Trevligt för er om ni inte påverkats av varken elpris eller höjda räntor, men jag tror återigen att de allra flesta blivit påverkade.
1 gillning
Jag förstår, men hur blir själva TCO:n utslaget per månad?
Inte konstigt att du är nervös och vill att marknaden ska hållas uppe. Du lär ju ha tappat minst en miljon i värde från toppen redan nu 
Finns nog ett antal som är övertygade om att räntan snart faller under 2%, matpriserna faller tillbaka, elen parkerar långsiktigt under 50 öre. Och bostadspriserna sätter nya rekord.
1 gillning
Nej då tvärtom, jag är förvånad att det inte har gått ner mer, jag tror på ett rejält stålbad. Är man långsiktig och har råd är detta inte nödvändigtvis dåliga tider. Jag har flera fastigheter med mindre än 30% belåning på väldigt attraktiva platser. Faktum är att jag tom går plus då jag även hyr ut.
Men jag motsätter mig hittepå sanningar om att folk i hyresrätt har 10% av sin disponibla inkomst i boendekostnader.
Känns ändå vettigt att folk ser över sina behov och väntar in ränteläget, precis som bankerna stryper sin utlåning för att också minska sin risk.
Kommer behöva att jobb dras undan för att verkligen få allt på fall, vi är ju bara tbx på 2020 nivåer nu.
Edit: jag köpte hus i november och bryr mig inte om räntan, vi har rörligt och bra buffert.
1 gillning
Har du räknat in underhåll och alternativkostnad i dessa 10 tusen kr per månad eller är det enbart räntekostnaden?
Det du gör nu är en så kallad halmdocka. Du tar mitt argument och förvrider det och hittar på ett eget argument och argumenterar emot det. Ingen har någonsin sagt det du argumenterar emot.
Även där betalningsraten ändras när räntan ändras faller väl under definitionen “äkta annuitet”?
“Falsk annuitet” är som du säger när lånetiden ändras när räntan ändras.
(Här i Finland kallas “falsk annuitet” för “jämna rater” och det går att teckna bolån med sådan typ av amortering, såväl som annuitet och rak amortering)
Nej, du var tydlig.
Du skrev att vi som bor i hyresrätt betalar 10% av disponibel inkomst.
Jag menar att det är felaktigt.
2 gillningar
Kontexten var att vad en enskild har i kostnad knappast kan användas som ett generellt argument i respons på de statligt subventionerade hyresrättskramarna.
I mitt fall beror det på vilken fastighet och hur man räknar, jag har intäkter också som överstiger kostnaderna men det innefattar en del jobb. Men även bortsett från dem så har jag idag mkt låga kostnader. Men då har jag också en gång köpt relativt billigt och stoppat in några miljoner genom åren. Jag har alltid sett det mer som ett nöje att bo bra, kombinerat med en form av sparande snarare än en investering.
Men jag har heller inga illusioner om att det är billigt att äga hus, det har det aldrig varit. Antingen har man stora lån och en rejäl hävstång och därmed höga lånekostnader och risk, eller så binder man upp massa kapital i ngt relativt säkert men som sällan eller slår en indexfond.
Ok, ska vi tagga ner lite och gå tillbaka till kärnan? Vad tror ni att artiklar som denna har för påverkan på marknaden? Eiendomsspars vd Christian Ringnes om fastighetsbranschen och inflation - Fastighetsnytt
Det är kul med folk i betydande positioner som uttalar sig så tvärsäkert om bostadsmarknaden, inflationen, börsen osv. Och som senare aldrig behöver stå till svars för sina spekulationer…Anders Borg till exempel som spått inflation/ränta/bostadsmarknad de senaste tio åren åt helt olika håll och med blandad framgång. Har dessa spådomar någon inverkan eller är de betydelselösa?
6 gillningar
Hm, på vilket sätt menar du med att allmänheten subventionerar hyresrätter? Om du tänker på att hyrorna i allmänhet är kollektivt förhandlade är det ju en förhandlingsfråga mellan hyresgäster och hyresvärdar. Om något leder bruksvärdesprincipen till att hyresvärdarna kan ta ut mindre hyra än vid marknadshyra. Men hur belastar det allmänheten?
1 gillning
Av alla hyreslägenheter ägs ungefär hälften av privata hyresföretag och hälften av Sveriges kommuner. Det är de kommunala bostadsbolagen som kallas Allmännyttan.
1 gillning
Det är ju en väldigt tendentiös analys. 
Det går lika gärna att komma till slutsatsen att köparna måste acceptera högre boendekostnader än under boom-åren. Det säljarna lägger ut nu varje månad är så att säga det nya normala.
Till syvende och sist säljer inte säljarna om de inte får vad de begär (om de inte måste sälja). Vilket många som går i köptankar i den här tråden fått erfara.
Jag tror inte att någon tror att rörliga bolåneräntor ligger mot 1% igen som den gjorde för nåt år sen. Däremot tror jag många tänker sig ett normalt spann 2-3% i stället för nuvarande 4-5% (kanske snart 6%).
Riksbanken ger ett uttryck av att ha reagerat i panik det senaste året och att många därför tänker att räntan kommer falla tillbaka när situationen, som föranledde paniken, är löst.
Matpriserna kommer naturligtvis inte sjunka igen men kommer knappast heller fortsätta öka 20% på årsbasis (eller kommer ett paket Bregott snart att kosta 150 kr?).
Elpriserna ser också bra ut. Terminspriserna för kommande vinter talar inte för en upprepning av den här vinterns problem.
Så inga priser behöver egentligen sjunka. Räcker med att det slutar förvärras och att löneökningarna börjar göra sitt.
Paradoxalt nog är de största vinnarna är dom har lån och klarar det, medan å andra sidan gäller motsatsen till de som har hyresrätter.
Hävdar att långsiktigt är bostaden en bra investering på många sätt, vilket historien visat.
3 gillningar
Fast med mat 25% upp och el 50-100%+ (även 50 öre är historiskt dyrt) och dubblad ränta krävs mer än 3-4% löneökning om det inte ska ta många år komma igen. Och all inflation över 0% fortsätter öka priserna.
Om vi kikar i stadsregioner i populära områden, kommer verkligen priserna fall trots alla högre kostnader?
Ingen vill realisera förluster just nu, vilket leder till färre objekt ute. Der är förstås färre köpare men mycket mindre antal objekt ute.
Då kommer väl inflation med en årlig löneökning några år till på 4-5% hålla uppe priserna eftersom många i stora regioner köper för vad de kan låna?
Är inte de också en vettig analys? Vad talar emot den? Om jag var husägare och köpt dyrt så skulle det sista jag gör var att sälja bostaden, om jag inte måste.
3 gillningar
Fast det finns ju inte färre objekt ute utan tvärtom. De flesta husägare har inte heller köpt dyrt (2020-2022) utan bott mycket längre än så och kan däremot sälja med miljonvinst(er) trots fallet. Men visst, jag förstår att man ogärna vänjer sig av vid tanken på att få ATH-priser. Dock är frågan varför man säljer överhuvudtaget isåfall i en stigande marknad om man ska göra exit/växla ner, man tjänar ju alltid på att vänta med att sälja isåfall.
Det är en rätt komplex räkneövning. Saker som boendets priselasticitet, hur stor del av hushållens utgifter som går till el, med mera, behöver man ta hänsyn till.
Alla är överens om att det har blivit “värre” men sen går berättelserna isär. Att bostadspriserna inte har sjunkit mer är kanske ett tecken på att det inte blivit så mycket värre och att det genomsnittliga hushållet klarar av att tackla den nya situationen rätt ok?
När det gäller kommande löneökningar är det också lätt att säga att de inte kompenserar för inflationen men det fastställda märket är historiskt högt och ligger på årsbasis 45% över medel sen Industriavtalet tecknades 1997! Vad säger att nästa avtalsrunda hamnar nominellt lägre?
1 gillning