Nä, men till slut är det många som måste. Skilsmässa, arbetslöshet eller att man inte har råd.
Jag kommer ihåg tidigt nittiotal, då fick vissa ge bort sina bostadsrätter gratis och gå därifrån med lånen kvar.
Jag bor i en bra hyrestrea i Linköpings centrum. Liknande lägenheter i grannhuset annonseras ut för 2,5 MSek. Varför skulle jag ta risken och köpa och få en dubbelt så hög månadskostnad?
1,3 Msek så kan vi börja snacka. 1,3 Msek ansågs vara ett uppblåst pris för tio år sedan.
2 gillningar
Där ser du att hyresrätten är ett subventionerat boende. Kom tillbaka med marknadshyra så ska vi se om din hyra bibehålls och inte höja. Minns också 90-talet och bodde då utanför Linköping. Borätten gick ned från 225K till dryga 115K när den såldes 1999. Men det finns inte så många hyresrätter så det man får tänka på är att går det åt helvete för bostadsägarna så har man dragit in på allt och det får verkan på den övriga ekonomin, varsel och då står man där arbetslös boendes i hyresrätt, skadeglad över att det gått åt helvete för grannen som äger sitt boende.
1 gillning
Jag tar inte tillbaka något påstående. För jag har aldrig påstått det du säger.
Underbart att det finns en ignorera knapp. Du är nu för alltid ignorerad då du inte kan föra en diskussion utifrån ärliga grunder. Hej då 
1 gillning
Samma sak på 70-talet, en del hade till och med problem att bli av med dem även om de var gratis.
Då var det många som var tvungna att flytta dit jobben fanns.
1 gillning
1 gillning
Inte riktigt gratis… Se vad grannarna sålde sin lägenhet för, på Strandvägen 11, Östermalm, Stockholm - Booli.se
2 gillningar
Enda kommunen med stigande villapriser
En svensk kommun, Östersund, har haft stigande villapriser det senaste året, plus sju procent.
I övriga 289 kommuner är det minus, mest i Ulricehamn, med ett prisras på 27 procent på ett år, enligt statistik från Länsförsäkringar. Totalt sett i riket ligger nedgången på 13 procent.
2 gillningar
34 % spread i prisutveckling alltså. Det är inte lite det 
Under pandemin var den väl bara sådär 10-15% när allt drogs upp i skyarna och gick upp minst 20%?
Runt 2015 gjorde ur play en programserie som hette ”Låna för livet”. I programmet fick några hushåll prova på att leva med ökade kostnader på sina bolån i form av ökade amortering och högre ränta i linje med det vi faktiskt ser idag.
Kanske värt att se om.
9 gillningar
Dessa siffror styrda av mäklarkåren och boolis värdelösa statistik.
Det enda intressanta är det reala prisfallet dvs inflationsjusterat. Det ligger väl runt 25% nu?
Även om priserna inte sjunker så sjunker värdet i verklig köpkraft.
1 gillning
Det enda intressanta? Utveckla gärna varför det skulle vara det enda intressanta
För det första måste index vara kvalitetsjusterat i relation till din köpkraft KPI.
Men visst jag tjänade en milj och ska omsättas i något som värderas i pengar värderat enl KPI.
Jag sålde mitt hus med en milj i vinst köper ett annat dyrare som sjunkit ännu mera i värde.
Min skuld ökar i takt med inflationen.
Vinnare?
Du ska dessutom betala vinstskatt 22%.
För det andra är siffrorna inaktuella, priserna nu
avser lagfarter där affärer påskrivna förra året. Dvs äffärer gjorda 22-Q4, Kanske inte syns förrän 23-Q2.
Så det är ett dubbelfel, det verkliga prisfallet är mycket större.
1 gillning
Inte helt glasklart måste jag erkänna, men tack för försöket
Det här med att inflationsjustera bostadspriserna verkar vara ett relativt nytt fenomen. Föga förvånande är det blogginlägg från Lars Wilderäng jag hittar när jag Googlar på begreppet.
Jag förstår inte motiveringen eller vad det är för information man vill se tydligare efter en sådan normering.
Väldigt få likviderar sina bostäder för att konsumera upp pengarna. Ännu färre köper bostäder med Bregott-paket. Mer rimligt vore snarare att normera bostadspriserna mot någon form av löneindex.
Men om du väljer att inflationsjustera bostadspriserna (mot KPI?) skulle jag även vilja se motsvarande inflationsjustering av hushållens bolån och även månatliga kostnader som driftskostnader, el och räntekostnader. Annars blir det asymmetriskt.
2 gillningar
Räntor på två-tre procent är historiskt sett oerhört lågt.
Det är något djupt osunt, när låneräntan understiger inflationen. Är inflationen runt två procent är en rimlig ränta tre-fyra procent. Långivarna vill ha betalt för sina hanteringskostnader och dessutom tjäna en slant.
Allt kan givetvis hända, men två-tre procent låter extremt lågt i ett långsiktigt perspektiv.
7 gillningar
Trots en blygsam räntehöjning är väl boräntan rekordlångt efter inflationen nu.
2 gillningar
Ja, bolånen äts upp av inflationen
Mm… beroende på vad som händer med lönerna.
Samma undersökning som Mickel postade i tråden för en vecka sen?
Boindex från swedbank beskriver köpkraft av bostäder.
Köpkraften är beroende av storleken på disponibel inkomst och värdet på den valuta inkomsten man får.
Dessa variabler har backat på ett betydande sätt.
Ska bli intressant vad löneavtalen ger i år.
Reallöner har sjunkit kraftigt, känsligt läge för alla parter.