Bota svenska bostadsmarknaden, endast briljanta förslag välkomna

Jag har lekt med tanken på hur jag som finansmarknadsminister skulle bota bostadsmarknaden.

Om vi pratar storstäder och lägenheter enbart (även om åtgärderna givetvis skulle påverka övriga boformer också).
Enligt SCB består flerbostadshus i Sverige till 58% av hyresrätter och 42% bostadsrätter.

  • Hade andelen bostadsrätter varit större borde (…??) trögheten i prissättningen av dessa blivit högre.
  • Den svenska modellen med reglerade hyror visar en klar nackdel när kostnader för bostadsrätter ändras snabbt över tid. Correlationen verkar vara för svag (personlig åsikt) i prissättning mellan bostadsrätt och hyresrätt.
  • En direkt påföljd blir att många i landets storstäder bor alldeles för billigt i sina hyresrätter jämförelsevis kvm-priset i sitt område där övriga tvingas buda högt för att kunna bo.

Min lösning för att förhindra bostadsbubbla och för ett mer jämställt samhälle.

  • Gör hyrorna mer beroende av lokala kvm-priset. Lägg upp en femårsplan och låt det ske successivt så borde bostadsmarknaden svalna OCH bli mer rättvis/jämställd.

Nej det jag föreslår är inte en fri hyresättning och nej det är inte för min egen skull jag föreslår ovanstående, jag är själv en av bovarna som bor centralt på ett alldeles för billigt hyreskontrakt.

Anledningen till tråden, jag har funderat många varv och kommer inte längre. Har väll missat något men i så fall vad?(redo att bli sågad) Annars tänkte jag nog ta upp mitt förslag nästa gång jag får audiens på Rosenbad… :laughing:

1 gillning

Vill alla de som har råd med bostäder i nuvarande prissättning ha ett mer jämställt samhälle då? Vad ska hindra “fel” personer (socioekonomiskt) från att bosätta sig i ens område (devils advocate)? Jag tycker att det verkar byggas riktigt mycket bostadsrätter runt om - problemet är ju att alla stirrar sig blinda på de finare kvarteren där alla anser sig höra hemma. Däremot villor i storstadsområdena och förorter byggs knappt alls tycker jag det verkar som så jag tror de priserna kommer fortsätta uppåt. Priset på villor börjar ju bli väldigt svåra att uppnå om man inte har varit inne i bostadscirkusen tidigare eller har stöd/arv från tidigare generation. Bostadsrätter finns det mycker mer gott om även i storstäderna.

Är bubblan ett problem?

En fråga bara, vad är ett briljant förslag för något? Vilken är definitionen för det?

Jo fast nu bor vi ju mer uppblandat på grund av felprissättning av många hyreskontrakt, det kommer nog med fördelar för att minska spänningar i samhället men är ju inte särskilt rättvist. Rättvist vore väll om kostnaden var liknande oavsett ägandeform (Hyres/Bostadsrätt) för ett givet område?

Bubblan fanns inte förrän den brast…och först då blir den väll ett problem för en del…?? eller nått

Det skulle jag nog säga är helt och hållet subjektivt. :sweat_smile:

Huvudproblematiken med bostadsmarknaden i svenska storstäder skulle jag vilja sammanfatta som följer:

  1. Felprissättning p.g.a. hyresregleringar och insider-outsider-problem

  2. Få byggprojekt med hänsyn att öka bostadsbeståndet

  3. Dålig infrastruktur och incentiv för pendling

  4. Förmyndarfasoner knutet till långivning - diskriminering av framförallt yngre - spär på insider-outsider-problemet ytterligare

  5. Stark väljarbas som lever konstgjord andning genom orimligt låga räntor

Sammanfattningsvis behöver rörligheten på marknaden ökas och incitamenten för att stänga folk ute (ex korruption) minskas

Förslag till lösningar:

  • fri hyressättning
  • slopad reavinstskatt
  • transparens i kontraktsskrivning - offentliga register
  • luckra upp byggkrav för att möjliggöra för privata aktörer att öka beståndet
  • slopa lånetak och amorteringskrav
  • räkna om inflationstalet till något realistiskt och sätt repo därefter
  • investera i pendling och digitala verktyg knutna till distansarbete

En början

2 gillningar

Det största problemet är tillgången till billigt boende för unga och hus för barnfamiljer. Kommunerna bör bygga hyresrätter med låg hyra via sina kommunala bolag och förenkla byggandet av nya villaområden i direkt anslutning till befintliga tätorter genom mer liberal bygglovshandläggning. Det är först när utbudet blir bättre som bostadsmarknaden kommer fungera mer normalt.

1 gillning

Varför ska kommunerna bygga hyresrätter? Vi har ju inte ens pengar till sjukvården just nu.

Sälj marken istället och låt experter och innovatörer bygga

Jag kanske inte riktigt fattar vad du menade för jag är lite seg just nu, men ökat pris på hyresrätter borfe väl öka priset på bostadsrätter? Dels för att efterfrågan på bostadsrätter kommer öka när det blir mindre attraktivt att hyra (vilket leder till ökat pris om utbudet inte också ökar), och dels för att det då blir mer luckrativt för folk att hyra ut sina bostadsrätter istället för att sälja (så minskat utbud)? Och om både hyror och bostadspriser ökar så borde väl jämställdheten minska?

Ignorera detta om jag helt missat poängen det finns en risk.

5 gillningar

Det största problemet är antagligen Plan- och byggplanen i kombination med en allmänhet som vill bygga glesa, bilberoende städer. I Göteborg har vi en hel del stora byggnader på g nu när politikerna äntligen anvisat mark. Det går trögt som attan och inte sällan överklagas det. Titt som tätt dyker det upp debattörer som vill bygga trevåningshus i trä eller nya villaområden.

Jag tycker i och för sig att marknadshyror är en bra idé, eller att allmännyttan bygger mer med kommunen som riskgarant. Just nu har vi en dålig halvmesyr där den fria marknaden ska ta ansvaret men politikerna sätter prislappen. Gå in fullt ut med en riktig socialistisk hyrespolitik (inklusive politiker som tar ansvar för byggandet) eller avskaffa hyresregleringen. Det är helt absurt att bostadsrätter är en lättrörliga boendeformen i storstäderna. Men det är inte detta som orsakar neisten på bostäder, bara bristen på specifikt hyresrätter. Dålig och eftersatt stadsplanering samt seg bygglovsprocess är det som gör att byggandet hålls tillbaka.

Nja. Marknadsekonomi är knappast rättvist i och med allas olika förutsättningar. Men kanske har du lite rätt ändå. På en mättad bostadsmarknad så borde det finnas större variation i utbudet av bostäder, och då kan alla oavsett inkomst hitta något de har råd med. Det är rättvist i form av tillgång men kanske inte i form av kvalitet. En fördel som hyresrätter har mot bostadsrätter i dagens marknad är att många hyresrätter rillåts bli rätt nedgångna, det vill säga man använder utrustningen och ytskikten hela deras livslängd. Det är bra både ekonomiakt och miljömässigt. Bostadsrätter lyxrenoveras ju skitofta. Med större variation så skulle vi säkert se fler billiga, slitna lägenheter. Tills man når en gräns där utbudet på bostäder är större än efterfråga; då slår pendeln över till att lyxrenovera för att locka de hyresgäster/köpare som finns…

2 gillningar

Säg att ministern lyssnar och många får den hyreshöjning som tar deras månadskostnad till samma nivå som grannkåkens bostadsrätter, då kommer säkerligen ett antal av de som bott i dessa hyresrätter känna att hyran är för hög och leta efter något i stadens utkant eller ett mindre boende. Dvs de anpassar sitt boende efter inkomst.
Det som skett nu är att vi frigjort en lägenhet vars månadskostnad motsvarar grannarnas så nästa gång det sker en budgivning på en av bostadsrätterna så bromsar budgivningen tidigare eftersom att budgivarna kan välja på hyresrätten som nu står tom hellre än att fortsätta buda.

Såklart synd att behöva flytta för den som inte har råd men pengar är ju i stora drag något som delas ut efter hur viktig du är för samhället, och i samma prioritetsordning är det väll rimligt att befolkningen får välja vart de vill bo…tycker jag.

Du missar egentligen två saker. När priset på en hyresfastighet går upp och hyran är den samma, då går (direkt)avkastningen på hyresfastigheten ner. Samt vilket tidsperspektiv vi pratar om. Marknadshyror kommer tillfälligt (par års sikt) öka hyrorna ordentligt för alla som bor i hyresrätt. Vilket även kommer öka efterfrågan på bostadsrätter tillfälligt. Men poängen med att ta bort hyresregleringarna är att få in mer kapital till byggande genom att öka avkastningen på hyresfastigheter.

Tänk dig att man kan köpa och sälja lådor. Dessa lådor kommer varje år att innehålla en tusenlapp man kan plocka ut. Ett år senare ploppar en ny tusenlapp upp. Så fortsätter det. Vad blir då marknadspriset på en sådan låda?
Om vi nu tänker att den där tusenlappen är hyresintäkten som ger upphov till direktavkastningen, och lådan är hyresfastigheten så är det lätt att inse att direktavkastning minskar med ökat pris på lådan (hyresfastigheten). Man får helt enkelt betala fler kronor för att få en sån där låda där man kan hämta ut en tusenlapp om året.

Om vi nu leker med tanken att den där lådan kan skruvas isär och säljas som delar istället, där man får mycket mer för delarna än att köpa själva lådan. Då finns det ju plötsligt ett stort incitament att köpa lådor, skruva isär och sälja delarna. Det är effektivt vad som har hänt med alla ombildningar till bostadsrätter. Direktavkastningen (hyran) är så låg att värdet på hyresfastigheten som hyresfastighet (komplett låda) inte motsvarar värdet av samma låda i delar (ombilda och sälja som bostadsrätter).

Så därför bygger alla istället nya låddelar (bostadsrätter) och tjänar mer pengar än värdet på en komplett hyresfastighet (komplett låda). Då skapas inga fler hyresrätter trots stor brist på bostäder, det är helt enkelt inte lönsamt att stoppa in kapitalet för att bygga nya. Relativt bostadsrätter.

Sen kan man heller inte hyra ut bostadsrätter hur som helst, de flesta bostadsrättsföreningarna tillåter inte det hur länge som helst (ofta bara halvår i taget om man har tillräckliga skäl). Så att köpa bostadsrätter för att tjäna pengar på att hyra ut fungerar inte riktigt heller.

4 gillningar

Oj här håller vi nog inte med alls, pengar innebär inte att man är viktigare för samhället (enligt mig). Och jag tänker självklart ur ett folkhälsoperspektiv att det är negativt att segregera samhället efter socioekonomi.

Men jag gillade förklaringen från @Nightowl

3 gillningar

Jag tänker att det då blir ockerhyror. Vem vill bo i en trea som kostar 15 tkr in månaden? Det är där vi landar med det privata alternativet. I min värld bör en trea (hyresrätt) kosta max 5 000 kr i månaden och kvoteras till behövande, främst folk som ska flytta hemifrån.

1 gillning

Hyrorna kommer sättas av mötet mellan utbud och efterfrågan.

Idag är det upp emot 20 års kötid för en lägenhet i Stockholm. I ex Oslo kan du hitta en lägenhet på en helg.

Hur tänker du att en kvotering ska göras? Vad baseras den på?

Och vem ska betala för denna subvention?

5 gillningar

Allmännyttan fixar, det vill säga det finansieras via skattsedeln. Den enda som kan hitta en lägenhet på en helg i Oslo är den som är kreditvärdig och kan betala de ohemula hyrorna. Marknadshyror möjliggör för rika att enkelt skaffa en hyresrätt. Men problemet i samhället är att fattiga har svårt att få vettigt boende. Rika kan alltid köpa sitt boende.

Jag tror vi drar ett streck där då vi har så pass olika ideologiska utgångspunkter så vidare diskussion blir ett slöseri med tid.

1 gillning

Jag tycker inte det är orimligt att man ska bevisa att man kan betala hyran för att få hyra.
I Oslo som exempel är det mängder av låginkomsttagare som snabbt hittar lägenhet genom att hyra tillsammans. Tex 5 pers betalar 20.000 tillsammans för en femma.

Det är alltid lätt när någon annan ska betala. Jag hade velat ha större hus, snabbare bil och lyxigare semestrar. Orättvist att jag inte har råd! Förväntar att skatterna betalar det

5 gillningar

Jag håller med dig på flera punkter. Jag är nyfiken på två saker, dels vilka av dina förslag du hade genomfört först och om mitt förslag hade platsat på din lista?

Vad är en rimlig hyra egentligen? Jag har en känsla av att många efter årtionden av artificiellt låga hyror på grund av hyresreglering fått en skev bild av vad ’hög hyra’ innebär.

En nybyggd tvåa för 10 000 kr i månaden, är det högt? Det är 22% av nettoinkomsten för två personer med medianinkomsten på 31 000 kr i månaden.

1 gillning

För att ge lite perspektiv så är kravet i NYC att man ska ha minst 40ggr månadshyran i bruttolön per år, vilket motsvarar att man lägger ca 30% av sin bruttolön på hyran (eller nånstans runt 40% netto) om man maxar det. Att lägga 40% av nettoinkomsten på hyran är inte ovanligt i de dyra delarna av USA.

2 gillningar