Exakt. Särskilt om man skulle ställa sig frågan: kan jag på dessa 2000 timmar tjäna in pengarna som motiverar den högre kostnaden. 2000 timmar är ju typ ett års arbete heltid… (på 10 år)
30 minuter enkel är över 20 timmar i månaden, en halv extra arbetsvecka som inte genererar intäkter utan bara kostar pengar. Så kul är det inte att köra bil. Jag jobbar iofs hemifrån större delen av tiden men kan då lägga 0:- på jobbtransport och använda timmen till matlagning och träning.
Bor man dessutom lite utanför så blir det lätt att man får köra taxi med sina ungar i arton år. Många och långa timmar i bil. Mindre självständighet för barnen som inte själva kan cykla till fotbollsträningen t ex. Och sjukt pyssligt om man som jag har tre barn.
Jag själv föredrar att bo nära arbetet, men om det krävdes 30 min pendling för att samtidigt kunna bo där jag föredrog skulle det överväga. Bilturen blir vad man gör den till och behöver inte alls bara vara dötid, installera schyst billjud och njut av 30 min egentid. Gällande barnen är bilåkning ett perfekt tillfälle att prata med tonåringar.
Insatsen i tid kan översättas i ett värde som kan vara kvantitativt som pengar eller kvalitet som en upplevelse.
Det finns många variabler av privata och arbetsrelaterade miljöer som tar vår tid utan återhämtning.
Det finns dom som bor nära arbetet och tar hem sitt arbete som dom aldrig kan släppa med stress, sömnlösa nätter, investerat/riskerat allt kapital.
Stressen skapar kortare livstid.
Man kan se möjligheten med att bo längre från arbetet och cykla till jobbet och verkligen få livskvalitet.
Så vad är rätt eller fel egentligen?
Men om man inte har den möjligheten är det kanske bara tid i tv-soffan man missar, och tiden i bilen med en bra podd/musik kanske är värt precis lika mycket.
Men köper dock resonemanget i sig, det beror ju mycket på hur man ser på tid, och hur man värderar den.
Hade “aldrig” bytt bort 5 min till jobbet mot en halvtimme.
Om inte hus å renoveringar underhåll är något man starkt uppskattar som hobby/syssla, å trädgård osv
Men eftersom du frågar antar jag att det inte är drömmen, iallafall inte en top 5
Om du inte har några grannar som lever dunka dunka på övervåningen, eller att familjen fyller ut lägenheten. chilla i båten spara till något bättre, eller närmare. Istället.
Har du barn eller tänker skaffa kommer du få ytterligare pendlingar till whatever aktivitet barnet börjar på.
Inte ens om du bodde i en bostadsrätt central, fick alternativet att bo nära havet i en naturlig miljö med träd insyns-skyddat med boende som ger bättre avkastning i en kommun med lägre kommunalskatt och klart bättre uppväxtmiljö för dina barn?
Hur många som arbetar i våra större städer, pendlar inte för att få denna upplevelse?
Livskvalitet är inte bara kort restid till jobbet.
Jag hade personligen aldrig satt mig själv ute i skogen, speciellt inte för en miljon. Du blir så enormt låst i vardagen. Så fort du kommer på att du saknar nåt blir det en vända i bilen. Något som nu tar fem minuter kommer ta en timme. Du kommer vara tvungen att sätta dig i bilen varenda dag dina eventuella barn går i förskola och skola. Med det du skrivit antar jag att det inte kommer stå två nya bilar på uppfarten så nu kommer behöva pussla så fort ena bilen inte går att köra. Du blir beroende av snöröjning. Elen kommer gå mer än du tänker dig.
För mig blir det så mycket tidskostnad köra till jobb, köra till affären, köra barnet osv. Det är inte värt det för mig om jag ska ha ett jobb
Jag brukar säga: ”-ersättningen (lön) du får ska ersätta tiden dörr-dörr när man jämför jobb”
Restid till jobb kan du inte styra/välja. Visst den går i bästa fall utnyttja/vända till en trevlig stund MEN det kan du ju även lägga in frivilligt om du inte har någon restid. (Typ lyssna på musik 30 min innan jobbet).
Sen har många extrakostnader i pengar för resa till arbetet också. Där en ”extra bil” är bland det dyraste ressättet man kan ha i princip. (Men för många som t ex bor på landet en livsförutsättning och nödvändigt ont för de FÖRDELAR som finns med att bo där kollektivtrafik inte är ett alternativ)
Nu är det ju också en fråga om hur man använder sin tid, sitt liv.
Väldigt många spenderar ju flera timmar per dag åt youtube, Facebook, dataspel och att scrolla på forum om ekonomi.
Jag har kollegor som är på jobbet 40-50 minuter innan arbetet börjar, bara för att dricka kaffe och sitta och snacka.
Men som du skriver att flytta till ett billigt hus, långt ifrån jobbet och allt annat bara för att spara pengar, är ju en kalkyl som inte går ihop.
Den som gör det lurar sig själv.
Huset på landet måste ge ett mervärde för en själv, annars är det bara en dålig affär.
Det är ett bra argument MOT FIRE.
Att avstå från massor av saker i unga år för att man sparar till FIRE , som man skall utnyttja när man är äldre?
Vill också flika in att man bor i stan behöver inte betyda att man har 5 min till jobbet, (även om det är så i ts fall) det kan vara 20-30 min med cykel, och då ska man cykla året om, kollektivt tar sin tid det också.
Som exempel ligger min arbetsplats precis i utkanten av stan åt det hållet där jag bor, så jag har 15 min till jobbet utifrån “skogen”, medans de som bor i andra änden av stan har lika långt i tid, ibland mer beroende på trafiken.
Om de kör bil.
Sen är det en vanesak att har man 1,5-2 mil till en affär så planerar man efter det, och är nått slut så är det så, då köper man det på vägen hem dan efter.
Det beror på hur man ser det och vilka uppoffringar som krävs. Jag upplever inte att mitt sparande är en stor uppoffring men så är jag inte riktigt FI ännu trots hög lön.
Men om jag lyckas bli det vid ca 45-46 så är det ju även en enorm skillnad på hur fysisk fit, pigg och ungdomlig jag kommer vara som 46-årig “pensionär” jmf med om jag fortsätter vara en nyttig idiot och pensionerar mig vid 68-70 som staten kommer vilja.
Som 46-åring kan jag göra saker jag förmodligen varken kan eller vill som 70-åring.
Ja livet pågår ju hela tiden och ingen vet hur länge dom kommer att leva.
Personligen hade jag inte satt mig i en central lägenhet om jag så fick en miljon.
Tur folk har olika intressen och prioriteringar ![]()
Stress på jobbet upplever man var och varannan dag. Slappnar av gör man på promenaden hem. Dagar med fint väder tar jag gärna en omväg hem för att kunna promenera längre och få slappna av på så vis. Kommer sakna gångturen hem om jag flyttar längre bort från jobbet. Men kan ju även slappna av i bilen och vila. Inte direkt stressig väg att åka. Lugn landsväg och en litet stråk grusväg.
Har inte många minuters promenad till närmsta matbutik. Slutar ändå med att man åker bil dit. Orkar inte kånka på massa tunga plastkassar. Och barn är ute ur bilden. Så någonstans där är det mest tidskostnaden för jobb och eventuella evenemang som påverkas mest.
Vi har funderat fram och tillbaka. Lutar åt att det inte är rätt tid i livet att skaffa sig ett hus ute i skogen. Det finns ju hus ute i skogen med bättre kollektivtrafik och närhet till mataffärer. Upplever att de husen är eftertraktade, blir budgivning och sedermera höga priser. Har inte riktigt pengarna för att kunna vinna budgivningarna. Är bara att konstatera att folk har för mycket pengar de kan spendera. ![]()
Låter bra!
Förr behövde folk vila efter arbetet idag behöver man träning efter arbetet för att orka med kraven i arbetet.
Jag och frugan hade tidigare ca 15-20 minuters bilkörning till arbetet och ca 20 minuter med bussen till stan.
För ett år sedan köpte vi ett parhus och nu pendlar jag med tåget, tågresan tar ca 30 minuter. Har med mig cykel på tåget och cyklar de sista 10 minuterna till jobbet från stationen.
Vi har ca 10 minuters bilkörning till en ica maxi och en stad.
Vi trivs väldigt bra, istället för att köpa ett boende för 4-5 miljoner så köpte vi nu istället för 2.2.
Men framtiden får såklart utvisa hur det blir, vi får vårt första barn nu i sommar men skulle man tänka långsiktigt och barnet ska plugga på gymnasiet i den större staden så kanske vi flyttar närmre för ungens skull.
Tragiskt det låter att bara räkna tid och pengar jämt. Varför skulle man köra barnen tills dom är 18? Bara för att man flyttar utanför staden eller 30 min från jobbet betyder det inte att kollektivtrafiken är stendöd.
Vem har sagt att jag bara gör det, hela tiden?
Det finns andra värden än boende/transportkostnad och tid för transport, men om man sticker huvudet i sanden för följdeffekter som oundvikligen kommer med ett mer avlägset boende så hjälper ju inte det.
Jag hade gärna bott lite mer lantligt egentligen, men som det är nu har jag tre barn som kan cykla till skola och aktiviteter, en fru som kan promenera till jobbet och vinsten i tid, pengar och energi att lyckas designa vardagslogistiken på det här viset är helt obetalbar.
Barnens aktiviteter kan i veckodagarna hålla på t ex 19-21, att då vara hänvisad till en lokalbuss som i bästa fall tar en knapp timme inkl att tajma en buss, det håller liksom inte. Man får vara taxi.