Intressant graf på potentiell efterfrågan.
Hur är det med utbudet då? Tänker på alla efterkrigsbarn. De kan inte klamra sig fast så mycket längre i sina villor.
1 gillning
Nu är jag ingen byggingenjör, men det finns ju hur många faktorer som helst som bidrar till byggnadskostnaderna. Som @Marcus_Gullberg nämnde. Inte bara stela krav på handikappsanpassade badrum m.m. som jag antar att du syftar på.
Dessutom har bostadspriser/byggkostnader ju i egentligen gått ner rätt ordentligt senaste åren räknat i Euro pga kronans försvagning. Permanent högre priser i SEK vore därför inte så konstigt, kan jag tycka.
Å andra sidan är småhus också det som efterfrågas som slutstation.Majoriteten vill bo i villa – Arkitekten.se Det finns gott om folk i den där 1990-puckeln i diagrammet ovan som fortfarande vill köpa hus.
Många har redan flyttat och unga barnfamiljer flyttat in. Jag har husägande grannar mellan 25 och 85 på min gata. En del har bott fär sedan husen byggdes 1975, andra är nyinflyttade och jag tillhör mellanlagret.
Så, husen finns, boomers flyttar och husen säljs till gen Y…
1 gillning
Om vi blickar framåt så är inte 90-tals boomen av unga människor det som sticker ut. Vi har en befolkning som snabbt blir äldre:
Boverkets prognos är att flera delar av landet inte har något behov av nya bostäder alls. Jag vågar gissa att dessa kommuner dessutom har en åldrande befolkning. Kanske kommer inflyttningen till storstäderna fortsätta allt eftersom resten av landet avfolkas när föräldrarna blir kvar.
Underskottet av bostäder har sjunkit sedan toppen och är på nedåtgående trend. Det är fortfarande underskott på bostäder i storstadsregioner och det kommer nog fortsätta vara så. Min spaning är att fler och fler mindre kommuner kommer att få balans och sedan överskott på bostäder.
4 gillningar
Börjar det röra sig när det gäller ränteavdragen eller är det bara DN märkt önsketänk (a la den breda mitten)
Nu finns det riktiga hål att stoppa pengarna i. Nej, mer till välfärden är inte riktiga hål alltid säger jag och provocerar.
2 gillningar
tycker alltid det blir löjligt när man säger tex “vi skall avskaffa X och lägga dom pengarna på Y”, allting går ju in i statskassan ändå, det kan inte och bör inte finnas någon direkt koppling mellan avskaffandet av just ränteavdraget och en investering i försvaret, hur ska det ens funka i praktiken? skall vi räkna ut en alternativkostnad av ränteavdraget varje år framöver då och låta det sen styra försvarsbudgeten? det är ju korkat hör man direkt.
Med det sagt är jag både för mer pengar på försvaret samt ett avtrappande av ränteavdraget. finns dock som sagt noll samband mellan detta.
7 gillningar
Välformulerat och tydligt i blå tidning. 
(Hur många i närliggande norrort säger nu upp prenumerationen på DN? 
)
Aj aj, det krävs mycket att låna till bostad idag! 
4 gillningar
Uttrycket ”det kostar en arm och ett ben” får äntligen sin förklaring!
6 gillningar
8 inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Samling av OT-inlägg och urspårade sidospår från övriga forumet
Ränteavdraget kostar halva försvarets budget, som om försvarets budget skulle öka om man tog bort detta.
Tog man bort avdragen nu skulle prisfallet på bostäder blir väldigt kännbart för många, tillväxten skulle avta ännu mer i en avslagen ekonomi.
Det bra att man har ett ränteavdrag som gynnar folk att våga investera och som därmed ger tillväxt.
4 gillningar
Nå, hur går det med bostadsmarknaden nowadays? Tillfällig stiltje eller ska marknaden pressas neråt igen innan regeringens nödinsatser drar igång den ordentligt?
Julisiffrorna för Skåne län har anlänt så här kommer fortsättningen på följetongen:
Antal dagar till salu: 76 dagar
Upp från 65 dagar juli 2024
Antal budgivare per försäljning: 2,0 st
Ingen skillnad från 2,0 st juli 2024
Andel prissänkta bostäder: 24,9 %
Upp från 20,5 % juli 2024
Sommarmånad förvisso och därmed lite stiltje, men det tar tid och de som säljer har ofta tvingats sälja. Börjar folk fatta var priserna ska ligga?
Här är förra månaden:
6 gillningar
Wow… när man ser KPI på grafen så inser man hur galen inflationen har varit sen 2022, KPI steg mer procentuellt på bara några månader i 2022 än vad den gjort på nästan 6 år från 2015 till 2021.
Intressant att jämföra bostadspriser justerat för KPI vs Reallöner över lite längre tidsperioder 
Bostadsprisindex för Stockholm deflaterat med KPI (svart serie) och reallön (orange serie), 1420-2020.
Intressant är hur billiga bostäder är i jämförelse med våra löner sedan 1920 talet ungefär.
Trenden pekar uppåt men överlevde du digerdöden i Stockholm 1710-1713 och hade ett jobba upplevde du huspriserna lika dyra då som nu.
Jäkligast har det vart för priserna när vi får inflation (data fram till 2019):
Du hittar hela rapporten från Riksbanken här.
3 gillningar