappt någon amortering), men har ändå mestadelen av skulden kvar. Typ som en rektangel delad från hörn till hörn hur ränta/amortering förändrar sig?
Vi pratade förbi varandra, jag menade att jag trodde “andel” ränta minskade till nästan nada mot slutet, då jag tidigare fått förklarat att man lägger större andelen av den totala räntekostnaden att betalas i början, för att sen bli minimal. Du pratade procent. Och jag tänkte att även om det är 7% i slutet också, så har det ingen betydelse om man betalt den mesta av det i “förväg”.
I TS originalinlägg står att lånet med hög ränta som diskuteras gäller ett privatlån/annuitetslån.
Ja. Det vet jag… ingen har sagt något annat.
Jag är inne på samma spår som @MariaF om inte vi båda tänker lika tokigt 
.
Låt mig ge exempel på konsekvenserna senaste gången jag löste en annuitet i förtid. (Aningens förenklat och avrundade siffror tagna ur minnet). I det här fallet var det Santander och en Finansiell billeasing som jag hade på mitt eget bolag sommaren 2024.
Bilen var köpt på finansiell leasing:
12 månaders avtal
Ränta 8% ränta
Annuitetsupplägg
Finansierat belopp 675000kr
Avtalad restskuld efter 12 månader 625000kr
Månadsbetalning 8500kr
Så i praktiken skulle jag på 12 månader betala 50000kr i amortering och ca 52000kr i ränta. Då det är ett annuitetsupplägg lägger man ihop ränta och amortering och delar med löptiden =(50000+52000)/12= 8500kr/månad att betala in varje månad för att få samma månadsbetalning, (om räntan är oförändrad under perioden).
Av olika anledningar blev den här bilen återköpt redan efter 5 månader. Dvs i det här fallet bröts den ursprungliga 12 månaders annuiteten i förtid redan efter 5 månader. Lösenavgift för att lösa en sån här bilfinansiering i förtid var ca 3000kr i administrativ kostnad.
Det innebar att jag under de här 5 månaderna betalt in 5x8500kr =42500kr. Hade det varit en “rak amortering” (typ ett bolån) hade skulden efter 5 månader varit ca 654000kr. Eftersom det nu var en annuitet blev det verkliga lösenvärdet på finansieringen istället 673 000kr + 3000kr =676000kr.
Så “i praktiken” hade i princip största delen av pengarna jag betalt in de första 5 månaderna (42500kr) gått åt till att betala NÄSTAN HELA AVTALETS sammanlagda RÄNTEKOSTNAD för 12 månader. Så i praktiken kan man säga att omräknat till årsränta så fick Santander i slutändan 16% avkastning/ränta på de pengar de lånat ut under 5 månader trots avtalade 8% i kontraktet. Skillnaden beror alltså på att annuiteten bröts i förtid.
Vänder man på resonemanget, för att dra parallellen till den här tråden, kan man säga att: OM jag hade fortsatt enligt den ursprungliga 12 månaders planen, så hade största delen av de pengar jag skulle betalt in för de sista 7 månaderna mest bara varit amortering. Så i praktiken kan man då också säga att “kostnaden=räntan” för att “fortsätta låna” pengarna de kvarvarande 7 månaderna hade varit avsevärt lägre än den avtalade. Dvs “kostnaden” för den senare/kvarvarande delen av perioden på en annuitet kan man alltså säga är lägre än den avtalad genomsnittskostnaden eftersom “kostnaden” för den tidigare delen på samma sätt är högre.
Det här är också anledningen till att leasingbolagen utan problem accepterar att du bryter en finansiell leasing, i princip alltid en annuitet, i förtid. Dels får de i praktiken högre avkastning =ränta på utlånade pengar än avtalat, dels tjänar de några extra kronor på lösenavgiften och dels är du som kund nöjd över att du får bryta i förtid och inser inte att du i praktiken då också rent matematiskt fått betala högre kostnad (=ränta) än den ursprungligt avtalade.
Så här ser det alltså ut på billeasing med ett ganska extremt exempel där det antagligen påverkade ovanligt mycket att annuiteten bröts i förtid ganska nära 1/2 löptiden. Har dock varit med om flera liknande fall tidigare också och det är därför jag vet att Finansbolagen räknar så här i praktiken.
Jag inte ser varför det ska vara annorlunda på privatlån med annuitet men sen beror det i slutändan på hur löptiden ser ut, vad den avtalade räntan är, när man väljer att lösa osv. Där det i mitt fall antagligen blev ett att de sämsta utfallen. Där det normalt slår betydligt mindre om man t ex löser en annuitet mot slutet eller tidigt i början eftersom effekten/diffen borde bli som störst vid 1/2 löptiden ungefär om jag tänker rätt.
1 gillning
Det spelar ingen som helst roll.
Skulden är på x kronor (varierar över perioden) och räntan är 7,35%.
Varje extra krona som amorteras har en avkastning 7,35% per år.
Helt irrelevant! Räntan på den kvarvarande skulden är fortfarande 7,35%.
Är den inte i %. Räkna själv.
Nej de fick de inte. Vad var lånebeloppet efter varje amortering och hur många kronor ränta betalades då?
Detta betyder att över tidsperioden har man lånat i snitt mer pengar än om det varit rak amortering. Vilket leder till högre räntekostnad i kronor vid samma ränta i procent. Du missar att lånebeloppet varierar, så din beräkning blir fel.
Santander tjänade majoriteten av sina kronor i början av annuitetslånet, men avkastningen på de utlånade pengarna var fortfarande samma i procent.
Har inga månadsvisa delsiffror men resultatet blev att jag betalat =Santander “tjänat” 45500kr på att låna ut ca 650000-675000kr-ish kronor i 5 månader. Defakto en MATEMATISK räntesats på ca 7% på just 5 månader MEN man brukar väl i lånesammanhang när man jämför olika lån alltid räkna om det till motsvarande årsränta? Därav att det i min värld är att räkna som närmare 16% OMRÄKNAT TILL ÅRSRÄNTA de tjänat på det lånet, även om det i det här fallet bara löpte 5 månader eller tänker jag tokigt här menar du? (Sen att jag hade landat på den avtalade räntesatsen om hela perioden fått löpa på är jag helt med på)
Är det inte precis det jag försöker beskriva? De TJÄNAR (=min kostnad) majoriteten av sina pengar i början av annuitetsperioden, så bryter jag då i förtid har jag i praktiken betalt en högre ÅRSRÄNTESATS även om den matematiska %-satsen är lägre eftersom den räknas på en kortare period. Men i sammanhanget är det ju kostnaden och sen omräknat till årskostnad/årsränta som är den intressanta att jämföra mellan olika lån?
1 gillning
Det tjänar mer för att du lånar mer. Procentsatsen per år per lånad krona ökar inte!
Lånar du 100 kr till 10% av mig så tjänar jag 10kr.
Lånar du 200 kr till 10% av mig så tjänar jag dubbelt så mycket, 20kr.
Här har du snurrat till det.
Räntan är i princip alltid på årsbasis. Du kan inte dela årsräntan på 12 och få månadsräntan.
Jag fattar inte ens vad du försöker säga.
Räntan är alltid omräknad till ränta per år.
Kan säkert vara så att jag snurrar till det då jag försöker beskriva det så vi släpper det här.
Här kan man själva enkelt testa och se hur mycket/lite det slår med annuitet respektive rak amortering med ett klick 
Klicka även ut “Skuldens förändring över tid” så blir skillnaden extra tydlig.