Först och främst behöver du ställa dig frågan varför du vill äga guld och silver, vilket avgör på vilket sätt du investerar i metallen.
Är det risken för en zoombieinvation, att kontanthanteringssystemet havererar, krig, inflation, hedge mot börsras, att staten förbjuder privat ägande av guld, för att det är fränt att visa andra och är spännande att hålla metallen i handen, …?
ETF:er finns för både guld och silver där du har fysiskt exponering mot metallen, dvs den börshandlade fonder äger guld och silvertackor. ETF:er handlas i utländska valutor (ofta EUR) och medför kostnad för växlingsavgift, courtage och spread. Kan innehas på ISK och KF, vilket är bra för skatten. Kan handlas på ISK hos Degiro courtagefritt, med valutakonto eller låg växlingsavgift. Om du köper ETF på Nordnet behöver du även ta ställning till belåningsvärdet om du tänker belåna portföljen. Exempelvis har WisdomTree Physical Swiss Gold högt belåningsvärde, men är inte billigast.
Vad jag vet finns det inga rena guld- eller silverfonder, utan det är oftast gruvaktier som fonden äger. AuAg Precious Green exponerar visserligen 40 % mot fysiskt guld via ETF:er, men då tvingas man ju köpa 60 % gröna aktier också. Gruvor är mer riskfyllda än metall som redan finns i högsäkerhetsvalv ovanför jordens yta, men kan också ge högre avkastning.
Fysiskt metall i hemmet är riskfyllt, spreaden är oftast sjukt stor, och du måste deklarera på K4-blanketten med 30 % skatt på vinsten. Du behöver ta ställning till om du ska investera i tackor eller mynt.
Min anekdotiska erfarenhet är att många börjar med tackor, men sedan övergår till mynt. Och sedan eventuellt från att köpa fina mynt till att bry sig mest om själva metallvärdet. När man ska somna finns det nämligen risk att oron tränger in i bakhuvudet att den där löjligt lilla gula plåtbiten som ligger inplastad kanske inte är vad man vill tro att det är. Trots att det finns en papperslapp med ett nummer på i förpackningen som talar om att det här är visst schyssta grejor. Om man dessutom fått för sig att söka på tungsten bars på Youtube blir man inte lugnare.
Mynt kan den lilla hemmafysikern kontrollera med hjälp av en lupp (gammalt kameraobjektiv?), sytråd, ett glas vatten, knarkvåg, magnet (slaktad hårddisk?), skjutmått, mobilappen Bullion Test, etc, och känna sig någorlunda säker på att det är äkta grejor. Det är nämligen oerhört svårt att tillverka ett fejkat guldmynt med fin prägling, samma mått och höga densitet som guld, som beter sig på samma sätt i magnetfält som ett guldmynt, och som dessutom har samma resonansfrekvenser som det äkta myntet. Volfram (tungsten), som visserligen har ungefär samma densitet som guld, är sprött och har andra avvikande fysikaliska egenskaper.
Ett alternativ till metall i hemmet är Bullionvault. 30 % skatt och en minsta årlig avgift som gör att man behöver investera åtminstone 50.000 - 100.000 SEK för att avgiften inte ska bli procentuellt för stor.
Om man ska köpa direkt eller bygga upp över tid är ingen lätt fråga. Det bör vara lägst risk att köpa in sig över tid, samtidigt gnager oron att man ska missa silvertåget (om man lyssnat för mycket på Eric Strand). Silver har backat den senaste tiden, så om man inte hängde med från början finns fortfarande en fin andra chans att haka på om man skyndar sig. Men det kan ju backa ytterligare, eller så tokrusar det inom kort och så bannar man sig själv för att man var så sävlig, eller så har Eric Strand helt enkelt fel i sina teorier och det blir bara pannkaka av investeringen.