Tackar för all feedback som kommit, vi har följt tråden med spänning båda två 
Helt klart nyttigt att få en annan vinkel på saker och ting ibland.
Nu håller vi helg, trevlig helg allesammans.
7 gillningar
Jag hade själv aldrig betalat för någon annans mans avkomma hade känt mig som en “cuck”.
Men det är bara jag det.
5 gillningar
Från en som också lever i samboförhållande med barn sen tidigare för bägge psrter vill jag tillägga en annan sak. Tror inte det framkommit, kan ha missat det i så fall.
Men ni bägge får ju ett högre flerbarnstillägg då barnen också räknas in i hushållet av försäkringskassan.
Detta kan ju komma till användning för er i detta läget, i alla fall täcker det en del.
4 gillningar
@Indexmannen Äää… skulle du alltså bemöta en rar liten femårig flicka som lever i ditt hem bara utifrån vem som stått för spermierna? “Ny familjemedlem” är ju ett tänkbart annat synsätt…
Peace, love and understanding 
2 gillningar
Som flera andra skriver: fördela hyreskostnaden procentuellt utifrån intäkterna.
Men tycker inte att du ska stå för barnets pappas andel överhuvudtaget! Låt inte honom komma undan, gör det till ett ärende för FK. Det här är ngt din sambo och hennes ex behöver lösa då det är deras barn. Inte ditt. Sedan ska du såklart stötta henne i den kampen.
Och kärleken är blind. Hon kan mkt väl lämna dig när hon har studerat klart och fått jobb. Vips så har hon tryggat ekonomin och livsstil för sig och sin dotter under sina studier. Hemsk tanke såklart, men sådant har hämt förut och det är därför man inte ska blanda ihop kärlek med ekonomi sålänge man inte har gemensamma barn.
3 gillningar
Ja, eller så kan samma resonemang användas för att hon ska betala istället.
Det är ju bara pengar. Skit samma. Finns i överflöd så bara att bränna. 
Hur ser det ut angående ekonomiska tillgångar? Har hon mer sparat än dig (med tanke på citatet ovan)? Bör ju kanske i så fall också beaktas, och inte endast nuvarande inkomst.
1 gillning
Jag erbjöd mig att betala mer av hyran när vi blev sambos, men det ville inte hon
Jag betalar merparten av matkostnaderna då jag och pojkarna äter mycket mer.
Och betalar generellt mer överlag, aktiviteter, middagar ute osv. Vilket inte gör mig något.
Men tyckte det blev lite knepigt i detta scenariot. Tycker den andra föräldern borde betala för sitt barn, precis som mina barns förälder delar kostnader med mig.
Hade min sambo haft det ekonimiskt knapert hade jag självfallet betalat hennes halva, eller lagt in i hushållet. Men nu har hon som sagt ett stort kapital efter lägenhetsförsäljning. Det var den detaljen som gjorde mig osäker.
2 gillningar
Hon har markant större kaptial än mig efter lägenhetsförsäljning.
Sedan är hon duktig på att spara och försöka hålla i dessa pengar till den dagen vi försöker köpa något boende.
1 gillning
De barn som bor i hushållet betalar man gemensamt för. Punkt.
Som andra sagt, så kommer ert förhållande inte fungera om ni inte har gemensam ekonomi. Ditt inlägg indikerar att förhållandet inte kommer att fungera.
Bryt förhållandet nu istället för att vänta.
Men tillhör dessa pengar/kapitalet er båda, eller endast henne? Får hoppas ni håller ihop, men vid en eventuell framtida separering är det ju en intressant fråga om kapitalet kommer delas 50/50 eller ej.
Jämför man med pengar som bränns löpande så hanteras det ju annorlunda, eftersom det inte har något ”minne” vid en separering, så för det är ju situationen annorlunda.
1 gillning
Ja lite så…
Bor inte riktigt växelvis, hos oss ca70% av tiden. Betalar inget underhåll heller.
Men hur definierar du gemensam ekonomi? Att båda betalar 50/50 oavsett inkomst?
Och innebär det också att man delar sina ekonomiska tillgångar 50/50?
1 gillning
Hur motiverar pappan att han inte betalar underhåll då?
Så då ska mina barns två fritidsavgifter också räknas in i hushållets utgifter? Ja det kanske är det bästa man delar på allt…!
Vi är en jättelycklig familj tillsammans, och helt övertygad vi kommer fortsätta vara det även om man inte alltid är helt överns. Som i detta fallet t.ex. Men än vi har en sund dialog kring det, inget bråk som vissa verkar tro
Så nä jag tror inte jag bryter förhållandet faktiskt…
6 gillningar
Väljer man att flytta ihop med någon som har barn så får man räkna med att till viss del stå för kostnaderna barnet medför… precis som att man får räkna med att ens andra resurser (tid, ork, energi etc) läggs på barnet. Det liksom ingår.
Därför skulle jag aldrig försätta mig i den situationen. Men om man väljer att göra detta finns det inget att gnälla över.
Det som gör det knepigt i detta fall är att hon sitter på ett mycket större kapital än dig.
1 gillning
Vad jag menar är att det inte spelar någon roll vad man tjänar per person. Det som är intressant är vad hushållet drar in. Och vad hushållet har för kapital.
Vad den ena personen har för inkomst och kapital spelar inte någon roll, utan man mäter vad hushållet har för inkomst och kapital. Från hushållets inkomst och kapital så betalar man räkningar osv.
Det är så som ett riktigt hushåll tänker.
1 gillning
Ja absolut! Inga konstigheter där alls med “övriga” kostnader.
Var just fritidsavgiften vi tänkte annorlunda och faktumet att hon har större kapital än mig.
Problemet är att du tänker på “dig” istället för på “hushållet”.
Det är därför som jag anser att ni kanske inte ska leva tillsammans.
Men vad händer med den delen av (den sammanlagda) inkomsten som kommer in varje månad, men som inte görs av med? Vem kommer den tillhöra?
Och hur gör man med utgifter som endast är till gagn för en av personerna? Tex om någon vill köpa en dyr handväska, en motorcykel, eller liknande? Är det fritt fram för båda att bränna pengar på sådant?
Och hur för du med kapital/investeringar som personerna för med sig in i förhållandet? Splittas det 50/50 vid eventuell separering?