Bli polis eller inte?

Om polisyrket verkligen är något du vill testa kan det vara värt att göra det! Värsta fall om du inte gillar det så kan du ju gå tillbaks till din tidigare bransch. Om du inte testar så kanske du kommer ångra dig i framtiden att du inte gjorde det. Du är ju fortfarande ung så nu är det bästa chansen. Men som andra säger är det en bra idé att göra en lista med för- och nackdelar. Du kan ju också kolla på minpension.se om hur din prognos skulle se ut om du bytte till poliskarriären.

Finns runt 80 olika tjänster/funktioner inom polisen.
Med driv och engagemang så kan du få samma lön som idag om du klättrar uppåt.

Bara att det köra :+1:t2:

3 gillningar

Sen är Säkerhetspolisen inte helt fel när man har blivit varm i kläderna

Jag arbetar som ingripandepolis och har gjort det i 5 år nu. Det finns för och nackdelar med arbetet men jag trivs väldigt bra.

Något som jag verkligen uppskattar är att man aldrig vet vad dagen har att erbjuda. Man kan sitta runt fikabordet för att 15 minuter senare göra HLR, köra blåljus genom rusningstrafiken eller gripa en mördare med hjälp av information från helikoptern. Man kan också behöva hämta en död utter (polisen tar hand om statens vilt), lägga 6 timmar på att registrera beslag och vakta en avspärrning ett helt nattpass i december. Vissa saker sker så klart mer sällan än andra, men vetskapen om att vad som helst kan vara runt hörnet gör det roligt att gå till jobbet. Man räddar inte världen men man kan göra konkret skillnad i svåra situationer.

Det finns så klart många nackdelar som jag inte ska sticka under stolen med. Det är väldigt svårt att byta placeringsort mellan polisområden. Dålig löneutveckling. 3 års utbildning som ger anställning hos 1 arbetsgivare i hela världen. Mycket arbete på helger. Hot mot dig och ibland anhöriga. Myndighetens kaffe.

Du kan förvänta dig en ingångslön på 28 000 som i praktiken blir 34 000 i och med treskift. Är inkomstbortfallet värt det så är det bara att köra på.

14 gillningar

Här har vi en definitiv dealbreaker hör jag :joy:

7 gillningar

Vilken respons! Tack för alla svar och bra inputs. Kul också att det hängde en del poliser här.

Som många är inne på lever man bara en gång och man vill såklart helst inte sen ligga och ångra saker man inte gjorde.

Lät ändå helt OK måste jag säga, såvida de inte har en chefstjänst eller så.

Detta har jag aldrig riktigt fått konkreta bra exempel på. Inte för att jag vill bli polis för att inte jobba inom polisen, men ändå intressant att känna till. Vilka områden är de främst eftertraktade inom?

Exakt, så är det ju tyvärr.

Kan heller inte riktigt jämföra min nuvarande lön med den lön jag kanske kan få efter 10 år i yrket. I så fall bör det jämföras med vad jag annars skulle haft om 10 år i nuvarande bransch, vilket förmodligen är betydligt mer.

Tack för ditt raka och ärliga svar. Skulle du säga att du någongång har ångrat eller ångrar ditt yrkesval idag?

Kul att du är nöjd med ditt val och även känner att det är meningsfullt och värt det trots lägre lön. Inspirerande!

Imponerande att du fixade det med småbarn. Jag skulle mycket väl kunna hamna i en sits där vårt första barn kommer under tiden jag studerar. Hur tror du spontant att det skulle gå? Självklart har jag sambon med på det hela till 100% om jag väljer att köra.

Kul att höra! Tack för ditt svar.

Hur/varför är det svårt att byta placeringsort? Känner du att man uppskattar och gör något vettigt av de många lediga dagarna som jag antar också ingår i schemat för 3-skift? Kaffet tänker jag att man får kompensera genom att unna sig take away från café någon gång ibland, eller vänta, det hade man inte råd med längre..

4 gillningar

Vad jag hört: på olika typer säkerhetsföretag, personskydd (livvakt, sköta och lägga upp skydd runt näringslivsfolk/high net worth), IT säkerhet/intrång (poliser inom IT forensik), företags säkerhetschefer (som många verkar lägga sig till mht både skalskydd och intern säkerhet)

Men vi har ju en del poliser i tråden så kanske bäst de uttalar sig?

2 gillningar

Intressant med just den här topicen då jag satt och läste tråden om vilka de sämsta ekonomiska besluten man har gjort och kan svara att mitt livs absolut sämsta ekonomiska beslut är förmodligen just att bli polis.

Jag fick frågan under rekryteringen om jag var medveten om att jag förmodligen aldrig kommer tjäna lika mycket inom polisen. ”Jajamän!” svarade jag helt sanningsenligt. För jag var helt medveten om det. Helt omedveten om vad det egentligen betydde i realiteten.

En sak jag inte hade förstått var skillnaden mellan att alltid kunna lägga undan pengar varje månad och inte behöva bry sig allt för mycket om saker som jag benämner : ”att det får gå på den allmänna konkursen” (läs, onödiga, sura, oförutbestämda utgifter som ibland hör livet till).
till att behöva vända på varje krona och hur sårbar och utlämnad man kan bli till yttre omständigheter som du kanske inte kan påverka där och då.
Det här gällde främst under studie och aspiranttiden ( och kanske allra mest under aspiranten då möjligheterna till annat jobb blir avsevärt mindre än under studietiden)

Nu hade jag ett sparande och inte heller någon familj att försörja vid den tidpunkten så det var ingen ko på isen, (arslet var fortfarande på land …)men det blev ändå en prövning.

För min del upplever jag idag efter 10+ års tjänst att bli så pass eftersatt i lönen som åtminstone jag har blivit påverkar mycket nu när jag har familj och barn på ett praktiskt plan.
När jag levde själv eller ”bara” i ett samboförhållande så var det inte lika stökigt rent praktiskt, då var det mer på ett emotionellt plan, på så sätt att jag kände mig väldigt ouppskattad, maktlös och utlämnad åt beslut som jag inte kan påverka.

Nu har man ju tillfört en del pengar till polismyndigheten senaste åren men dessa har fördelats väldigt skevt och det var t.ex bara 40% av de anställda som fick ta del av dessa pengar vid den senaste satsningen, vilket har skapat rätt konstiga nivåer lönemässigt beroende på vad du har för tjänst.
Har du haft tjänster som har omfattas av de satsningar som gjorts har du kunnat ha en helt ok löneutveckling och ändå hamnat på en någorlunda ok nivå, men generellt kommer du ha svårt att nå en ”bra” lön, i synnerhet om du går från en 40 000 +lön.
Och det kommer inte räcka med driv och engagemang för att eventuellt nå dit, så fungerar inte riktigt spelet inom myndigheten, det är många fler faktorer som har en mer avgörande betydelse.
Var lönen tar vägen framöver kan vi bara spekulera och gissa kring, men det kommer förhoppningsvis gå i rätt riktning ett tag till.

Men som påpekades tidigare. Du har en relativt ”trygg” anställning vilket kan vara skönt i osäkra tider och för min del har min ”trygga” anställning gjort att jag har kunnat ta en aggressivare position i mina investeringar än vad jag kanske hade gjort med en mer osäker anställning med högre lön. Vad detta får effekt på sista raden om 20 år får vi aldrig veta. . .

Mina kollegor i tidigare inlägg tagit upp väldigt många viktiga poänger kring arbetets fördelar och nackdelar och belyser många aspekter på ett mycket bra sätt. Parabellum skriver många saker som jag tyvärr inte annat än kan hålla med om…

MEN. Trots allt det negativa så ångrar jag inte att jag blev polis.
Rent ekonomiskt är det förmodligen ett sämre beslut men sett till det stora hela så stämmer klyschan ”Du blir inte polis för lönen” (att den har använts HELT galet av representanter för myndigheten är en annan diskussion som vi kan ta vid ett annat tillfälle…). Och jag har blivit erbjuden arbeten med avsevärt bättre betalt under min anställning som polis… men jag är ändå kvar… så…

Mitt främsta råd är att du gör en djupdykning i varför du vill bli polis och utgår från det.
Vad är viktigt för dig och var ligger dina prioriteringar?
För mig har den punkten varit en av de viktigaste sakerna att komma ihåg när jag ruttnar ur på en del saker som sker inom myndigheten och en av de stora anledningarna till att jag fortfarande är kvar. Och min anledning är varken rationell eller logisk.

Diskutera med din livspartner och lyssna på var denne står. Att leva ihop med med en polis kan innebära en hel del påfrestningar. Är han/hon medveten om detta och är villig att gå med dig genom detta?

Det finns otroligt många fler aspekter att ta upp i ämnet men för att detta inte ska bli en doktorsavhandling så sätter jag punkt här så tar vi det därifrån. :sweat_smile:.

Lycka till!!!

6 gillningar

Relaterad fråga:

Hur ser löneläget ut för övrig kvalificerad kompetens inom Polismyndigheten, SÄPO, m.m?

Jag tänker på Upphandlare, Jurister, m.m.? Ser ganska ofta annonser för dessa tjänster.

1 gillning

Finns en podd som heter Över min döda kropp. Den har verkligen ökat mitt intresse för polisyrket. Helt sjukt spännande och otroligt vilka interna vägar det finns att välja. Tror garanterat man kan hitta otroligt mycket roligt att arbeta med.

Om det ända negativa du kan tänka på är typ arbetstider och lön så tror jag det intressanta och roliga kommer väga upp

3 gillningar

De har i alla fall ett bra tjänstepensionsavtal - 4,6% extra jämfört med de större kollektivavtalade avtalen. Kan också bytas mot lön om man hellre vill det.

Vad tjänar en polis efter några år i yrket idag? Enligt SCB 38 tkr +/-2 tkr beroende på var i landet. Är det inklusive tillägg för obekväm arbetstid?

2 gillningar

Vad en polis tjänar efter några år i yrket är rätt varierande. Som det ser ut nu kan det finnas dem som hamnat ”rätt” (läs där man har satsat pengar vilket i praktiken är tjänster där man har svårt att behålla personal) och kan efter bara ett par få år ligga runt 36 000 kr.

Men sen har du den sidan som hamnat utanför satsningarna där du har personer som arbetat i 12+ år och ligger i spannet 31-34 000 kr. Du har många som ligger på 20+år och som ligger runt 38 000 kr. Dessa har ofta arbetat på ”attraktiva” tjänster där personalomsättningen inte är lika hög.
Som det sett ut sista åren har generellt de som är unga i tjänst gynnats kraftigt av de lönesatsningar som gjorts medan de som arbetat längre fått stå tillbaka lika kraftigt. I dagsläget kan det se ut som så att de som arbetat i 1 år kan tjäna lika mycket, eller mer än en som arbetat i 10 år.

Jag vågar inte svara på om SCB’s statistik tar hänsyn till OB etc, men jag skulle spontant säga att de inte gör det men också att statistisken blir en aning skev då du har personer som tjänar avsevärt mycket mer och driver upp medellönen.

3 gillningar

Vi vet ju bara polisyrkets löneläge idag. Om man tänkt sig göra en lång karriär i yrket kan saker ändra sig, vem vet löneläget om 5-10-15 år. Med tanke på att brottsligheten står högt på den politiska dagordningen är det fullt möjligt att löneläget kan förbättras. Men samtidigt frågar du i ett ekonomiforum så rimligen borde svaret på frågan om du ska byta till ett yrke där det iallafall för överskådlig framtid innebär att du drar in ca 10 000 kr mindre per månad vara “nej det bör du inte”.

2 gillningar

Det verkar inte vara så staten tänkt hantera problemet. Vill man inte höja lönerna får man sänka kraven för att öka rekryteringspoolen. Sällan ett bra recept för löneökningar till de som redan är inne i systemet. Eller ett bra recept på någonting alls för den delen.

” Larmet: För låga begåvningskrav på blivande poliser

En lärare vid polisutbildningen i Södertörn larmar om framtidens poliser.

”Vi kommer att få poliser som jobbar under straffansvar med så låg begåvningsnivå att de inte skulle få göra värnplikten””

1 gillning

Stort tack för att du tog dig tid!

Intressant att få höra hur den privatekonomiska situationen är som polis. Då du själv och de flesta andra ändå verkar bli kvar inom myndigheten finns det nog någon anledning till det, tänker jag.

För egen del är jag, på samma sätt som du beskriver det i samband med rekrytering, såklart medveten om att jag kommer att tjäna sämre. Som du också beskriver har jag också dålig koll på vad det innebär i praktiken och det bl.a. det jag försöker ta reda på i och med denna tråd. För mig och min nuvarande situation skulle det egentligen enbart innebära ett lägre sparande, vilket inte direkt påverkar vardagen, men däremot framtida ekonomiska möjligheter.

Jan Bolmesson är ju en förespråkare av både och, istället för antingen eller. Finns det några möjligheter och hur realistiskt är det att man skulle kunna dryga ut inkomsten med någon egen verksamhet på sidan av polisyrket? Har hört att det är relativt snäva regler kring vad som godkännes som bisyssla, stämmer det? Är det bara naivt att tro att det går att kombinera polisyrket, familjeliv och eget företagande?

Jag ska försöka göra en rejäl djupdykning i varför jag egentligen vill detta – bra tips.

Fler aspekter i ämnet är självklart välkommet om du har tid och möjlighet! :smile:

1 gillning

Du har rätt i att löneläget kan komma att förbättras och bli helt OK. Däremot kommer det väl förmodligen aldrig bli ett yrke där du tjänar jättebra. Och detta gäller väl inte bara polisen utan generellt för statligt anställda tänker jag?

Precis, frågan handlar väl mer om en känsla, snarare än vad som är krasst ekonomiskt lönt eller inte.

1 gillning

Har ofta märkt att jobb där de är inblandat skiftarbete (polis, sjukvård, industri) så skrivs det om vad grundlönen är inte vad deras månadslön är. Här kan de vara värt att kolla av. Om jobbet kräver skiftgång och man vet att man kommer jobba skift så är de ju grundlön plus OB som är de intressanta, det är ju de pengarna du kommer ha tillgång till. Detta brukar innebära ganska många tusenlappar i månaden som kan vara avgörande.

Sedan tror jag också att de absolut viktigaste att du trivs på jobbet, ska du spendera 8 timmar, 5 dagar i veckan i 30 år så vill du inte avsky jobbet :slight_smile: När det gäller just polisyrket så hade jag funderat på annan stad än Stockholm däremot. Inte roligt att lägga 40-50% av disponibel inkomst på bostaden när du kan lägga 20% i någon annan del av landet och fortfarande ha samma jobb.

Oskar. Vi är i samma sits.
Har sökt FPU och klarat första testerna hos Pliktverket, är 30+ :slightly_smiling_face:

I mitt fall skulle ett lönetapp bli från 55 K till 32-35K år 1-2 inom tjänsten som nybakad för att lokalisera patronhylsor kl. 02:00 en blöt novembernatt. Spänningen och att göra skillnaden tilltala än mitt rutinjobb. Övriga faktorer som att behöva vända på slantarna, framförallt nu när räntan och inflationen skenar gör mig tveksam samt att barnen lär göra större anspråk när de blir äldre.

Det behövs fler poliser. Min sambo/partner är polis. Det är ett yrke där man verkligen kan älska sitt jobb, där man känner att man är viktig och gör skillnad.

Om man jobbar utryckning så finns också fördelen att man alltid arbetar med nya ärenden, man tar aldrig med sig jobbet hem, så att säga.

Om man är intresserad så tror jag polisyrket kan vara väldigt intressant och givande. Dock, som andra sagt, så är det inte speciellt bra betalt, alltid, och man kan bli tvungen att arbeta tre-skift om man vill jobba på utryckning.

1 gillning

Har själv funderat på det. Någon som har koll på hur det är med placeringsort när man är klar? Säg att man bor på en ort idag, med barn osv. Utbildar sig till polis. Får man räkna med en flytt då?