Bli Polis eller inte?

Hej! Vänder mig till alla kloka och erfarna människor här på forumet för att lufta mina funderingar om ett karriärbyte till Polis.

Nuvarande situation: 28 år, i tryggt samboförhållande, inga barn(dock inte otänkbart inom en snar framtid), nyinköpt boende i tryggt område (kan bo här länge, även med ev. barn), OK jobb med lön på ca 48k, ett skapligt sparkapital, sambon har trygg offentlig anställning och ungefär medianlön.

Har det alltså hyfsat bra materiellt(fullt tillräckligt), jobbet går bra och fortsätter det ser prognosen bra ut för vår framtida ekonomiska trygghet/frihet m.m

…Om det inte vore för att jag fått upp ögonen för polisyrket igen och funderar på att söka in. 2års studier, ett halvårs aspirant med superlåg lön och sen komma ut som färdig polis och tjäna typ medianlön (efter OB-tillägg etc. I guess). Min ålder gör att det är lite nu eller aldrig.

Varför? Känner en större och större vilja att göra mer gott, hjälpa människor och ställa tillrätta. Givetvis lockar även spänningen osv. Händelser som kriget i Ukraina, påskupploppen m.m spär också på min känsla av att vilja bidra mer direkt till samhället.

Vad gör man avkall på? Bekvämligheten i flexibla och icke obekväma arbetstider, lyxiga/större/dyrare materiella ting, ekonomisk frihet / ev. tidigare pension eller liknande.

Har du tips på intressanta frågor att ställa sig för att komma fram till ett beslut i frågan? Är det positiva och meningsfulla med polisyrket värt det man i så fall gör avkall på vad gäller lön och arbetsvillkor?

18 gillningar

Hade bara gjort en plus och minus lista över polis kontra nuvarande yrke. Är det övervägande plus så kör på.

Min minuslista är oändligt lång så hade aldrig velat vara Polis i Sverige

1 gillning

Jobba 20-35 år till i ett arbete du inte riktigt trivs med för att kanske kunna gå i pension tidigt. Eller jobba resten av ditt arbetsliv med ett jobb du trivs med. Låter som en ganska bra deal om du frågar mig. Kör på utbildningen. Du lever bara engång.

Eller för att sätta det i dina egna ord
“The unexamined life is not worth living.”
– Socrates

12 gillningar

Jag lever tillsammans med en brandman, det är inte lika utsatt som polis men ändå ganska likt, skiftarbete, långa arbetspass, drivna av att göra gott för samhället osv. Jag är fruktansvärt glad att vi har folk som vill jobba inom blåljusyrket men jag hade aldrig gjort det själv… Lönen är pinsamt dålig i förhållande till vad dom uträttar när det är skarpt läge å uppskattningen generellt från samhället är väldigt låg.

Jag hade önskat en rejäl löneförhöjning till all blåljuspersonal samt ett helt annat ledarskap där man stod bakom sina anställda mer och gav dom rätt verktyg att hantera situationerna dom hamnar i.

Men JAG blir bara glad om folk fortfarande söker sig dit trots allt negativt, då kan det bara bli bättre.

Valet måste du dock göra själv!

20 gillningar

Tycker som att det låter självklart att du ska söka och gå igenom testerna!

Då har du lång tid på dig att fundera på om det är något för dig, samtidigt som du närmar dig yrket.

Eftersom du väl också har rätt till tjänstledigt för studier så låter det som rätt låg risk. Kolla upp reglerna för det på din arbetsplats (avisering i tid osv).

5 gillningar

Trivs man med det man gör och inte har någon längtan att göra något annat så har man lyckats. Tror att du skulle bli en bra polis.

3 gillningar

Jag skulle ha pratat med en polis för att få lite mer info om hur det kan vara.
Man hör att det är många poliser som slutar.

Men å andra sidan så kanske du måste testa på det oavsett för att få egen uppfattning.
Det är säkert bra utbildning som man säkert har nytta av även om man slutar inom polisen.

2 gillningar

Sambons syrra är polis likaså hennes sambo. De trivs med yrket men det är jobbiga arbetstider, många nätter och helger. Knepigt nu när de väntar sitt andra barn. Okej lön, de har runt 40k i månaden.

5 gillningar

Jag beundrar alla de som är beredda att lägga sitt arbetsliv för demokrati, frihet och trygghet. Kudos!

Prata med föräldrar, syskon, kompisar för att få så mycket input som möjligt men till syvende och sist tror jag du känner i hjärtat/magen vad som är rätt.

Försök föreställ dig själv vid 50-60 år när du är i slutet av arbetslivet eller ännu äldre på åldris - skulle du ångra att du gjorde det eller inte?

Samtidigt, om du satsar på det och inte trivs rätt många år in i polisyrket, så kan man alltid hoppa av och jobba civilt därefter. Vad jag förstår är fd poliser rätt eftertraktade inom olika områden. Men de jag känner som är poliser är kvar. En tror jag växlade tillbaka efter några år.

Visst du får något år med låg inkomst under utbildningen, men det är ju dock en utbildning, och i min erfarenhet har man alltid nytta av utbildningar, förr eller senare.

För övrigt tror jag att polisyrket kommer att få än mer uppsving i framtiden, både status och lönemässigt. Det är typiskt ett yrke som inte uppskattas fullt ut i den trygga värld vi levt i, men som ser rätt annorlunda ut nu. Jag skulle lägga militär till samma kategori.

Ekonomiskt sett kanske du kan kompensera ev lägre inkomst genom att använda pengar och investera dem smart. Du är på RT så jag tror att du redan gör det.

Stort lycka till :grinning::+1:

6 gillningar

…och typ resten av livet.
TS tjänar redan betydligt mer än en polis.
Men visst, pengar är inte allt.

1 gillning

Jag är polis och rekommenderar det INTE till nära och kära.

Man jobbar i konstant motvind i detta land där det faktiskt lönar sig att begå brott.

Mina roligaste år var runt 25-årsåldern, när jag var singel och jobbade 3-skift. Men efter ett par år kommer det snabbt ifatt en det där att “lönen är inte allt… jag vill göra skillnad”… när räkningarna blir större, och man helg efter helg tvingas tacka nej till sociala aktiviteter med nära och kära (om man inte är som många poliser som tyvärr bara umgås med andra poliser), så börjar det kännas tungt.

Det enda riktigt positiva jag kan säga om jobbet är att det är en trygg anställning. Du kommer i princip aldrig bli arbetslös så länge du inte begår något grövre brott. Dvs pandemier, långkonjunkturer m.m påverkar inte dig.
Och att det finns massor med annat man kan göra inom Polisen, som inte bara är att åka mellan olika nerbajsade fyllor. Att få den där trafikolyckan långt ut i distriktet klockan 06:15 när det börjar närma sig hemgång efter 4’e långa sömnlösa nattpasset i rad… och sitta med avrapportering till klockan 10, komma hem, väckas av ungar och sen iväg till jobbet igen med 2-3 timmar sömn natten därpå…

Det där “hjältejobbet” som många tror handlar faktiskt till stor del om att hantera mänskligt avfall utan någon tacksamhet vare sig i lönekuvertet eller från chefer och allmänhet.
Du bör också ha en mängd ADHD eller liknande diagnos för många som jobbar som poliser har det och det ska hela tiden hända saker, annars blir man stressad…

Tråkigt svar kanske men det är min input efter snart 15 år i statens själsdödande tjänst.

22 gillningar

Du kanske borde byta jobb?

Jag menar inte “Varför gnäller du? Byt jobb om det är så dåligt”. Jag menar uppriktigt att det kanske skulle vara bättre för dig med ett annat jobb.

3 gillningar

Jag gör något jag trivs väldigt bra med inom polisen idag, som inte är att vara ute i uniform på det sättet som jag är övertygad att trådstartaren och många andra som funderar på att bli poliser tänker på när de vill bli poliser.
Var sak har sin tid. Du ser i mitt inlägg att jag nämnde att det finns mer saker att göra inom verket :slight_smile:

Trådstartaren bad om åsikter och det fick han - jag tror att det är väldigt viktigt att fler poliser faktiskt berättar om alla de DÅLIGA sakerna som finns med jobbet. All marknadsföring och TV och film fokuserar som känt mest på de häftiga sakerna (som ärligt talat står för 0,5% av arbetstiden, om ens det).

Extremt många kollegor är missnöjda över sin situation och väldigt få rekommenderar detta jobbet till andra - och jag känner (tyvärr) alldeles för många poliser så jag har ett visst statistiskt underlag :slight_smile:

6 gillningar

Det borde man fatta direkt då du har slips och kavaj på profilbilden :wink::+1::grin:.
Nu ångrar jag mig lite när jag tjafsade tillbaks under veckan då du kritiserade mig angående globalfonderna :thinking::wink:. Jag vill knappast bli ovän med poliser :heart_eyes::wink::+1:! @Parabellum . Nu är jag lugn och fin ödmjuk igen :wink::grinning:

Han är ruskigt lik Michael Douglas också…

7 gillningar

Ja, herregud, spöklikt! :face_with_hand_over_mouth:

Känner två poliser. Ingen av dem rekommenderar yrket, men ingen har heller slutat …

3 gillningar

Jag menar under studietiden.

Lägre förväntad inkomst i yrket menar jag att TS kanske kan kompensera genom att använda pengar smartare och investera smartare. Lägre inkomst behöver inte innebära lägre kapital i slutet av karriären.

Tyvärr många höginkomsttagare som har lyckats bränna av pengarna i jakten på ”the Joneses “ och inte sparat tillräckligt ”för de tjänar så bra”. Kanske speciellt de som är olyckliga i sin karriär och som måste kompensera sig genom onödig konsumtion och prylar i allmänhet. En del sådana fall i min omgivning, tyvärr,

1 gillning

Skulle man ju insett när din profil är döpt efter ammunitionen @Parabellum :joy::+1:

Så är det i många yrken. Som ingenjör jobbade man med det man egentligen utbildades för de första åren sedan hamnar fler och fler längre och lägre från tekniken och mer mot management och ekonomi.

Så det är väl naturligt att de första åren är de spännande ”frontline” åren i alla yrken när man senare går in i andra roller.

Känner en del poliser men inte fått bilden att de önskar att de gjort ett annat val, förrutom en som sedan bytte till privat tjänst. Såklart du är ju en del av kåren så du vet bättre. Gör mig allt lite orolig.

Hur ser marknaden ut för fd poliser utanför polisen?

Tack för att du är Polis! :slight_smile:

2 gillningar

Hej,

Jag arbetar själv som polis sedan 1 år tillbaka. Jag valde att studera till mitt drömyrke trots att det innebar en försämrad lön på 8.000/månad mot det jobbet jag hade förut.

Jag skulle aldrig någonsin vilja byta tillbaka då det jobbet jag har nu är meningsfullt och jag drar mitt strå till stacken för att göra Sverige till en bättre plats. Och det allra viktigaste av allt är att det faktiskt på riktigt är världens roligaste jobb trots alla hemskheter jag får uppleva. Citatet att som polis ser man samhällets baksida stämmer till hundra procent.

Jag skulle fylla 33 år det året jag började studera och då var mina barn 2 och 5 år gamla. Det viktigaste av allt är att du har en livspartner som kan stötta dig och ta mer ansvar under tiden du studerar och är aspirant. Ett bra tips är att ha ett extrajobb varannan helg och lägga undan så mycket pengar det bara är möjligt till aspiranten.

Lycka till vilket val du än väljer :blush:

14 gillningar

Svår fråga.

Jag vill verkligen att personer som du orkar arbeta med blåljusyrken. Ni behövs.

Samtidigt hade jag själv aldrig gjort det med tanke på löneläget, jourer, inkompetenta politiskt tillsatta chefer, dåligt stöd från den politiska uppdragsgivaren och ett rättsväsende som släpper ut samhällsfarliga individer som polisen slitit för att bura in.

1 gillning