Börjar med att säga att det alltid är bra att vara försiktigt när det gäller ens sparpengar! 
Men kan ge min bild av risken från vår sida, vilken jag anser är väldigt, väldigt liten. Däremot är det en del saker man bör ha koll på.
Insättningsgarantin gäller när pengar ligger på ett konto, oavsett vilken typ, men inte när de är investerade. Skulle det hända att banken/institutet går i konkurs, täcker staten pengarna på konton upp till 1 050 000 kr samt möjlighet till större ersättning i undantagsfall. Insättningsgarantin har nyttjats tre gånger sedan införande 1996.
Investerarskyddet gäller investerat kapital samt ger ersättning upp till 250 000 kr. Till skillnad mot insättningsgarantin, är det ändå rätt mycket som ska behöva ske för att insättningsgarantin ska behöva träda i kraft och det ansluta bolaget behöver indirekt ha begått en del regelbrott för att det ska kunna bli så.
När man har pengar investerade så blir motpartsrisken betydligt lägre än pengar på ett sparkonto, det vill säga om man bortser från marknadsrisken med investeringen. Att sprida investeringarna till flera olika banker är enligt mig inte nödvändigt så länge det är via en seriös aktör man investerar (rätta tillstånd från finansinspektionen, täcks av investerarskyddet samt insättningsgarantin m.m.). Däremot är det ju självklart viktigt att sprida risken i sina investeringar. Dels för lägre marknadsrisk, men också t.ex. som någon påpekade tidigare fick vissa fondbolag likviditetsproblem vid corona-dippen.
Att till exempel en bank, förvaltare eller fondbolag går i konkurs kommer självklart medföra en hel del huvudvärk samt att det antagligen kommer ta längre tid för att komma åt sina pengar. Det är något som man bör ha med sig och ett bra sätt är att man har ett lättillgängligt buffertkonto med pengar som man kan tänkas behöva inom snar framtid.
Anledningen till att det är lägre risk när pengarna är investerade, är för att du då äger investeringen och dina pengar är separerade från aktörens verksamhet. Just denna punkt och säkerhet kring register är något som följs upp på väldigt noggrant samt löpande av finansinspektion. Skulle t.ex. ett fondbolag gå i konkurs, äger du fortfarande din del av investeringarna och det är inte verksamheten du har investerat i. Då kommer en konkursförvaltare se till att din del antingen säljs av och betalas ut till dig igen eller att tillgångarna överförs till en annan aktör.
Det som kan vara bra att tänka på är att om man har stora summor på till exempel ett investeringssparkonto som inte är investerade, är det insättningsgarantin man får förlita sig på. Insättningsgarantin gäller även bara per institut, så använder sig alla aktörer t.ex. ens bankkonton, förvaltaren och fondbolag, ökar motpartsrisken mot det institutet. Att dock dra paralleller till de nu drabbade nisch-bankerna i USA och de svenska storbankerna är enligt mig långsökt, det är helt enkelt för stora skillnader mellan dem.
Hoppas det ger lite mer insikt och återkom gärna! 
Mvh,
Viktor på Opti
Om det nu är så osannolikt att man skulle bli av med sina investeringar hos en seriös aktör som storbankerna eller nätbankerna i Sverige, varför är då investeringsskyddet begränsat till 250´?