Tyvärr kvarstår min förvirring, länkarna ger tyvärr inte några typexempel som jag bad om.
Men jag hinner nog bli förvirrad fler gånger om innan det närmar sig pension för min generation. Gissar att det hinner ändras flera gånger om innan slutet på 40 talet, då det bör vara dags. 
När man höjer pensionsåldern med ett år det väl alltid en årgång som "får ta första stöten? Hur hade du velat lösa det hela? Låta 58:orna göra det i stället?
Skatteffekten varierar i första hand beroende på inkomstens storlek, men även på grund av kommunalskattesatsen.
Har man en pension på runt 20 000 kr per månad tappar man mycket grovt räknat runt en tusenlapp per månad det året man får vänta extra. Lyfter man sin pension och dessutom jobbar extra blir det betydligt mer. Andra som har lust och vill lägga tid på att räkna kan ge ett bättre svar.
Nej det behövs tyvärr en hel del läsning för att upptäcka effekter som bakas in i textmassor av dessa slag.
Jag hänvisar åter till citerade texter från webbsidor och hänvisningar till kapitel, tabeller och sidor som tagits upp tidigare i tråden. Där har du siffrorna om du vill.
Jag tycker du kan skippa det om det inte påverkar dig alls, och du inte kan påverka beslutet i sig.
Ja. Uppriktigt sagt hänger jag inte med på ditt resonemang. Vi är i alla fall överens om att 57orna får vänta ett år mer än 56orna. Jag drar mig tillbaka frän denna tråd.
Man hade inte behövt göra det samma år som årskullens 65års dag infaller. 57-orna har ju redan planerat sin pensionering antingen de har gått i pension eller väljer att arbeta längre än sin 65års dag i år. Mao hade man valt att inneföra detta för en årskull med flera år kvar till 65 så hade den årskullen kunna planera för ändringen under flera år. Så är icke fallet nu, det drabbar direkt 57-orna
Jag är i Almedalen och har tagit upp med flera politiker hur detta just drabbar de som är födda 1957 och ingen har haft koll på detta.
Jag har pratat med Elisabeth Svantesson (M), Ardalan Shekarabi (S), Nooshi Dadgostar (V), Mats Persson (L) och Oscar Sjöstedt (SD) men också Ole Zettergren som är analyschef på Pensionsmyndigheten.
Märkligt att “Nestor” har så svårt att förstå skillnaden för de som är födda 1957 och hur de drabbas.
Vilken god insats att du lyft frågan!
I våras skrev jag till några olika partigrupper i riksdagen samt till bl a Socialförsäkringsutskottet, så om de läser e-post så bör de vara informerade 
.
Tyvärr är det väl kanske för sent nu. Det blev mest kännbart för pensionörs-57-orna, något mindre taskigt mot jobbonärs-57-orna.
Jag råkar faktiskt deklarera åt en lantbrukare född 1958. Han får vänta tills det året han fyller 67 år innan han får sitt pensionärsavdrag. På vilket sätt är det mindre synd om honom än för de som är födda 1957?
Nu får detta bli absolut sista varvet på just den hör kvarnen från mig. Om jag inte lyckats förklara det nu, så ger jag upp!
Din 1958-lantbrukare har pensionsålder 66 år. Hen '‘ska’ gå i pension under 2023. Året efter sin pensionering (2024) får hen förstärkt grundaavdrag för pensionörer = lägre skatt
Om du har en deklarant född 1957 som ber dig om hjälp. Vad gör du? Deklarantens pensionsålder är 65 år. När lovar du deklaranten att denne ska börja få sin lägre skatt? Året efter pensionen…?
Ytterligare en persom kommer nu i början av juli och ber dig om ditt kvalificerade råd och ditt stöd. Personen är född 1957, gick i pension i maj 2022 och har under de senasre åren uppdaterat sig noggrannt på t ex fackens och pensionsmyndigheternas webbsidor om vilka villkor som kommet att gölla det år hen fyller 66, dvs 2023. Hen har utlovats 8% i skatt som jobbonär, och ca 17% som pensionör. Nu frågar hen dig rakt ut:
-Nestor, visst får jag väl sänkt skatt nu 2023? Jag har ju redan gått i pension. Och nu ör det mindre ön ett halvår kvar - gäller inte myndigheternas information som har funnits där hela våren? Alla får ju förmånligare skatt året efter sin pensionering! Eller hur?
1956 har fått det under 2022.
1958 kommer att få det inder 2024.
Då måste väl även vi 1957 få det året efter pension, alltså 2023? Eller…?
-Vad ska jag göra nu då ? Va - hjälper det inte ens om jag jobbar under 2023, jag får alltså högre skatt fast jag gör som myndighetetna vill, nämligen jobbar till en högre ålder…Kunde du inte ha förvarnat mig om detta, Nestor??
Nå Nestor - förklara röttvisan i 157:ans belägenhet och möjligheter att agera och påverka sitt liv och sitt sparande för deklarnten nu! Och för mig, och för de som undrar!
Nja. Vi har väl inte haft exakt pensionsålder på åratal. Förr i världen var det ju så, man jobbade till 65 år (i min barndom 67 år) och sedan gick man hem. Nu för tiden väljer man ju själv, en del går exempelvis hem vid 63 år och andra väljer att jobba längre. Ju längre man jobbar, desto högre pension får man.
Jag ser att väldigt många av mina tidigare arbetskamrater har jobbat till 67 år. Själv slutade jag min anställning bara några månader efter 65-årsdagen. Däremot håller jag på med min enskilda firma, trots att det gått ett antal år.
Länge har det varit så att man får ett högre skatteavdrag året efter man fyllt 65 år. På grund av den stigande medellivslängden har man beslutat att detta ändras till året efter man fyllt 66 år.
När ändringen sker känns det givetvis surt för den årgång som drabbas och får vänta ytterligare ett år. Samtidigt måste ändå ändringen genomföras någon gång.
Om ett antal år kanske är det kanske de som är födda 1967 som råkar ut för samma sak som hänt de som är födda 10 år tidigare.
Som jag skrev tidigare, det handlar om den korta tiden för införandet, som kraschar med 57-kullens redan påbörjade pensionering och gjorda planer
Allvarligt talat. Hur många har haft detta avdrag med i sina planer?
Givetvis är tråkigt att få vänta ett år extra på ett avdrag. Samtidigt tror jag nog att de som väljer att gå i pension, inte tänker på avdraget i första hand. Väldigt många är helt okunniga om vilka regler som gäller överhuvudtaget.
Oro för det aktuella ekonomiska läget diskuteras i senaste poddavsnittet. Hur man hanterar osäkerhet om framtiden diskuteras också.
I ganska många foruminlägg ger medlemmar uttryck för oro och upprördhet när det gäller hur deras privatekonomi påverkas av förändringar som är utom ens kontroll (coviduppsägningar, långa sjukskrivningar, höga bolånekostnader etc).
Många 57:or hade garanterat räknat med att kunna spara ett par tusen mer i månaden, vilket gör stor skillnad under en normalpersons pensionsperiod.
Det ör inte oviktigt hur den verkligs oron bemöts här på forumet. Är det helt ok att ge ett svar som innebär “trettiotusen kronor är det ingen här som höjer på ögonbrynen åt”?
Om folk i allmänhet är okunniga om skatteregkerna - är det inte en god sak att informera om det? Hur bra är det att konstatera att "det där känner ingen till, eller bryr sig om’?
För egen del hade jag redan släppt ämnet och gått vidare eftersom jag bedömde att det ligger utanför allas påverkan.
Men några nya kommentarer kom.
Och jag vidhåller att man har rätt att ge uttryck även för att de förändrade skattereglerna är en “börda” sim drabbar en viss grupp, och där raljanta kommentarer om hur liten summan trettiotusen är bör undvikas.
Jag ser att du varit riksdagsledamot för SD. Jag finner det något förvånande att en tidigare folkvald ledamot anklagar enskilda personer för “att bete sig som ett troll eller inte ha alla hästar hemma”.
Visst skall man kunna visa respekt för varandra även om man har olika åsikter. Du tycker uppenbarligen annorlunda. Nu lämnar jag denna tråd för gott.
3,2 miljarder på 110 000 personer. Handlar alltså om nästan 30 000 kr per person i snitt. En betydande kompensation!
Gissa om jag är lättad!
Det tog ett par år, men skam den som ger sig. Man får bara ha ett större tålamod än jag har alla gånger, både med den politiska processen och med mer generella dumskallar 
Även åtgärder för att förhindra att samma misstag drabbar födda 1959.
Nu kan vi pusta ut och fira 
Det här debaclet tycker jag ger stöd för en av mina käpphästar: det svenska inkomstskattesystemet är alldeles för tillkrånglat (inte ens lagstiftarna förstår sig på det!), och det behövs en rejäl reform, helst till ett system bestående enbart av en fast skattesats efter ett rejält grundavdrag.