Jag är ganska ung (under 30) och vet inte om det varit såhär mycket löpsedeljournalistik/klick bait även innan internet blev vardag. Men det känns som att folk blivit mer och mer kortsiktiga när det kommer till beslutsfattande, uppmärksamhet och handlingar. Om det händer något är det generellt ramaskri i någon vecka för att sedan glömmas bort.
Till att börja med, blir vi generellt mer och mer kortsiktiga när det kommer till lagstiftningar, investeringar etc? Jag skulle ju snarare vilja påstå att en otroligt låg styrränta borde underlätta för långsiktigt korrekta beslut som är problematiska kortsiktigt.
Om man använder beslutet i tråden från inlägget jag länkade som ett case, hur skulle man ha utformat sänkningen för att ha agerat mer långsiktigt i lagstiftningen? Ett alternativ jag hade kunnat tänka mig att man minskar reduktionsplikten ned till EUs miniminivå med säg 2-3% per år med start idag över en 10års period istället för att göra det över en natt.
Säkerligen så… På samma sätt som att vi mer och mer gillar snabb info a la TikTok och Youtube shorts.
Men det är inget specifikt för oss svenskar, det gäller nog världens befolkning i stort.
Som ålderman kan jag ju alltid spekulera i att det är “värre” med de yngre generationerna än min egen. Relativt alltså.
En teori är väl att barn ofta har svårt för att “ha tråkigt”. De blir stökiga, arga, har sönder saker och allt vad det kan vara. Så var det väl förr också, men vi hade inte tillgång tillsammans quick-fix då. Det t ex bara gick barnprogram en gång om dagen, man fick godis enbart på lördagkväll osv osv…
Snabba belöningar, mindre konsekvenser, mer frihet, mer möjligheter och bra tider tror jag bidrar till den flyktiga inställningen många har. Aldrig hört så många ungdomar förut som mår så dåligt som nu av psykisk ohälsa. Vad beror det på när möjligheter och vägar är öppnare än någonsin?
Felet i fallet med reduktionsplikten är ju hur man införde den från början. Som ledde till stort missnöje i breda lager av befolkningen. Höjningen var helt enkelt inte hållbar i demokratisk mening! Som ledde till att politikerna tillslut fick backa. Om man så vill en stor anledning till regeringensskiftet i valet 2022.
Man måste få med sig folket i sådana här frågor. Nu blev det stad mot landsbyggd och även fattig mot rik.
Särskilt miljöpolitiken är ju kortsiktigt. Ta bara etonolbilar, biogasbilar och miljödieslar! man kan verkligen ställa sig frågan om elbilar snart döms ut och någon ny teknik lyfts fram. Trovärdigheten skadas ju av den här kortsiktigheten.
Är det verkligen de yngre som orsakar de stora konsekvenserna av kortsiktighet dock? Generellt har ju yngre rätt lite att säga till om, sett till ekonomiskt och socialt kapital.
Dessutom tror jag beroendet av allt från TikTok till att gå in på nyheterna till detta forumet är rätt vanligt oavsett åldersgrupp.
Ju snabbare information går att få ut desto mer kortsiktiga blir vi så ja, det har blivit mer kortsiktigt. Ingen vill ta de där stora besluten om investeringar och/eller förändringar som behövs för det som är bra på 10-20-30 års sikt får inte politiker valda. Det här går igenom på alla nivåer, ser det även bland grannar och bekanta avseende investeringar/beslut i deras egna liv där man blir mer kortsiktig.
I just denna fråga skulle jag kanske inte i första hand blanda in problemet med kort uppmärksamhetsspan och snabba belöningskickar som sociala medier ger. Däremot andra konsekvenser som digitala medier överlag kommer med.
Jag skulle säga att kortsiktigheten (som jag också upplever) beror mer på att den kraftigt ökade tillgången till information och snabbheten i utbytet skapar en miljö där sensation och konflikt har en mycket större effekt än tidigare. Människan har alltid fungerat så men nu kan den svagheten utnyttjas så otroligt mycket mer. Det gynnar populism i olika frågor och riskerar att göra dialogen för ytlig om vi inte slår vakt om hur vi, och våra politiker och medier, pratar om och rapporterar kring olika händelser.
[Jag skulle om något säga att vi ”äldre” är känsligare för denna nya miljö än yngre, men det är spekulativt som allt annat i det här svaret]
För att skapa långsiktig förändring måste man tro på något och få med sig väljare i en långsiktig riktning. Det nuvarande klimatet gör den uppgiften så mycket svårare.
En annan faktor man kan fundera på är att vi sedan ett antal år (först i USA, sedan här) har mycket mer av yrkespolitiker än tidigare. För att ta liknelsen från företagsvärlden vill vi ju ha nyckelmedarbetare som vill företagets långsiktiga väl, men där de kanske istället kortsiktigt gynnar sin egen karriär genom vissa typer av beslut och beteenden. Så upplever jag tyvärr att politiken allt mer fungerar idag.
Jag menade att “yngre” verkar ha förväntningar om att saker och ting ska gå snabbare än “äldre”.
En reflektion och naturligtvis utan att gå in på individnivå.
Men det är fortförande inte riktigt guld och gröna skogar. Sen tror jag också att det är svårt att känna mening om det som är viktigt i samhället ändras varje månad.
Intressant fråga! Jag tror att det finns ett par väldigt långsiktiga trender i det svenska samhället som bidrar till mer kortsiktighet/snävhet i personliga beslut generellt.
*Dels att vi under 1900-talet gjort en stor omställning bort från jord- och skogsbruk. I bondesamhället var det självklart att man arbetade för att kommande generationer skulle få det bättre. På en familjegård fanns en annan tydligare koppling till “släkten följa släktens gång” som psalmen säger. Man var del av ett större sammanhang. Detta saknas i det urbana samhället. (Alltså jag är väldigt tacksam att inte behöva handmjölka 20 kor två gånger om dagen, jag bara konstaterar att en del goda värderingar kan ha försvunnit på kuppen.)
*Dels att det dåliga alternativet inte är så tydligt. Vi som är födda i Sverige och är i aktiv ålder har mest upplevt ett fungerande samhälle - rösträtt, fri skola hyfsad arbetsmiljö, inget krig, relativt lite akut miljöförstöring, osv. Vi har alltså inte haft motivation att sluta oss samman och jobba långsiktigt för allas bästa, eftersom vi har tagit för givet att samhället funkar ändå. (När vi verkligen BLIR motiverade så händer ju grejer, tex flyktingvågen 2016 och pandemin. Snart förhoppningsvis även klimatkrisen!)
*Och slutligen har ju de senaste decennierna haft ett väldigt individualistiskt fokus. (När hörde du nån säga “solidaritet” senast liksom?) Förhoppningsvis är denna pendel på väg att svänga nu.
Så jag tror det handlar mer om såna stora samhällstrender än om ny teknik, även om den såklart också kan spela in.
Det gör det såklart också! Det är jag övertygad om. Men de senaste 20 åren har väl också visat att samma kanaler även kan användas till information som mer anspelar på känslor än fakta, vilket i många fall skapar konflikt och kortsiktighet.
Tänker så här:
Man skulle ha utformat det så att man följer EUs miniminivå tillsammans med alla andra länder i unionen men redan från början. Man skulle inte ha låtit miljötalibanerna kapa hela bröänsleförsörjningen på ideologisk grund till ett glest befolkat land med stora avstånd och en i världen sett liten ekonomi.
Problemet ligger alltså inte i att man minskar reduktionsplikten till EUs miniminivå över en natt, det är lösningen. Problemet ligger i att man tanklöst höjde den skyhögt över alla andra länder över en natt.
Oavsett om man är för eller emot skatt/reduktionsplikt/liknande så kan man ju utforma införandet/borttagandet på ett lite mer långsiktigt acceptabelt sätt tänker jag. Alltså inte 0-100-0-100-0 beroende på regering, utan istället göra omställningarna mer gradvis och hållbara över tid.
Om du tycker det är rätt att lägga sig på miniminivån, skulle du kunna tänka dig att nå dit på 5 år istället för över en natt?
Det låter väldigt rimligt att man när man va mer beroende av andra i släkt/familj också va mer långsiktig i när man planerar för framtiden. Kanske tom är så att pensionssystemet och äldrevården via staten som ersatt familjen/släkten i rollen att ta hand om äldre kanske spelat en roll?
Men om man tycker reduktionsplikten är en dålig ide (både kortsiktigt och långsiktigt), varför skulle man då vilja ha kvar den alls?
Det bästa vore ju att arbeta för att bli av med den helt så snabbt som möjligt. Och om det inte går på enkelt sätt pga tex EU-beslut fattade utanför vår direkta kontroll i Sverige, så borde målet vara att åtminstone alltid ligga på miniminivån.
Om denna regeringen förlorar nästa val och nästa regering återinför nivåerna från förra veckan, skulle jag inte säga att man agerat speciellt långsiktigt och att det leder till kapitalförstöring då man inte kan plannera och förhålla sig på ett vettigt sätt till lagar/stat. Vilket på sikt potentiellt är ett större problem för samhället.
man kan verkligen ställa sig frågan om elbilar snart döms ut och någon ny teknik lyfts fram. Trovärdigheten skadas ju av den här kortsiktigheten.