Där kan ni hitta det kalkylark jag satt ihop utifrån vår samlade kunskap och förslag på beräkningar. Det ni skall göra är att fylla i era egna värden i de celler som har lila färg. Allting annat skall ni behålla precis som det är, för annars kan beräkningarna gå helt tokigt.
Är det detaljer eller formler som ni tänker är fel, dela det med oss andra så vi kan justera vid behov.
Aha, du menar så…jo, det skulle kunna stämma! Ska kolla.
Fick svar från Nordnet nu:
Är det någon som har testat mitt ark ännu? 
Vill gärna ha lite återkoppling, för att veta om jag fått det hela rätt eller om något skall justeras.
Jag har lagt in mina innehav och så långt ser allt rätt ut.
Verkar stämma mot mitt eget dokument.
Men jag har inte hunnit bekräfta allt fullt ut ännu.
Ska skriva nått igen när jag är säker 
Har hunnit testa lite! Har ju dock inte Nordnet (än), så har inte fört in några egna innehav och räknat.
För mig ser följande saker konstiga ut:
Snyggt jobbat oavsett, kommer bli användbart! Har själv uppdaterat min egen tråd med en ny del om belåning nu, tack vare alla insikter jag fått av denna tråd 
Det är saker som tyvärr inte stämmer i ditt dokument. Jag kan se att det du benämner som Totalt belåningsvärde, vilket borde vara det Nordnet kallar för “Ursprungligt belåningsvärde” inte stämmer. Och antar jag att min tes att även de instrument med lägre belåningsvärde faktiskt räknas in i “ursprungligt belåningsvärde”. (se mitt tidigare inlägg)
Med lite justeringar i ditt dokument så tycker jag den tesen verkar än mer trolig
Anonym, Jag kan dela min version av ditt dokument på google Kalkylark om du vill se hur jag ser på det hela… Och med lite kommentarer och “bevis” inlagda. skicka mig ett PM eller nått.
De raderna är till för eventuella värdepapper som ingår i portföljen. Måste göra på det sättet, för att de totala siffrorna överst i kolumnerna skall bli rätt.
Det stämmer. Kolla in formeln så ser du att den tar höjd för hur mycket det diffar från målet för varje värdepapper. De som diffar mest är de som får mest, på bekostnad av de som diffar lite. Formeln tog jag från ett av era andras räkneark.
Om jag förstår det hela rätt… Jag räknar som att man har X antal pengar man vill investera i värdepapper och hur mycket kredit man skulle få av den investeringen. Klurade inte ut hur slutresultatet skulle påverkas efter att också kredit använts för köp i en enkel formel i Numbers .
Den beräkningen tog jag från ett av era andras räkneark. Kan du ge din formel till dess beräkning här?
Alla värdepapper med belåningsgrad under den gräns Nordnet satt tas inte upp i beräkningarna, helt enligt vad de skrev till mig både i text och med ett exempel. Om ni ändrar värdepapprens belåningsgrad till 50% exempelvis, så ser ni vilken påverkan det har i slutändan. Det påverkar i första grad ”Maximal kredit” och allt som sedan använder det fältet.
Kollade nu och din teori stämmer
Kreditgränsen för 1,08% ränta är 40% av mitt totala belåningsvärde.
Som sagt är dessa siffror helt meningslösa dock 
Nu har jag gjort några förbättringar till min excelfil för att hålla reda på fördelning, belåning osv.
Jag har lagt till nedgångsbuffert till 40% och 60% belåning för den nuvarande respektive önskade belåningen.
Jag har ändrat så att önskat belopp att låna påverkas av hur mycket du har tänkt att köpa för (av egna pengar) samt gjort så att beloppen att köpa för i varje fond inkluderar eventuell ökad belåning.
Då ser man direkt hur mycket man kan köpa i varje fond baserat på hur mycket egna pengar man har tänkt köpa för + hur mycket extra man kan låna för att komma upp i den önskade belåningsgraden.
Slutligen lade jag till funktionen att avrunda ned köpebeloppen i varje fond; välj 100 för att inte avrunda, -1 för att avrunda bort enkronor, -2 för att avrunda bort tiokronor, -3 för att avrunda bort hundralappar.
Hatar enkronor både fysiskt och digitalt 
Tänk på att filen är tänkt som ett verktyg för att hålla koll på sin fördelning och belåning hos Nordnet, den är inte gjort för att laborera med utan där är Anonyms fil bättre lämpad.
Jag utgår också ifrån att alla fonder har minst 70% belåningsgrad
Nyheter från Nordnet. Antar att det kommer ticka på en bit uppåt framöver. Var drar ni er gräns för belåning?
Citat "…Som följd en av det förändrade marknadsläget justerar vi våra räntesatser för portföljbelåning. Förändringarna träder i kraft 11e juli. Vilken faktisk ränta du kommer att få beror på vilken rabattnivå kontot omfattas av:
- Portföljbelåning Plus, ränterabatt 1: 1,58% (effektiv årsränta 1,59%)
- Portföljbelåning Plus, Ränterabatt 2: 2,64%. (effektiv årsränta 2,67%)
- Active trader Pro: 3,78% (effektiv årsränta 3,85%)
- Private Banking: 4,43% (effektiv årsränta 4,52%)
- Basränta: 6,81% (effektiv årsränta 7,03%)…"
Fortfarande extremt billigt. Med tanke på vad marknaden prisat in redan tror jag knappast någon kommer avstå från att köpa på sig i dagsläget bara för att räntan går upp 1-2% till före ränteavdrag. De som redan sitter med belåning och kanske har sett en nedgång på 20-40% lär knappast kristallisera en förlust heller pga dessa räntor.
Jag har funderat över det med, tillsammans med förhållningssättet att investeringar ska vara långsiktiga.
Säg stt min tidshorisont för att våga lägga pengarna i en allvädersportfölj är 5 år.
Att belåna portföljen är ju i princip samma sak som att lägga in mer pengar i den, men det vill jag bara göra om jag kan avvara de pengarna på 5 år sikt.
Om belåningen blir så mycket dyrare att den inte längre är fördelaktig så vill man väl ta bort belåningen igen, och det är ju samma sak som att sälja av och ta ut pengarna från portföljen igen.
Så om man förväntar sig att räntan kommer bli ofördelaktigt hög inom 5 år så borde man inte belåna, åtminstone inte till en så hög grad att man når de höga ofördelaktigt räntorna.
Eller tänker jag fel?
Klart att vi inte vet exakt vilken ränta som kommer gälla, men att den kommer gå upp kraftigt åtminstone kortsiktigt är det väl nästan inget tvivel om? Ingen tror väl att riksbanken slutar höja redan nu, eller börjar sänka igen nästa tillfälle?
Om du säljer av värdepapper för att betala tillbaka lånet säljer du ju men betalar du av lånet med externa pengar har du ju fortfarande kvar samma exponering.
Det låter som en bra strategi om man använder belåning för att kunna gå in med kapital lite tidigare än man har kapitalet tillgängligt. Men om mna ändå vill in med det extra kapitalet, varför inte gå in med det direkt istället för att belåna till en ränta?
En liten kuriosapost…
Vi har ju redan kollat värsta historiska nedgångarna för olika simulerade allvädersportföljer.
T.ex @Zino’s Grundportfölj har haft en värsta nedgång på 17% mellan 2001 och idag.
Lekte lite med Monte Carlo-simuleringar för att komma fram till några “worst case scenarios”.
Monte Carlo-simulering av Zino’s Grundportfölj över 75 år
(Simulation model: statistical returns, GARCH model)
Då kommer vi fram till ett domedagsscenario där grundportföljen går ner 37%.
En nedgång på 20-25% är åtminstone något man bör ha med i beräkningen om ens allvädersportfölj inte har något volatilitetshedge.
Och vad skulle det motsvara i nedgång på aktiemarknaden enligt denna modell?
Monte Carlo-simulering av US Stock Market över 75 år
(Simulation model: statistical returns, GARCH model)
En grotesk nedgång på 91%!
Då kanske någon tänker att det låter helt absurt och något som ALDRIG skulle kunna ske.
Låt oss då komma ihåg att under Stora Depressionen 1929-1933 så gick börsen nästan ner så mycket!
Kanonbra tråd denna och de andra, vill tacka alla involverade för din insats.
En egen reflektion:
Själv har jag min allweather på Nordnet och har i år skruvat ned hävstången från 15% till 0%.
Jag har fortfarande en ’använd’ kredit på 15% (kan använda upp till 50% som är godkänd) för att jag inte har amorterat. I stället har jag gjort en insättning av en motsvarande summa i kontanter på kontot. Detta gör att nettokrediten är 0.
Detta ger mig:
-Torrt krut utan att ha mindre investerat än 100% av mitt kapital.
-0 sek i ränta
-En option på köpa med rea medan man är 100% investerad
Detta känns jättebra för mig personligt med en portfölj som har gjort ungefär 0% i år. Det är en alfa över Stockholmsindex av 30% genom att bara vara balanserad och mindre riskbenägen.
Sedan är lekhinken minus 40% som en dyr hobby 
. Detta är kostnaden av att ha ett ego som ändå ska slå marknaden, känner du igen detta?
Har jag otur när jag tänker?
Tack själv! Håller med om att det är väldigt skönt att ha haft en portfölj som gått +/-0% i år.
Jag tänker dock tvärtom just nu. 2022 har varit ett av de sämsta åren någonsin för i princip alla allvädersportföljer, och sentimentet för aktier, räntor och guld är i botten. Jag är sugen på att utöka min belåning av min portfölj in i nästa räntenivå, och kommer nog göra det om räntor stiger/börsen faller ytterligare.
Tack för en bra tråd och givande poster/diskussioner.
Härligt att kunna diskutera saker som detta med andra personer då ingen i min närhet varken ha kunskap eller intresse att prata om belåning i sina portföljer.
Har det gjorts några nya beräkningar med det aktuella ränteläget/prislistan?
Så länge prislistan följer gällande reporänta utan alltför stora påslag kommer jag inte bry mig om att göra några nya beräkningar, eftersom förväntad avkastning på alla tillgångar (aktier, räntor, råvaror) ökar likvärdigt för att bibehålla en konstant riskpremie.
Rationellt ska alltså belåning och hävstång styras av risktolerans, inte av räntenivå.
