Det kanske inte bara handlar om ”hur man ser” på buffert utan även mycket om att man rent faktiskt har väldigt olika förutsättningar.
När jag för många år sedan var arbetslös en period hade jag ett välfyllt sparkonto. Jag bestämde mig aktivt för att inte dra ner på något. Jag lät konsumtion och livsstil ligga kvar på samma nivå som tidigare. Det framstod, där och då, som vettigt. Jag gick rejält back varje månad men när jag väl började må bättre och kom tillbaka i arbete hade jag kanske 20-30% av saldot på sparkontot kvar. Min strategi hade alltså fungerat och det var bra.
Jag har aldrig tänkt buffert i hela mitt liv (troligen oklokt) inte ens när vi hade nyköpt hus och nyss fått första barnet fru blev långtidssjukskriven och sparkapitalet var mycket klent. Men vi var aldrig oroliga för att pengarna skulle ta slut, inte för vi var höginkomsttagare med två industriarbetarlöner (minus långtidssjukskrivning) Jag tror vi levde på existensminimum ett år minst. Men buffert, inte en tanke på.
Det blir lite enspårigt när buffert kommer upp som ämne på RT.
Det är nog viktigt att komma ihåg att extremt många svenskar saknar en buffert och investerat kapital.
Så att lyfta vikten av en buffert när man har små marginaler och inget kapital, är en av de viktigaste punkterna. Speciellt i ett kortis avsnitt, som är lätt att dela.
Under långa perioder har jag inte heller haft någon buffert. När jag köpte hus stoppade jag in alla pengar i det och befann mig på noll rätt länge sedan. Det fanns ett ständigt behov av att fixa saker och listan var mycket längre än vad som kunde ordnas på kort sikt.
Exemplet med arbetslöshet var egentligen ett undantag när jag egentligen hade en överstor buffert (för den tidens förhållanden) på 150 tkr eller så. Det var dock vettigt såsom jag lade upp allting där och då. Idag skulle en buffert på 100-150 tkr vara fullt rimligt att ha för min del. Då har jag familj och hus.
skulle vilja se återkoppling till kostnadsestimering av underhållskostnader på villa samt källorna till det, kommer ihåg att ni nämnt det men ej vart, det var bra info kopplad till buffert.
Jag uppfattar att en standardiserad uträkning säger väldigt lite om ditt behov av buffert. Om jag tar mig själv som exempel så har jag haft följande situationer:
1. För tio år sedan
Jag var nyinflyttad i hus, försörjde familjen med en inkomst, hade latenta renoveringsbehov i alla rum och på alla områden. Alla installationer var i sådant skick att de när som helst hypotetiskt kunde gå sönder.
2. Idag
Jag har gjort flera större och dyrare renoveringar. Vi har två inkomster. De behov som återstår är begränsade och jag kan finansiera de åtgärder som behövs.
En aspekt som är intressant gällande läget för tio år sedan var att jag köpte hus under min maxbudget. Jag hade alltså ett hyggligt låneutrymme kvar där och då. Det har förstås växt markant sedan dess med högre egen lön och att vi nu har två inkomster. En eventuell dyrare åtgärd på huset eller oväntad större kostnad skulle jag alltså utan problem ha kunnat finansiera med utökat bolån, även när jag rent likviditetsmässigt befann mig på den absoluta bottennivån. Eftersom jag inte gillar lån har jag uteslutit denna möjlighet och har som mål att betala alla åtgärder kontant. Som en nödlösning om taket skulle börja läcka eller något liknande hade utökat bolån dock kunnat lösa situationen utan egentliga problem.
Jag vill veta hur stor budgeten ska vara och hur man ska tänka, när man är i en situation där det mesta redan gått åt skogen och humankapitalet är noll.
Jag är långtidssjukskriven och blev uppsagd under sjukskrivningen. Det gjorde att jag hamnade på lägsta ersättningen. Jag blev tvungen att sälja min bostadsrätt till en halv miljons förlust och offra min kötid i bostadskön för att få en billig liten lägenhet i ett utsatt område.
Det som fortfarande kan gå åt skogen är att jag blir utförsäkrad och därmed helt utan inkomst. En rättslig process mot Försäkringskassan kan ta åratal.
Scenariot som beskrivs brukar ju oftast vara om du blir sjuk eller av med jobbet, men jag vill veta hur man ska tänka när allt det där redan hänt.
Tack vare att jag hade en hyfsad lön innan så har jag ändå ett sparkapital. Bufferten som jag har på sparkonto täcker ett års sjukpenning på lägsta nivån. Ska jag verkligen ha så stor buffert? Jag behöver ju inte ta ut hela beloppet på en gång om jag blir utan inkomst, utan det blir ju månadsvis.
Gör något liknande där min "likviditetsbuffert är ett periodieringskonto för alla kända fasta utgifter under ett år, bilskatt, service, försäkringar, elräkningar ( tilltaget för större räkningar på vintern) renhållning, avlopp, uppvärmning etc. Fylls på med regelbundna överföringar för årskostnaderna utslagna per månad.
Och en “försvarsbuffert” det jag tänker som faktisk buffert. Oväntade utgifter typ köksmaskiner eller värmepannan går sönder, rishögen till bil behövt reparationer (kanske inte så oväntat ändå😅) etc.
Hur låter man bli att nalla av bufferten till annat är oväntade utgifter?
Tycker det svåraste med buffert är beteende risken att nalla av den till annat tex till saker som inte ryms i månads budheten egentligen borde finansieras med kortsiktigt sparande, ex större tripp till IKEA.
Helt enkelt tråkigt med buffert pengar som bara står på ett konto och väntar på att användas.
Särskilt med skral buffert och det kortsiktiga sparandet är omdirigerat till påfyllnad av bufferten är det lätt att bufferten bara blir som ett kortsiktigt sparande🙈
Kan tilläggas att jag inte har bufferten på en separat bank, det kanske hjälper mycket?
Kanske också helt enkelt skulle behålla det kortsiktiga sparandet även när bufferten är låg för att inte lockas att bara ta av bufferten istället?
Jag klurar lite på frågan runt kontant buffert versus “digital” buffert. Hur ska man tänka där? Vi lever i värld där risken för cyberattack inte kan räknas för obefintlig och där finns ingen garanti att ett ev. systemkollap endast varar en vecka …
MSB rekommenderar sedan 2000 kr i kontanter. Siffran är troligtvis högre nu pga inflation? Och väldigt fall till fall beroende ens vardagliga utgifter.
Såhär har jag också gjort, men jag har aldrig tänkt på det kontot som ett periodieringskonto = likviditetsbuffert bara ett konto där räkningar som kommer varje kvartal/halvår/år delats upp i en månadsdel som fylls på automatiskt från lönekonto samma dag som lönen kommer in.
Sen har jag ett till konto med en, som jag kallar den, minibuffert där 1/4 av min totala buffert finns lättillgängligt på samma bank där jag har lönekontot. Minibufferten används till oförutsedda mindre utgifter/räkningar och fylls på automatiskt varje månad från lön.
3/4 av bufferten finns på ett konto i en annan bank med högre ränta. Används vid behov men bara i “nödfall” där det inte går att lösa på annat sätt
Sen på bollen, men buffert är för mig ett redskap för att kunna ta beslut som är ekonomiskt kostsamma på kort sikt men gynnsamma för livet på lång sikt. Och detta oberoende av om börsen backat 30% senaste året. Att se samma siffra på kontot oavsett hur börsen går ger en psykologisk trygghet att agera långsiktigt.
Exempel:
Att säga upp sig från ett destruktivt arbete.
Att lämna en destruktiv partner.
Att tacka ja till en dyrare lägenhet som på kort sikt är för dyr men på längre sikt hanterbar.
Och kanske det viktigaste exemplet - det ger ett skydd mot att börja pilla i sparandet vid kraftig nedgång. Det är mycket svårare att stå emot detta om man vet att nedgången kan ha påverkan även på den kortsiktiga ekonomin.
För att uppnå denna effekt krävs att bufferten är relativt stor, kanske 100 000 och uppåt.
Jag funderar ibland vilka stora plötsliga utgifter som egentligen kan komma på ett hus.
Personligen tycker jag att alla dyra saker som kan hända på huset så har man ändå några månaders tidshorisont innan någon räkning ska betalas. Så det räcker med att sälja av fonder alternativ ta från nysparandet för att klara av huskostnaderna.
Precis, det är därför jag inte tycker bufferten alltid behöver vara så stor att den täcker hela beloppet. Kan man få faktura till efter nästa lön kanske det man kan spara på lönen ibland kan räcka?
Dock fakturerar t ex min elektriker på tio dagar till privatpersoner, så där får man betala någorlunda direkt (och de tar inte kreditkort).
bara ett konto där räkningar som kommer varje kvartal/halvår/år delats upp i en månadsdel som fylls på automatiskt från lönekonto samma dag som lönen kommer in.
Återkommer på söndag.