Varför det? Regeringen agerar ju utefter vad en majoritet av folket röstat för, och vad de anser vara bäst politik.
Ska regeringen medvetet föra en sämre politik bara för att något annat parti tycker annorlunda, och i så fall varför?
Och menar du att det bara ska gälla för just reduktionsplikten, eller alla politiska frågor generellt?
Det blir ett väldigt dåligt exempel på din frågeställning, hade man varit långsiktig hade höjningen aldrig införts.
Jag har inte riktigt ett enda parti som jag stödjer till 100%, de mesta är lite att välja mellan pest eller kolera för min del. Jag antar att det finns fler som inte riktigt håller med om allt partierna står för så lite ödmjukhet från de regerande partierna vore kanske inte helt dumt (gäller även de som sitter i opposition och som smutskastar).
Att föra politik som innebär tvära kast för hela industrier gör inte att man ser ett land som stabilt och något man vill investera i oavsett om det är rätt eller fel att ändra på det. Två fel blir inte ett rätt i det fallet, man får ju utgå ifrån den situationen man sitter i när man ska fatta beslut inte bara se till hur man önskar att det ska vara.
Så att säga att den skulle aldrig ha utökats över miniminivån och därför ska den bort nu är inte heller att agera långsiktigt utan att agera kortsiktigt på andra hållet. Så jag skulle säga att caset innehåller precis den frågeställningen jag är ute efter, och då den verkar röra upp känslor är det nog ett ganksa bra case att reflektera över.
Generellt/i relativt stor utsträckning.
Edit; vi ska inte falla in i partipolitik eller huruvida det är rätt eller fel att minska reduktionsplikten då det finns en annan tråd för att diskutera den, svara istället på hur ni skulle ha utformat sänkningen
Förstår fortfarande inte varför man ska ha kvar reduktionsplikten när den anses vara dålig.
Bättre att bara inse misstaget, dra av plåstret, och göra sig av med den snarast möjligt. Sedan får man se till att den inte återkommer. Svenska folket får göra sin del och inte rösta på partier som anser motsatsen. Det är det långsiktigt bästa.
Förstår heller inte din synpunkt att man generellt bör anpassa sin politik till andra partiers sämre förslag, bara för att uppnå någon slags medelväg. Bättre att påverka opinionen och de andra partierna så de släpper sin dåliga politik istället. Eller skulle vi tex strunta i att rusta upp försvaret och polisväsendet också, samt öka invandringen, bara för att göra vissa partier glada? Samt lägga ner ytterligare kärnkraftsreaktorer, och inte bygga nya, bara för att göra (några av) de partierna nöjda?
Avslutningsvis, för vissa långsiktiga politikområden som försvar finns dock samarbete mellan vissa partier över blockgränserna på övergripande nivå (tex medlemskap i NATO). Borde kanske finnas inom tex kärnkraft också, men det har ju inte gått att få till något under decennier, så jag förstår att regeringen nu slutligen tröttnat och inser att de måste köra på på egen hand om det ska bli något. Det borde gjorts för länge sedan, men bättre sent än aldrig.
Nej, jag ser inget syfte i att förhala nedgången till minimumnivån under 5år i stället för att rätta till misstaget på en gång.
Förstår inte riktigt poängen här och inte definitionerna heller. Det är ju enormt vanligt att ungdomar lalllar runt i olika enklare jobb istället för att gå direkt till högskolan. De enda som går direkt till högskolan är väl de som kommer från fattiga hem och har ”press på sig att lyckas” (ofta invandrarungdomar).
Att göra skillnad mellan att t.ex. jobba som personlig assistent (enklare jobb) eller lägga tak hos min granne utan skyddsutrustning och med en köksstege till hjälp (skitjobb) vet jag inte riktigt vad det är bra för. Det är ju det senare som den Reinfeldtska arbetskraftsinvandringen till stor del har både skapat och löst.
Jag tror istället att de flesta på högskolan börjat där direkt efter gymnasiet. Så var det i alla fall när jag pluggade.
Sen undrar jag också var du har fått informationen att det skulle vara fler invandrare och personer från fattiga hem som går direkt till högskolan? Kan ju likaväl vara så att de utan lästradition i familjen tar andra jobb först innan de börjar på högskolan.
Så ser det enligt statistiken oftast ut i ”provinsiella” högskolor. Det var några år sedan jag läste på om detta men jag tror inte att det har förändrats. I större städer är det inte alls ovanligt att studenter börjar studera när det är 25 år (typ). Detta fenomen har också beskrivits som ett samhällsproblem i Sverige.
Återigen är detta ingenting som jag hittat på. Jag har bott och jobbat i Botkyrka tidigare. Där gjorde man en poäng av att ungdomarna från den egna skolan (Tumba Gymnasium) hade högst direktövergång till universitetet i hela länet. Det är såklart bra för ungdomarna i fråga men är framför allt ett symptom på att många där kommer från enklare hemförhållanden.
I den miljö jag själv kommer ifrån var jag en av ganska få som gick direkt till universitetet. Många skulle ”resa jorden runt” eller göra olika andra roliga saker i några år först.
Har du länk till underlag som stödjer de påståendena?
Och vad menar du med att något ”inte alls är ovanligt”? Som du formulerade dig tidigare (se citat nedan) gav du intrycket att det var så i nästan samtliga fall, men menar du nu istället tex 1%, 5%, 30%, 70% eller 95%?
Det finns statistik hos Uka men den verkar inte helt bekräfta den bild jag hade. Där är fokuset också per kommun och det ger inte nödvändigtvis samma bild om man tittar per högskola. Det är också färska uppgifter och det är inte omöjligt att t.ex. pandemin påverkat utfallet.
Det finns helt klart många fler äldre studerande på Stockholms universitet än på Högskolan Dalarna (till exempel). Sannolikt är det i Dalarna så att man antingen börjar plugga direkt eller så börjar man ”jobba på bruket” och skaffar tre barn, villa och Volvo före 30. I Stockholm finns en mycket större grupp som börjar plugga senare. Det behöver inte innebära att man är direkt ”överårig” men man kommer inte direkt från gymnasiet.
Du beskrev det generellt innan, inte för någon specifik högskola. Saknar också procentsatser som jag efterfrågade i mitt föregående inlägg, för att tydliggöra vad du menar. Dessutom ingen länk till underlaget.
Så har du någon länk till underlag som stödjer dina påståenden, där samtliga högskolor och universitet i Sverige ingår i undersökningen?
Jag har läst om detta längre tillbaka och informationen var då presenterad på ett annat sätt än den officiella statistiken. Troligen var det typ DN som tagit fram egen statistik.
Den totala direktövergången var iallafall tidigare runt 25% så det säger sig självt att den grupp som börjar senare påverkar totalbilden mycket.
En fråga är också om man tittar på direktövergången isolerat eller i relation till den totala andelen som börjar plugga. Jag skulle gissa att dessa två siffror ser tydligt olika ut.
Att det på Stockholms universitet är en betydligt högre medelålder än på högskolor ute i landet är inget konstigt påstående i sig. Jag har fått sådana vittnesmål från mer eller mindre alla som jag pratat med om detta.
Verkar jättekonstigt och stämmer inte alls med den bild jag har under min tid på universitetet. Den enda förklaringen jag kan tänka mig var om undersökningen gjordes på den tiden då i princip alla män gjorde lumpen 1 år.
Men du har ingen källa på något i alla fall, så allt kan likaväl vara påhittat.
Jag släpper hur som helst det här sidospåret nu.
Vad är din tes exakt och vilken/vilka högskolor gäller den? Att direktövergången är 25% hittade jag på Google.
Jag har inte bra möjligheter att kolla upp saker just nu. Har bara mobilen. Framöver blir det helt annorlunda.
Jag tror staten uppfostrar svenskar till att vara kortsiktiga. Den som inte varit långsiktig kring sin ekonomi får socialbidrag och statlig pension och studiemedel och så vidare, och den som inte varit långsiktig kring sin hälsa får subventionerad sjukvård, och den som inte varit långsiktig kring sin elförbrukning får elstöd, och så vidare.
För utbildningsprogram (civ ing, civ ek, …) så skulle mitt intryck snarare vara att ca 70-90% kom direkt från gymnasiet, undantaget de som gjorde lumpen. Men jag har inga siffror på det, och bevisbördan ligger på dig eftersom du kom med ursprungspåståendet att annat gäller.
Funderar på om de studier du tittat på inkluderat lösa kurser. Tex någon som väljer en kurs i 6 mån, sedan nästa 6 mån kurs räknas som inte direktövergång från gymnasiet. Nått verkar skumt i alla fall.
Är det inte just detta som gör att man drivs till kortsiktighet och populism?
Borde gå för fler områden om man va lite ödmjukare, kastade mindre skit på varandra och hade en vilja att samarbeta kan jag tycka.
Det är exakt samma slutliga nivå man når på båda sätten, så jag skulle säta att förslagen är likgiltiga i avsende vad man ska göra. Den enda skillnaden är att man ger de företag som har investerat i fabriker/raffenaderier lite mer tid att ställa om och hitta nya kunder i resten av världen, alltså hur det ska göras. Jag kan tänka mig att en annan avtrappning/lösning skulle kunna vara mycket bättre också, men tvära kast och oförutsägbarhet är inte bra om man vill att företag ska etablera sig eller växa i Sverige. Det finns en anledning att man generellt rampar up/ner produktionen av nya/gamla produkter. Borde fungera på liknande sätt även i lagstiftningen kan jag tycka.
Jag tror det har mer mer högskola att göra än med specifika program. Det kan också ha med programmens längd att göra. Detta är väldigt starkt kopplat till klassbakgrund och geografiskt uppptagningsområde.
Generellt kan man väl säga att omvärlden har förändrats väldigt mycket från ”förr i världen”. Allt förändras mycket snabbare än förr, vilket gör att man snabbare måste anpassa sig hela tiden.
Både att ändra tidigare beslut och ställningstagande med ny information som kommer. Detta gäller människor också. Gör man inte det så kommer man inte hänga med i utvecklingen.
Man kan ju titta enkelt hur mycket en tjänstemans arbete har ändrats från 80-talet. Räcker till och med att bara gå till före och efter pandemin.
Du menar att kortsiktigheten är en feature snarare än en bug pga hur snabbt samhället/tekniken utvecklas?