Jag skulle säga att flytta till en lägenhet blir klart mycke dyrare än bo i ett betald hus… Hyresrätterna var dyrare redan på 90-talet när hyrorna vart mer fria… Redan då tyckte jag de vart dyrare med lägenhet än villa… Vi en boendekostnad på under 2.000 kr i månaden å där i ingår två mobiler tv samt internät… Huset är strax under 200 kvm å sidobyggnader på 185 kvm… Visst skulle vi kuna ha mindre, men att flytta till en lägenhget som kostar flera gånger mer är nog de som gör att gamla bor kvar i sina hus för de blir dyrare i en lägenhet…
2 gillningar
Det är tyvärr det inte alla har.
1 gillning
Beror ju på ens situation men för pengarna som sitter i huset kan du ju betala ganska många års hyra.
Det där gäller säkert ibland men ganska ofta inte.
Min mamma har betydligt mycket större kostnader för sitt boende i ett stort hus än vad vi har i våran hyreslägenhet.
Just nu är bara hennes elräkningar i samma storlek som våran hyra men det är förstås lite speciellt just nu. Även kostnaden för gräsklippning och snöskottning är ganska hög.
1 gillning
Visst kan de vara så, men många kanske inte tänker så…
Finns äldre som spar pengar till sin begravning å dom kanske inte vill “slösa” bort sina pengar på höga hyror…
Klart de kan skilja från person till person å boende å boende…
Sen är de surt för folk som har saftiga elräkningar, men sånt kan man motvärka med energi snålare uppvärmnings system samt även solcells paneler…
Det du inte räknar med då är underhållskostnader som kommer. När man blir gammal kan man iofs strunta i en del, t.ex. taket behöver läggas om om 10 år kan man nog strunta i att ta höjd för om man är 77 år t.ex.
För just våran del är huset ganska nytt å de dröjer ganska många år innan taket behöver bytas…
Det var bara ett exempel, olika delar har olika livslängd och ska man jämföra sin boendekostnad med lägenhet så ska man egentligen ställa upp alla kostnader för fasad, tak, värmesystem, avlopp, vitvaror, golv osv osv och periodisera det månadsvis för att få en riktig jämförelse.
Sen håller jag helt med om att hus kan periodvis ge fantastisk låg cash-flow, vi nyttjade det själva när vi fick barn och levde billigt de åren. Men kostnaderna kommer ju förr eller senare och ignorera dom kan man inte göra förrän sannolikheten är stor att man trillar av pinn innan det behöver bekostas. 
Förstod att de va ett exempel… Jag själv räknar inte buffert för reparationer i boendekostnaden… Med låg boendekostnad så är de inte så svårt att lägga undan för olika förbättringar samt byte av saker man vill byta…
Även det kan kosta ganska mycket och är nog ofta svårt att ta tag i när man är gammal.
Jo de är sant…
Möjligheterna att bo kvar i hus, på ett värdigt sätt, när man blir gammal påverkas också mycket av vilken hjälp man har möjlighet ett få, av vänner och anhöriga eller mot betalning av företag.
Visst finns det saker som jag skulle kunna hjälpa min gamla mamma med men jag har valt bort att bo i villa för att slippa göra massa saker och då vill jag inte göra det pga. att någon annan absolut vill bo själv i ett stort hus. Jag vill inte heller möjliggöra för henne att bo kvar när jag vet att hon skulle kunna få ett så mycket bättre liv om hon slapp huset.
Om bostadsrättsföreningen är välskött, så räknas (enl lag) framtida underhållskostnader in i månadsavgiften. Alla generationer av boende ska gemensamt stå förunderhållskostnaderna. Detta höjer självklart avgiften.
I det villaområde jag numera promenerar i, kommer snart att finnas flera hus med presenningar på taket, så som det gjorde på tre villor, där jag bodde innan. Dessa villor revs av de nya ägarna. Vissa gamla bor alltså kvar i misär. Om de beviljas hemtjänst får de bara städat sovrum, badrum och kök. Resten förblir ostädat.
1 gillning
Det finns nog många olika skäl att äldre bor kvar i sina hus.
Känslomässig anknytning ekonomi mm.
Om någon har bott större delen av sitt vuxna liv i ett hus som de drömde om att skaffa som unga.
Är det ju givetvis svårt att byta ner sig till en liten lägenhet som kostar lika mycket som huset eller mer i insats och dessutom har månadsavgifter motsvarande hyran på en hyreslägenhet.
När jag bodde i mitt hus.
Hade jag en fin trädgård med jasmin äppelträd en stor damm jag gjort mm.
Vattenfall i dammen guldfiskar.
Hund och katt.
Hönor tuppar samt vilda djur som hälsade på mig.
Massor av fåglar som sjöng i trädgården på våren.
En vedeldad bastu.
Promenad avstånd till fjärden bredvid där jag brukar det ta ett dopp i samband med bastubad mm.
Nästan som Eden under sommaren.
Då jag byggt själv och amorterat mycket direkt vid byggnation.
Byggde heller inte större än vad jag behövde.
Hade jag låga fasta kostnader.
Det är mindre än 10 år sedan jag sålde.
Bodde då för under 3000 kr i månaden.
Orsaker till att jag flyttade var bland annat att ryggen paj av byggbranschen samt andra hälsoproblem från arbetslivet.
Insåg att jag inte skulle vara anställningsbar så många år till.
När jag började söka efter annat boende upptäckte jag fort att pengarna jag skulle få för huset.
Bara skulle räcka för en sliten sketen bostadsrätt med höga avgifter.
Då först upptäckte jag att det inte hade varit en så bra investering på grund av de så kallade marknadskrafterna.
Kändes som ett mycket dåligt byte livskvalitetsmässigt och ekonomiskt och svårt att överblicka ekonomiskt.
Byta mitt idylliska boende i nyskick som jag kämpat i årtionen för att förverkliga.
Mot att bo i en liten bostadsrätt som ofta var en ombildad hyresrätt från 60 70-talet.
Kanske även utan balkong.
Avgiften var ofta lika hög som hyran på de lägenheter som fortfarande var hyreslägenheter.
Ibland var det så kallade Bostadsrätterna inte ens renoverade. Möjligen bytt tapeter och något billigt laminatgolv.
Budgivningarna gjorde att det såldes för samma pris som de renoverade.
När jag var ung så var Bostadsrätterna så lågt värderade så jag hade fått byta min gamla motorcykel värd några tusen mot en bostadsrätt.
Men jag tyckte det var ett dåligt byte!
Det här var ju en mellanstor stad.
När jag var ung så fungerade fortfarande hyreslägenhetssystemet och det fanns mycket lediga hyreslägenheter.
Jag är ju ofta för frispråkig för mitt eget bästa, jag sade till mäklarna vad jag tyckte.
Att jag inte accepterade att sälja mitt fina hus för ett lägre pris än vad en liten bostadsrätts etta eller tvåa betingade.
Utan att jag för den del tyckte att jag var otrevlig.
Kanske därför de aldrig “lyckades” sälja något åt mig.
Sålde både huset och stugan själv till slut.
Nu bor jag i en hyresrätt på en annan ort.
Hade tur och fick en bra hyreslägenhet, mysigt område bredvid en park.
Men det är ju inte alla som har samma tur.
Tänk att flytta från sin fina Villa idyll till något trist problem område kanske få klaustrofobi i den lilla lådan och dessutom betala mer för besväret?
Ingen grann gemenskap, bråkiga grannar.
Alternativt att lägga alla pengarna på en sliten sketen bostadsrätt med hög avgift?
Nu tvingas ju en del gamla att flytta på grund av prissättning av el.
Vet inte om jag ska skylla på marknadskrafter eller pris reglering.
Ologiskt även det vilket verkar vara kännetecknande för oss människor?
Sedan måste ni komma ihåg att många äldre har alla sina tillgångar låsta i huset.
De kanske dessutom har en väldigt låg pension.
Säljer de huset så får de troligen inget bostadstillägg eller bostadsbidrag.
Har hen exempelvis ca 10 000 kr kvar Netto.
Och skall betala en lägenhet med exempelvis 7000 kr hyra/avgift med alla omkostnader.
Hamnar de i en situation där de troligen måste plocka från sitt sparkapital hela tiden.
Har de dessutom låst sparkapitalet i en bostadsrätt, var ska det då få pengar till levernet?
Det finns en del äldre personer som hellre skulle vilja att barnen och barnbarnen får de pengarna istället för en hyresvärd/brf.
Om de får ett långt liv i sin isoleringscell så förbrukas pengarna till slut så att de kanske blir berättigare till bostadsbidrag bostadstillägg.
Om nu bostadsbidrag bostadstillägg finns kvar den dagen.
Inga pengar kvar av deras forna livs besparingar.
Jag förstår verkligen att många äldre väljer att bo kvar så länge det bara går.
Vänligen
Veikka
4 gillningar
Det här är ju struntprat. Återinför fastighetsskatten så de flyttar nån gång.
2 gillningar
Det här har du helt rätt i. Alla har inte samma tur men det handlar inte bara om tur, man kan också behöva vara lite förutseende
Det är t.ex. en bra ide att stå i bostadskö även om man bor i villa.
I många städer, men inte alla, kan man få en bra hyreslägenhet i ett bra område med inte alltför hög hyra om man har tillräckligt många köpoäng. Då överlever man även på en låg pension och kan om man vill använda sina besparingar för att också leva. Om man tar “bara” ett par tusen i månad för lite guldkant så räcker en miljon ganska länge.
Jag skulle tro att det är ovilja eller oförmåga att ändra sig ju äldre man blir, för en del åtminstone. För andra är det kanske känslan av att äldreboende är ”sista anhalten” och man vill inte tänka på livets slut, hur oundvikligt det än är. Kanske de som är friska inte vill undersöka bekvämare alternativ med schyssta boende med lite mer service.
Rent samhällsekonomiskt är det illa att gamla bor kvar och låter boendet förfalla samtidigt som barnfamiljer har svårt att hitta vettiga boende. Känns lite som att något borde göras. Svensk bostadsmarknad skulle nog behöva det. Kanske någon typ av incitament för att gynna flytt efter många år i huset.
Nyligen sett ett intressant fall i släkten. Huset var allt för det äldre paret. Skötte det OK. Fullt med prylar som absolut inte fick röras. Knappt skräpet i garaget. Båda hamnar sedan på kort tid på äldreboende. Och plötsligt är det jättebra. Prylarna i huset bryr de sig inte om överhuvudtaget. Sålde huset och lät en del av grejerna gå med köpet. Barnen fick dock kämpa på rätt hårt för att städa undan allt annat och privata grejer. Från att vara alltet till att vara irrelevant. Ganska irrationellt 
1 gillning
Återinförd fastighetsskatt (allt annat lika) skulle drabba högbelånade barnfamiljer med låga marginaler lika väl som de pensionärer du siktar in dig på.
Detta är en osmaklig syn på sina medmänniskor.
6 gillningar
Man kan införa avdrag för de som fyller ut ytan med människor, t.ex. barn. Jag siktar in mig på argumentet “jag har inte råd att flytta pga vinstskatten” - som är ett hån mot samhällets fattiga.
Med all respekt, min syn på mina medmänniskor vet du väldigt lite om.
2 gillningar