Betala lön till närstående som har uppehållstillstånd?

Min flickvän har ansökt om uppehållstillstånd för att flytta till Sverige och bo med mig. Beslut borde komma inom ett halvår (har väntat ett år redan). Om vi förutsätter att det blir godkänt, så kommer hon börja med att lära sig svenska och försöka hitta jobb. Det finns engelsktalande jobb inom det område hon är verksam, så kan gå hyfsat fort, men kan ju även ta väldigt lång tid.

Jag driver ett eget AB som omsätter ca 500k per år, samtidigt som jag är heltidsanställd och tjänar strax under brytpunkten. Förra året tog jag ut lön så att jag precis som upp till gränsen, och sedan utdelning i år.

Funderar på om jag kan “anställa” flickvännen när hon kommit hit och ännu inte har lyckats få jobb, så att hon åtminstone börjar få in lite lön och därmed pensionsinbetalningar. Hon är 35, så hon kommer ju inte hinna komma upp i någon vidare pension i det svenska systemet.

Finns en del enklare uppgifter hon kan ta hand om, men inte direkt så mycket så att det motiverar någon större lön. Men tänker åtminstone typ 15-20 k i månaden före skatt.

Som sagt, enda anledningen till jag funderar på detta är för att kickstarta hennes pensionsinbetalningar innan hon fått ett “riktigt” jobb, räknar med att det kan ta i värsta fall 1-2 år innan hon fått anställning. Men det kanske är idiotiskt? Vore det kanske bättre att jag tar lön + utdelning som tidigare, ger henne 20k/mån i näven och så sätter hon in det på typ Lysa eller liknande? Känns ju på något sätt som att det borde ge bättre avkastning, men inte är lika bra för att “komma in i systemet” (vad man nu egentligen har för fördelar med det)?

Om hon kommer landa i garantipension vad ni än gör för hennes allmänna pension så är det väl bättre att löneväxla via ditt bolag. Har inte koll på om man kan löneväxla hela sin lön eller om man faktiskt måste ta ut nått.

Men jag skulle nog vänta med det ett tag tills ni bott ihop i ett år här i Sverige. Eller tills ni gifter er/får barn och ser att det funkar innan du börjar dumpa in dina pengar i hennes pension. Och det går ju via löneväxling att ganska fort dumpa in pengar i en tjänstepension och ta igen tid/värde.

En aspekt som är värd att tänka på är att PUT är en förutsättning för att få CSN. Det innebär att hon de första två åren är helt ekonomiskt beroende av dig. Det här var något jag själv inte hade fattat när jag hade samma situation för ett antal år sedan. Modellen att anställa henne behöver alltså ställas i relation till att ge henne kontanter.

Om målet är att säkra pensionen vore rimligen det bästa att anställa henne i den omfattning hon faktiskt kommer att jobba i ditt bolag och sedan löneväxla in resterande belopp i tjänstepension.

Att få olika sorters extrajobb eller påhugg är inte omöjligt men att få riktiga jobb på engelska är inte helt lätt för de flesta. Sedan beror det förstås på område och personliga förutsättningar. Ett tips kan vara att titta på annonser från IES. Dessa annonser är inte anpassade för att sökas av utlänningar. Annonserna är alltså på svenska. De är dock sökbara för utlänningar som enbart kan engelska under förutsättning att de får hjälp av någon svensk. Jag har hjälpt en kompis att söka och få ett sådant jobb tidigare och det fungerade bra. Här är förutsättningarna dock att man bör antingen ha engelska som modersmål eller vara utbildad lärare i engelska. För någon som kan engelska på samma sätt som svenskar i allmänhet tror jag inte riktigt att det fungerar.

2 gillningar

Fast man skall tänka på att den s.k. garantipensionen bygger på att man har jobbat och levt i Sverige. Har man levt utomlands många år räknas garantipensionen ner, så den kan bli hur liten som helst. Den är inte garanterad, trots namnet.

Ett arbete är att föredra som inte ställer krav på kompetens.

3 saker:

• Jobbet som utförs ska realistiskt behövas för ditt företag/företagande.
• Lönen ska vara marknadsmässig för den typen av jobb och den skicklighet partnern utför jobbet med.
• Lönen ska ersätta faktiska timmar.

Så frågan är om du verkligen har den typen av arbetsuppgifter i den omfattningen som krävs för att bli någon rimlig lön?

3 gillningar

Garantipension kräver i dagsläget att du är skriven i Sverige eller inom EU i 40 år efter att du har fyllt 16 och fram tills pensionsåldern. Om du har färre år så reduceras din pension i motsvarande grad.

Om vi antar att din flickvän kommer från utanför EU och står skriven i Sverige fram till pensionsåldern kommer hon få cirka 32/40 garantipension.

1 gillning

Oj, nu blev det ännu mer komplicerat :sweat_smile:

Okej, men om vi tänker att hon inte kommer upp i någon vettig allmän pension, och garantipensionen bir låg pga. att hon inte bott i Sverige i 40 år förrän hon är 75.

Vore tjänstepension ett bättre alternativ än att öppna ett konto på ex. Lysa eller Avanza för henne, och bara sätta in en summa varje månad på från min egen inkomst (anställningslön + lön + utdelning)?

Vad är det som avgör vilket av dessa alternativ som ger bäst avkastning?

Jag tycker det är en bra idé att att ge henne enklare arbetsuppgifter och en viss lön. Då får hon SGI, det blir lättare att skaffa bankkort etc.

Att ge henne “fickpengar” från dig som hon kan spara kommer självklart att ge bättre avkastning, men om målet är att hon ska komma in i pensionssystemet är alternativ 1 att föredra.

Vem skulle löneväxla? TS? Flickvännen? TS bör premiera sin egen inkomst upp till gränsen för PGI. Att löneväxla som egen är egentligen ingen växling utan bar att man styr in mer pengar till pensionsavsättning. Flickvännen kan inte få insättning till pension (vare sig som vanlig tjänstepensionsinbetalnign eller löneväxling) om hon inte har något lön. Om hon tar lön så kan man max sätta av 35% av lönen i pension (om man vill att det ska vara avdragsgillt i bolaget).

Om den allmänna pensionen (inkl. garantipensionen) blir för låg kan hon söka bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Vad som är bäst för er får du fundera på. Dels finns pengaaspekten: det billigaste är att du tar ut lön och ger henne. Att betala tjänstepension kräver som sagt att du har betalat henne lön och då tillkommer sociala avgifter på lönen och särskild löneskatt på pensionen.
Du skullei alla fall kunna ge henne en lön på 25 tusen på årsbasis för då tjänar hon in till allmän pension på hela beloppet men skatten blir minimal. Tjänar hon mindre än 24200 (har jag för mig) så betar hon ingen skatt, men tjänar heller inte in till allmän pension.

3 gillningar

Vid lön under 60.000 betalar man negativ skatt, dvs får mer i pensionsavsättning än man betalar i skatt. Nu kanske pensionsavsättningen spelar någon roll om man ändå bara får garantipension men ändå så blir hennes % skatt jättelåg.

1 gillning

“Press X for doubt”

Kan du länka källa?

Ni kan ansöka om ”begäran om att avgöra ärende” https://www.migrationsverket.se/download/18.1ef19f6e163f45d340aa51/1698676924572/270011_Begaran_avgora_arende_sv.pdf om ni har väntat mer än 6 månader.
Då hamnar man på något magiskt sätt längre fram i kön och får ett beslut om dem kan ge det.

1 gillning

Ser nu att jag skrev fel nivån har höjts pga höjt grundavdrag och jobbskatteavdrag, det är alltså negativ skatt upp till 80.000kr/år. Med det menar jag att: Tjänar man upp till den nivån betalar man bara 9% i skatt som anställd, men samtidigt får man pensionsavsättning på i praktiken 18.5%

1 gillning

Aha per år, jag trodde du menade per månad. Då är jag med på vad du menar.

Dock när du skriver negativ skatt skaver det lite. Pensionsavsättningen på 18,5% kommer från att arbetsgivaren “dragit av” 31,42% från din lön och betalat till skatteverket i form av arbetsgivaravgifter.

Sedan betalar du kanske mindre löneskatt än du får i pensionsavsättning vid 80.000 per år men det är inte samma sak som negativ skatt.

I mina ögon har man då betalat 31,42% + löneskatt i skatter för att få sina 18,5% till pensionen.

Absolut, det beror på hur man resonerar många anställda brukar inte inkludera sociala avgifter när de talar om hur mycket de betalar i skatt.

Låt säga att strådskaparen betalar 80.000kr i lön då får bolaget betala 25136kr i soc avgifter( vilket blir en total kostnad för bolaget på 105.000kr)

Den anställda 7200kr i skatt.

Den anställda får pensionsrätt ca 14000kr

25000+7200-14000=18200.

Låt säga att Bolaget inte betalar ut någon lön utan det blir vinstskatt istället. 105000 skall då beskattas med 20,6% vilket innebär ca 21000kr i skatt.

Slutsats, bättre betala ut lön än att betala vinstskatt i bolaget. Skulle man sedan vilja ha ut pengarna ur bolaget som lågbeskattad utdelning blir det ju ytterligare 20% i skatt men de 14000 i pensionsavsättning skall förstås också beskattas.

Det borde de iallafall vara medvetna om, speciellt eftersom ca en tredjedel av arbetsgivaravgiften går rakt ner i statens ficka.

Vanliga knegare stöter sällan på arbetsgivaravgifter, kanske de sneglar över det när de tittar på vad som ska utbetalas på lönebeskedet. Men för t.ex. egenföretagare är det väldigt uppenbart hur mycket det kostar att ta ut sin lön.

I TS fall håller jag med övriga som sagt att ge henne lön är det bästa.

Jag gjorde så. Detta var nu ganska länge sedan. Lagen har inte ändrats men förhållandena kan vara olika. Vi hade en konkret omständighet som krävde medborgarskap. När inget besked kom hörde jag av mig till Migrationsverket. Då kom medborgarskapet med vändande post. Vi uppfyllde alla krav och det fanns inget behov av att utreda något särskilt. Hade det funnits hade det inte fungerat.

En ytterligare optimeroinskomplikation är att garantipension är baserad på boende (“skrivning”) så det är inte självklart att pensionsgrundande inkomst ger mer eller mindre pension. Däremot så finns det en massa andra saker som baserar sig på SGI så det är definitivt en bra ide att en viss inkomst finns på plats.

För 20+ år sedan var jag i en liknande situation när min tyska flickvän flyttade till mig i Göteborg. Då var det svårt att få tag på jobb om man inte pratade svenska men det är kanske lättare idag.

Inte helt enkelt att leva två personer på en lön i längden och social interaktion från ett fikapauser på ett jobb är också viktigt.