Jo. Min välmående förening la precis om ett lån till cirka 4,7% rörlig ränta. HSB. Vi hade 0,4% bundet på samma lånedel förut.
Det verkar som att den inverterade (icke)-riskpremien för bostadsrättsföreningar har försvunnit hos bankerna.
3 gillningar
Okej ny information för mig! Då har ni sämre ränta än jag som privatperson, vad kan det bero på?
Inte pga föreningens hälsa iaf. Vi har 1000 kr/kvm belåning och låga avgifter.
Men något har hänt. Har inte hela artikeln, men redan i september skrev SvD: Räntorna: Bostadsrätter får högre avgifter när bindningstiden är över | SvD
Den aktuella snitträntan i offerter för ettårigt bundna föreningslån i september ligger på hela 4,72%.
1 gillning
Tack för informationen, helt nytt för mig. Det brukade i alla fall var så att hade man lägre risk som stor förening så kunde man få bättre ränta, men det kanske har förändrats nu då. Man kanske ser det som högre risk nu för tiden? Förstår verkligen inte varför jag som privatperson får bättre ränta än en jättefin förening som du verkar bo i som tar lån för mycket mer än jag.
Oligopolet’s gonna oligopola.
2 gillningar
Okej, alla ökade räntekostnader kanske inte alltid behöver läggas över på avgiften. Beroende på hur ekonomin och läget ser ut för föreningen i övrigt.
Men det är som sagt intressant hur olika det kan slå i olika föreningar.
En förening som jag tittade på har lån som går ut mellan 2023-2026. Men om de förnyar lånen som går ut 2023-2024 med 4,5 % ränta (går det verkligen att få bättre nu?). Då skulle de behöva höja avgiften med 40 %. Lånen ligger på 13000kr/m2.
Det har inte skett någon avgiftshöjning sedan årsredovisningen från 2022.
Kan de verkligen klara sig utan att chockhöja avgiften?
Ja de kan absolut klara sig utan att höja avgiften. Avgiften består ju inte bara av att betala räntor, du kan ju t.ex. spara mindre pengar i perioder när räntorna är höga för att sedan gå över till att höja sparandet när räntorna är låga.
Säg att avgiften är 5 000 kr och 2 500 kr av dem går till räntor som är bundna till 2%, om det höjs till 4% så kan du ju sänka sparandet temporärt utan att höja avgiften alls. Exakt så där gör ju olika föreningar just nu, några kanske höjer 10% eller så men inte mycket mer.
En stor del av avgiften är ju för underhåll, framtida investeringar och amorteringar, allt det här går att prioritera ner vid höga räntor, utan att avgiften ändras. Det finns också ofta buffert att ta av.
1 gillning
I min förening som är rätt liten har vi slimmat våra avtal och sagt upp allt ‘onödigt’. Det leder till att vi nu får göra mer själva (städning, snöröjning, …) men har sparat in kanske 70% av den ökade räntekostnaden.
Blev det populärt att tvinga ut medlemmarna för att skotta ? 
3 gillningar
Hur blir det om en förening konkar? Finns det något personligt betalningsansvar någonstans efter det? För som privatperson kommer du väl aldrig undan med livet i behåll? Kanske börjar bankerna tänka riskspridning och då är jättestora föreningar större risk än många privatpersoner för samma totalsumma?
Men jag har aldrig bott i BR så jag vet ärligt inte
Fastighetsaktierna rusar uppåt efter inflationsbeskeden både i USA och Sverige
2 gillningar
Inte vanligt med BRF som konkat i Sverige som är stor och som har lägenheter som människor bor i, så det argumentet håller inte tycker jag.
Ser det helt enkelt som osannolikt att Riksbyggen eller HSB skulle konka.
Så är det nog, jag var mest nyfiken på om det kan ligga kvar något personligt betalningsansvar efter en hypotetisk konk? Kanske inte om styrelsen och medlemmarna ändå skött sin bit enligt boken?
Spontant låter det väldigt osannolikt att lånet skulle överstiga värdet på byggnaden, vilket väl är det som krävs för att borgenärerna inte ska få tillbaka sina pengar. Känns som att det krävs någon typ av fiffel för att det ska kunna ske, eller att man upptäckt något som kostar fantastiska pengar att åtgärda (typ ett stort slukhål under byggnaden). I vanliga fall är det väl otroligt ovanligt att lånet är ens i närheten av hälften av värdet på fastigheten?
Klart dem inte konkar. De har komplexa ägarförhållande dör vajer BRF/område består av egna AB som ligger långtfrån HSB/Riksbyggen så att dem inte skall dras ner av att det missköts eller blir oturligt när nån i lolala föreningen skall räkna på ekonomin.
Jag tror dom blir högre i just denna förening. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så handlar inte detta om en stor förening. Det är ca 20 bodtadsrätter, och alla intäkter kommer från föreningens medlemmar i form av avgift.
Jag tror det är högre riskpremie för just mindre föreningar, frågan är ens om de får förnyat lån hos vissa banker.
Med tanke på att vi är i malmö blev det totalt 2 dagar med lite snö förra säsongen. Vi sparade ca 30000kr på att göra det själva, tog mig totalt 15min att göra det. Liten föreningen på 16lägenheter så klart värt det…
5 gillningar
Inflationen i oktober talar för höjd ränta och fortsatt boprisfall, enligt flera ekonomer.
”Botten är inte nådd”, säger Robert Boije, SBAB:s chefsekonom.
Nordea varnar för ”ketchupeffekt” och Länsförsäkringar spår trög bostadsmarknad i nio månader till.
1 gillning
Er snöröjare verkar ta hutlöst betalt om ni sparat 30papp på att skippa snöröjning för något som kan handskottas på 15min 
Men priserna för skottning kanske är annorlunda söderut, vad vet jag.
Det funderas dock på att göra något liknande i vår förening.
Ja de tar ju typ 25k bara för själva faktumet att de har ansvaret så att aäga. Sen kostar väl varje utryckning typ 2k. Håller med om att det var svindyrt… Men kanske värt om man har en stor förening kanske
3 gillningar