Jag har just promenerat i ett äldre, centralt beläget, villakvarter med många hus från 1950/60-talet i risigt skick. Det sägs att invånarna inte anser sig ha råd att flytta på grund av realisationsvinstskatten. Detta förstår inte jag. Reavinstskatten är ju 22% och har man ett obelånat hus (och därmed låg boendekostnad), så måste pengarna räcka till en lagom stor bostadsrätt (ca 3 rum) med rimlig månadsavgift i samma område. Finns det någon ekonomisk relevans för de gamla husägarnas resonemang? Eller är det gamla människors oförmåga att ändra på någonting, som gör att de lever i ett förfallet hus med igenväxt trädgård fram till sin död?
4 gillningar
Det är ju möjligt att de har råd, men att kostnaden blir samma lika efter försäljning och köp av nytt.
Kan nog förstå att det vana gamla känns tryggare och bättre då.
Nu bor jag själv i ett land där det inte finns reavinstskatt på bostäder (om man bott längre än 2år), men jag kan tänka mig att jag ändå endast kommer nappa på att sälja huset vi bor i för att istället hyra när vi inte orkar sköta längre. Pengarna som sitter i huset kan jag nog hitta på bättre saker än trycka in i ett annat boende vid den tiden.
4 gillningar
Varför flytta till en bostadsrätt med ofta rätt höga bostadsrättsavgifter om man redan bor i ett vackert villaområde i en betald villa. Där har du nog en del av förklaringen. Andra förklaringen är du nog inne på, förändring kan vara jobbigt.
11 gillningar
De i vår närhet som flyttar från villa på äldre dar har gjort det när de känner att de inte orkar med snöskottning, gräsklippning, gå upp och ned i trappor osv.
Det verkar utifrån vad vi har upplevt som om denna punkt infinner sig någonstans vid 75-årsåldern.
Det har inte varit ekonomi som har triggat beslutet om att flytta.
I dessa fall har de köpt en bostadsrätt i hus där det finns hiss.
5 gillningar
Att flytta från en helägd villa till en bostadsrätt kan ge högre oundvikliga kostnader. Att renovera upp med värdeökningen är inte alltid en möjlighet när man är äldre, inte säkert man får lån även med bostaden som säkerhet. Lägg till detta lägre energi, kanske mindre oro. Lättare att låta huset förfalla. Ofta kanske det dessutom mest är kosmetiskt, det kanske man inte bryr sig så mycket om.
Tycker inte att det är så konstigt att det blir så.
3 gillningar
Lite offtopic, men det här är intressant. Måste man ha bott där, eller räcker det att man har ägt det?
Hur funkar det om man är svensk, får man samma rätt då eller måste man betala skatt i Sverige? 
Reavinstskatt är väl en grej som gör det mindre attraktivt ekonomiskt att flytta om man bott länge. Men de äldre jag känt/känner som bor/bott i villa har bott kvar så länge de orkat för att de vill, det har inte haft något med ekonomi att göra. Det är ju “hemma” och har oftast varit det under en stor del av livet. Ekonomiskt kan man ju låta huset förfalla om man har det knapert, vilket väl är ungefär detsamma som att leva upp pengarna man sparat i huset, då det minskar i värde utan underhåll.
1 gillning
Man måste antingen själv eller ha någon i familjen bo där i 2 år utan avbrott, samt man måste äga den i minst 2 år.
Om du är (obegränsat) skattskyldig i Sverige och säljer en bostad i Finland får du skatta enligt båda ländernas regler, på grund av skatteavtalen mellan länderna får du göra avdrag för skatten du betalt i det andra landet från skatten du ska betala i det första.
Med andra ord, har du ägt och bott i två år behöver du bara skatta i Sverige.
(Jag är inte obegränsat skattskyldig i Sverige)
1 gillning
Jag tycker att det är tråkigt med gamla som bor kvar trots att de skulle få ett mycket bättre liv om de flyttade till något mera praktiskt.
Intressant synpunkt om att förbruka sina tillgångar (huset) genom att inte underhålla det.
1 gillning
Jag har också hört äldre som inte vill flytta/flytta till mindre då de inte orkar städa eller har svårt att slänga saker. Samt osäkerhet i kontakt med mäklare.
Precis detta är nog huvudskälet. Jag träffar många gamla i mitt yrke och när man pratar med dessa änkor i 60-talshus i välplanerade villaområden så skrattar de och säger att de kan bo på bottenvåningen, slipper “döstäda”, bor billigt, hittar i området, har väninnorna nära, barnbarnen har plats att sova över etc.
Många av dessa villamattor ligger dessutom på orter där lägenheterna tillkommit under sent 1900-tal eller tidigt 2000-tal. Så avgifterna är inte oansenliga. Är man då av gamla skolan och har jobbat halvtid och tagit hand om barn så räcker pensionen bra mycket längre i huset.
Precis. Rent rationellt kan man tänka sig att man gör en såpass stor vinst att man skulle kunna använda vinstpengarna för att dels investera i en bostadsrätt och dels använda pengarna för att bekosta månadsavgifterna.
Men dels kommer skatten in, och dels tror jag framförallt äldre människor har väldigt svårt att mentalt sätta sig i en situation där de använder besparingar (eller vinstpengar) för att bekosta löpande utgifter.
Ska du som äldre flytta, så vill du gärna flytta till en hyfsat nybyggd bostadsrätt (för att slippa all renovering) och då åker månadskostnaderna upp rejält.
1 gillning
Jfr åsikten tidigare om att förbruka framtida vinst genom att inte underhålla. Om man bor risigt i en stor bostad (som man numera kanske inte har råd att värma upp mer än delvis), varför då inte flytta till en halvgammal bostadsrätt utan renoveringsbehov och med måttlig avgift?
Förresten, såg häromdagen både ambulans, polisbil och brandbil vid en äldre villa som inte brann. I min fantasi så bröt sig räddningstjänsten in i huset under polisbevakning för att hämta en sjuk äldre.
Tror det är ganska ont om sådana och även en måttlig avgift blir för en äldre person väldigt stor ökning procentuellt. Som pensionär med avbetald villa har man idag väldigt låga månadskostnader och jag tror att det tar emot mycket mentalt att helt plötsligt sätta sig i ett boende med betydligt högre utgifter.
Det är lite av ett problem med den svenska formen av bostadsrätter, jag tror problemet hade varit mindre om vi hade haft mer äganderätter.
2 gillningar
Vår plan är att flytta till hyresrätt inne i stan när den dagen kommer.
2 gillningar
+1 och även om vinstskatten är 22% så är den ändå 22% och folk av den gamla skolan tittar på det hela och ser en stor hög med pengar som ska in till staten jämfört med att bo kvar och inte behöva betala in det beloppet. Människor är människor och inte alltid 100% rationella.
1 gillning
De kanske tycker det är bättre att bo kvar i huset med sin trädgård, än att sätta sig i en lägenhet, alla har vi ju olika önskmål här i livet
2 gillningar
Om de inte klarar att komma ut i trädgården, har fysiska besvär av att röra sig större avstånd inomhus och inte får några andra intryck än från Tv:n så blir livet sämre för väldigt många, men kanske inte för alla.
Jag vet att min pappa hade kunnat bo kvar “hemma” längre om de hade haft ett mera praktiskt boende.
Uppväxten spelar nog roll. Är man uppvuxen i hus är det nog svårt att “klämma in sig” i en lägenhet i den andra änden av livet. Jag är uppvuxen i hus och skulle klättra på väggarna i en lägenhet. Får jag problem att sköta hus och trädgård själv kommer jag att anlita någon som kan göra det. Att ta hand om sitt boende skänker mening till livet. Att bara sitta i en funktionell och bekväm lägenhet skulle nog dränera mig på livslust.
När sen allt bara blir bökigt hoppas jag att jag har förnuft nog att flytta. Jag tror inte att det handlar om ekonomi i första hand för de flesta utan om livsstil, livskvalitet.
3 gillningar