En reflektion
En stämma måste fatta beslutet att addera detta till stadgarna om så ej redan finns. Sen kan en styrelse avgöra om och hur stadgarnas lydelse ska användas i praktiken gällande om och vilken nivå som ska debiteras medlem. Bör minst spegla föreningens och övriga medlemmars merkostnad är min personliga uppfattning
2 gillningar
Japp, det är en förutsättning, men frågan var ju om styrelsen själva kan
besluta om avgiften, vilket de kan (och bör). Sen är det som du säger att det måste finnas i stadgarna att en avgift för detta får tas ut, men om det saknas pratar vi ju om en stämma för att Ändra Stadgarna, inte en stämma om en avgift. Om föreningen har förnyat sina stadgar sedan 2014 och har fått gott juridiskt stöd kring detta så finns det sannolikt redan skrivet i dessa.
Jag är själv ordförande i en Brf. En relativt liten HSB-förening med 27 lgh.
Vi har nyligen uppdaterat regelverket för 2:a handsuthyrning. Vi undersökte med HSB innan om styrelsen kan fatta beslut om detta eller om det krävs stämmobeslut. Styrelsen kan fatta beslut utan att ta det via stämmobeslut.
5 gillningar
En förutsättning för all avgift en brf kan ta ut måste finnas reglerade i de gemensamt antagna stadgarna. Det gäller tex överlåtelse, pantsättning, debitering energin och ersättning vid andrahandsupplåtelse.
Sen kan en styrelse välja att ta ut en lägre eller ingen avgift alls om den bedömer det som lämpligt. En medlem ska alltid kunnat utläsa samtliga förutsättningar i stadgarna om vilka kostnader som kan tillkomma utöver årsavgiften
1 gillning
Tack för alla erfarenheter och tankar, upplever att vi är på samma våglängd 
också många bra argument jag kan lyfta om grannarna beklagar sig.
Rent ekonomiskt så håller jag med att det är i allas intresse, man måste bara tänka utifrån medlemskapet och det gemensamma.
Denna tråd kan ju vara hjälpsam i framtiden för styrelser som hänger på forumet 
3 gillningar
Brf handlar om att bo till självkostnadspris. Vi förvaltar ett hus tillsammans, som ett kollektiv. Bara att vi inte valt våra grannar. Vi bör därför stötta och hjälpa varandra så länge det inte är negativt för föreningen.
En engångsavgift för administration inför uthyrning är rimlig, men vi bör ju inte tjäna extra pengar på våra grannar i “kollektivet” genom att ta ut denna avgift varje månad. Det sker ju ingen administration sedan. Ägaren betalar sin månadskostnad och sköter kontakten med hyresgästen själv.
Och ca 400 kr för några minuters jobb är redan det en rejäl timpenning.
Vi lever olika liv med olika behov, önskemål och förutsättningar, och ibland behöver vi kunna agera flexibelt och hyra ut. Då bör medlemmarna stötta varandra i detta. Inte tjäna pengar på varandra.
Medlemmen som hyr ut kan ju dessutom vara mer oansvarig än hyresgästen.
Att generalisera kring att hyresgäster är mer oansvariga är bara trist, då min erfarenhet är att människor är ungefär likadana. Det handlar om tur vilken medlemmar eller hyresgäst man får som granne. Det sker ju en prövning i båda fallen, det är ju bara på ytan. Jag kan definitivt se hur medlemmar inte är försiktiga när de flyttar in, folk inte städar ordentligt i tvättstugan, för oljud, ställer cyklar huller om buller etc.
2 gillningar
Man ska tänka på att brf tar på sig att sköta all kommunikation och information mot medlem till den plats där denne har sitt tillfälliga boende. Kallelser verksamhetsberättelse etc ska skickas dit istället för kanske utdelning i fastigheten. Beroende på aktuellt sätt kan detta innebära ett merarbete och kanske en kostnad i porto och brev. Jag ser det inte som att det handlar om en engångs åtgärd en brf tar på sig vid godkänd andrahandsupplåtelse
1 gillning
Förstår hur du tänker, men det handlar ju om medlemmen. Och vill medlemmen ha det analogt får han ta den lilla extra kostnaden, men till självkostnadspris. De tio procenten som kan tas ut varje månad är ocker.
I vår förening sköts allt digitalt. Vi skickar ut kallelser etc digitalt. Och även om stämmor sker analogt, kan man vara med digitalt, med rösträtt. Hybridstämmor är okej enligt reglerna.
Några äldre i huset sköter vi kontakten med analogt, brevlådan etc.
Upplever att uthyrning har en negativ klang överallt. Varför är det fortfarande inte självklart med lite solidaritet grannar emellan. Vi har ju till och med ett gemensamt stort lån och förvaltar huset tillsammans.
Och detta med att man måste be om lov med i mitt tycke snäva ramar för giltiga skäl. Vi är inte lika stationära längre, utan lever väldigt olika liv i livets olika skeden. Temporära jobb på annan ort, semester, långresor, bo med partner, sommarboende på landet eller utomlands, regelbundet vinterboende utomlands i solen, studier, inför försäljning etc.
1 gillning
Fast enligt tidigare kommentarer och min beskrivning har vi ju fått många motiveringar till att föreningen får in extra intäkt som inte drabbar medlem i o m nollsummespel (läggs på hyresgästen).
Pratade med en granne som var PRO detta i o m att man får ta en hyra på bostadsrätt som är betydligt högre än marknadshyran för en hyresrätt, nya reglerna är rätt frikostiga.
Och att föreningen hittar inkomstkällor istället för att t ex höja avgiften gynnar ju alla medlemmar.
En Brf är inte vinstdrivande, men ska inte heller gå minus, så om kostnaderna ökar (räntor, el, drift) som måste det ju vägas upp av nånting.
Hur menar du minus. Ökar externa kostnader, ökar månadsavgiften, om det inte finns utrymme i kassan. Fortfarande självkostnadspris och ekonomi i balans. Sedan behöver naturligtvis ekonomin vara kostnadseffektiv, att inte betala för mycket för samma vara/tjänst du kan få till lägre pris.
Total rättvisa mellan medlemmar är dock svårt att få. Kostar mer än det smakar. Några har inte cykel, barnvagn, vissa tvättar färre gånger än andra, singelhushåll använder mindre vatten, vissa vädrar ofta och släpper ut energi som sedan måste tillföras extra från systemet. Oavsett olika användning betalas ändå allt gemensamt och solidariskt.
Vi har alla olika behov och livsföring som påverkar föreningen olika och kostar lite pengar eller slitage etc.
1 gillning
Ja förstår hur du menar, men sådana här kostnader kopplas ju till några få boende.
I vår förening har vi t ex IMD på elen så man debiteras för sin faktiska användning, sen ingår fastigheterna i övrigt i månadsavgiften. Månadsavgiftens storlek är baserat på andel i föreningen (ungefär) som i sin tur är baserad på storlek i lägenheten (ish storlek på hushållet) så viss kostnadsfördelning finns ju.
Har en vän som sitter i styrelse i en annan förening och de införde avgift på källarförråden som tidigare ingick för alla (medlemmar har även vindsförråd gratis). Men för att öka intäkt och effektivisera lokalanvändandet och jämna ut det lite mer. Resultatet blev att vissa boende avstod och några tog t o m flera förråd mot betalning i o m behovet.
Svårt att dra rättvisan hur långt som helst men kan ändå tycka att det är schysst mot övriga medlemmar att vissa kostnader hamnar på den som har behovet av utrymmet/tjänsten/behovet, lite som trängselavgifter i städer läggs på bilanvändarna och inte via skatten.
Jag ser avgiften som mycket positivt för föreningen, eftersom den har tagit på sig en hantering under hela perioden. Eftersom den förändrade lagen inte tar hänsyn till brf och övriga medlemmars bästa, utan endast fokuserar på att underlätta uthyrning och att den som hyr ut ska kunna tjäna pengar på sin hyresgäst, så tycker jag att föreningen på samma sätt också ska få sin minimala del i sammanhanget
1 gillning
Jag sitter själv i styrelsen för våran Brf, 30 lägenheter.
Vi har haft det i stadgarna sedan start (2018) att vi har rätt att ta ut 10% utav 1pbb i avgift årligen för att tillåta andrahandsuthyrning
2 gillningar
Låter i sig vettigt.
Man kan räkna så här. Alla lägenheter i BRF är uthyrda. Vilken extra kostnad uppstår? Allt måste då anlitas leverantörer till. Inkl allt styrelsejobb.
Slå sedan ut den framräknade kostnaden på antalet lägenheter och månader.
2 gillningar
Utan att bo i brf tycker jag det här låter klokt, hur har det tagits emot av medlemmarna? Är det många som hur ut?
Detta är en självklarhet. Att det plötsligt finns en ny boende i föreningen som kunnat påverka medlemmarnas närmiljö utan att köpa en lägenhet är förenat med risk, extra jobb och ökade kostnader.
1 gillning
Hur räknar ni?
Är det (5 730*) per gång man hyr ut? Per kalenderår eller 12 månader? Eller räknar ni månadsvis?
Genuint nyfiken eftersom vi har 50 % pålägg av månadsavgiften - bostadsförening så vi har generösare svängrum - och när avgifterna börjar stiga kan det snart börja anses oskäligt
Låter mest som klassförakt snarare än faktiska omständigheter. Närmiljön påverkar inte det långsiktiga värdet av fastigheten utan den direkta boendekvaliten. Hyresgästeet likt bostadrättsägaren har väldigt lika incitament.
Denna typ av fördomar blir dock lätt till en självuppfyllande profetia, särskilt när det delas av styrelsen eller andra aktiva medlemmar. Är boende i huset av inställningen att den som hyr sitt boende är en lägre stående varelse än den som köper blir givetvis inte hyresgäster engagerade.
3 gillningar
Har suttit i en liten brf med 8 lägenheter där styrelsen inte lyckats täppa till andrahandsuthyrningen.
Skulle säga att 10% av pbb är på tolk för lite för att täcka upp det tapp i engagemang som en eller flera andrahandsuthyrningar för med sig i en liten förening.
2 gillningar
Du tolkar mina ord väldigt fritt här. Det var inte heller dikt utan “based on true events”, som de skriver i amerikanska filmer.
Men att det skulle handla om klassförakt eller att se ner på folk är bara trams. De fall jag vet om handlar isf snarare om osnutna ungar från övre medelklassen som inte fattar hur lägenhetsboende fungerar, än om de du tycks tro att jag pratar om.
1 gillning