Jag skulle vilja höra en diskussion om vad som anses vara “för mycket i buffert” vs att ha en sparhorisont på 2 år (då det uppmanas att ha pengarna på sparkonto).
För egen del har jag 24 månader i buffert och resten går in i FIRE-maskinen. Många gånger hör man att det räcker med att exempelvis ha ett kreditkort som buffert för att maximera ränta på ränta på börsen. Min känsla är att man blir mycket mera sårbar då. Vore intressant att höra det resonemanget packas upp lite om buffert i relation till långsiktigt sparande och inte bara för “nödkapital”.
Att differentiera buffert beroende på flera faktorer än sparhorisont tycker jag ni borde ha med.
Tre personer
köpt bostadsrätt, stabil brf, 30 års sparhorisont.
köpt bostadsrätt, ny brf, 30 års sparhorisont.
köpt villa, 30 års sparhorisont.
Dessa har samma sparhorisont och hjälps inte av en regel för buffert beroende på sparhorisont utan behöver mer detaljerade buffertförslag.
Den som köpt bostadsrätt med stabil brf behöver nog inte oroa sig särskilt och kan ha låg buffert, den som köpt bostadsrätt med ny brf och massa lån behöver större buffert än den som köpt bostadsrätt med ny brf och lite lån, den som köpt villa behöver en buffert för oförutsedda händelser som kan uppgå till ganska många tusenlappar.
Ni har tidigare haft mer generella förslag, det skulle därför vara skönt med ett avsnitt som går in mer på djupet i olika livssituationer med samma sparhorisonter.
Ja, men det tycker jag även är med i fyra hinkars upplägget. Det är inte bara 0-2 år utan buffert måste såklart dimensioneras utifrån livssituation precis som du säger.
Kolla texten i avsnittet nedan. Speciellt sammanställningsbilden över ”hinkarna” några skroll ner.
Men visst @janbolmeson kan säkert göra det ännu tydligare
PS: Skicket på bostaden är också en avgörande faktor. Tex om man behöver göra större renoveringar i bostaden som typiskt kommer med högre ålder på boendet om allt inte var nyrenoverat vid inflytt i tex äldre men stabil BRF.
Den här uppdelningen gillar jag, och jag inser att mitt buffert upplägg är i princip en likviditetsbuffert.
Så pass stora belopp att det inte kan hanteras med denna är såpass osannolika att de inträffar att det inte kan anses försvarbart att hålla dessa i försvarsbufferten.
@Jonathan.S - man kan lösa problemet behov av likviditet på även andra sätt - tex om man har möjligheten att i en period jobba mer. Få amorteringsfrihet m.m.
vilket problem är det man försöker lösa?
kan jag lösa optionskostnaden billigare
är också storleksberoende på resten av portföljen.
måste ju också sättas i relation till den egna situationen, tex inte månadslöner utan egentligen månadskostnader.
tänka på det utifrån fler dimensioner - likviditet, volatilitet
kan jag ha bufferten investerad och riskera tex 10 procent nedgång, kommer jag stå och falla med att bufferten är 45000 istället för 50000
Jag har ca sex månaders buffert på SBAB till 3.75% ränta just nu. Det en väldigt liten del av mitt totala kapital. Ärligt talat känns det inte som en grej att ens fundera på.
Jo, men tyvärr är det ju så att bufferten behövs mest i början, innan man har stort investerat kapital. Men det är också då det svider mest att ha den.
Samtidigt, om man är precis i början, så har man lång tid på sig att ta igen ev förlorat kapital. Förlorad avkastning för att man inte hade buffer kan jämföras med taktiken att belåna sig hårt och investera det när man är ung–och helt enkelt börja om igen om portföljen krashar (Yale-studien?).
Varenda krona jag har är min buffert. En uppgift pengarna har är att lösa eventuella ”situationer”. En del av mina pengar ligger på sparkonto för enkel åtkomst.
Det skall bli spännande! Har själv funderat mycket på bufferten på sistone.
Jag hade en rimlig buffert efter jag köpte hus. - Den tickade på en bit över 10 % av husets värde.
Och det låg bara och skvalpade massa pengar där, tänkte då att jag använder lite för att fixa taket som inte var en kris, och köpte sen solceller också för en större del som var en “nice-to-do”, och sen …
När den låg på marginalen så kom det ena efter det andra, flera oförutsägbara händelser … - Och många bäckar små sägs det, så i september 2023 efter ett drygt år som husägare så var det kontot som alltid haft pengar på sig tomt.
0kr, noll kronor. Jag har aldrig känt mig så i “hamsterhjulet” som jag gjorde då.
Jag sov så dåligt att min flickvän trodde jag vänsterprasslade. - Jag sålde av lite aktier och andra prylar, och började “blocketjobba” för att fylla på hinken snabbt igen (som kändes som den hade hål i sig)
Mitt andra spar var plötsligt hotat.
Jag har nu kommit till sans och insett att det kontot kommer ta ett tag att bygga upp igen och har nu lagt om mitt månadsspar till övervikt buffertspar och tänker ha det så minst 1 år. (Det i sig orsaker dock lätt FOMO för andra investeringar.)
Är som träning, man är ju efter en reset mentalt på samma samma nivå som innan…
Så det som hjälpte mig att inte kräkas av ångest var att tänka först vecka för vecka, och sen månad för månad. (alltså nu har jag så jag klarar mig en vecka, osv…) Ha låga milstolpar. Ta i trä nu att inget annat dyker upp bara, för jag är fortfarande bara på månad…
Buffert är enligt mig nämligen ett psykologiskt viktigt konto, så frågan som “harvest” lyfter tycker jag är intressant. - När bör man använda sig av bufferten? - Man vill ju både äta kakan och ha kvar den.
Jag har nu börjat med:
Huskonto för reparationer
Huskonto för förbättringar
Buffertkonto/levnadskonto (om man t.ex vill spontanresa)
Bara lite tankar och att det faktiskt kan hända även “den bästa”.
Jag tycker bufferten ska vara för både oförutsedda och förutsedda utgifter, t ex kommer många få betala högre ISK skatt framöver och det är alltså en förutsedd utgift med en tidshorisont (denna vår, nästa vår) som kan passa till buffertens (0-2 år).
Eftersom förutsedda utgifter är kända (OK, kanske inte exakta belopp), kan det vara rimligt att ha en motsvarande del av bufferten på fasträntekonto av lämplig löptid, bara för att maxa inkomsterna. Detta förutsätter att en tillräcklig stor del av bufferten fortfarande ligger på ett vanligt sparkonto för just oförutsedda utgifter.
Många kanske slutar spara i bufferten efter den har nått önskat belopp. Men hur hanteras inflationen efter det? Man kanske vill inte garantera ett nominellt belopp på bufferten men ha mer eller mindre konstant köpkraft. Då kan det vara önskvärt att fortsätta månadsspara i bufferten med ett mindre belopp bara för att bibehålla köpkraften. Månadssparandet kan i så fall justeras enligt buffertens aktuella storlek och skillnaden mellan aktuell inflation och ränta (räcker kanske med en justering om året).
Bufferten är för oförutsedda utgifter som måste ske fortare än man kan få in pengarna som behövs från lön eller att sälja av investeringar.
Folks största problem här verkar va att bufferten inte buffrar utan bara är en stum bunt pengar som inte får röras. Eller iallafall ska va så stor att alla någorlunda rimliga scenarion bara naggar den i kanten lite.
Om stora oförutsedda utgifter dyker upp ska den användas. Om den tar helt slut och man klarade sig var den precis lagom stor och gjorde sitt jobb att buffra till en mjuk landning perfekt.
Sen får man såklart bygga upp den igen. Kanske med nästa lön eller genom att sälja av lite investeringar så man är förberedd på nästa gång det händer.
Samma gäller investeringarna. Många dömer ut sina investeringar som döda pengar man inte får använda. Så bufferten måste va så stor att de aldrig kan röras. Märkligt nog med motiveringen att man inte vill störa ränta på ränta effekten. Vilket ju är precis det man gör när man har stora summor oinvesterat. Och om man inte kan tajma marknaden bör man heller inte kunna misstajma den.
Jag tycker podden kan ta upp några exempel på tex vad alternativkostnaden för missad avkastning blir vid olika belopp i buffert som ligger utan eller med låg ränta istället för i aktiefonder i olika tidshorisonter. Belåning är ju för det mesta gratis så länge den inte används. Vi har 50 dagar räntefritt via kreditkort också så känns ganska lugnt om den skulle behöva nyttjas så länge lön mm trillar in. Viktigt också att se till helheten med risk att bli av med jobb, övriga försäkringar när man bestämmer storleken på buffert. Sen är ju som någon var inne på detta optimering på hög nivå då bufferten i min balansräkning står för 0,4 % av kapitalet. Men hade jag haft ett antal hundra tusen i buffert hade det definitivt sänkt min avkastning rejält senaste åren och påverkar desto mer. Det underlättar ju också om man sparar en stor del varje månad vilket gör att det finns mer flexibilitet. Lyft gärna också att många oförutsedda kostnader bör kunna planeras för och tex hanteras i en mellanriskhink? Tex mycket underhåll, resor, bilbyte etc planerar vi för.
Jag gick länge och funderade på rätt strategi för min buffert. Men som jag skrev i en annan tråd så har jag den nu uppdelad med 10 000 kr på min vanliga bank och resterande pengar på räntekonto och Lysa (80/20).
Kan låta omständligt, men på det har jag stillat alla mina behov och jag slipper lägga energi på “tänk hur och tänk om”. Jag har istället:
Snabba pengar ifall det krisar sig.
En del som ökar men med “minimal risk”.
En del som förhoppningsvis kan slå vanligt räntekonto.
Det behöver inte vara fel med en mindre buffert i den ordinarie banken. Det gäller i synnerhet om man använder kreditkort.
Det är bra att titta på vilken ränta sparkontot i den ordinarie banken har. Själv har jag Skandia som har ett helt ok sparkonto. Det har just nu 3,6% i ränta. Det är inte bäst på marknaden på något sätt men väldigt mycket bättre än nivån runt 2% som verkar dominera hos storbankerna.
Sen bara ett par månader sedan var allt mitt sparande i stort sett ”buffert” vilket jag såhär i efterhand inser att det var väldigt korkat! Men bättre sent än aldrig. Har fortfarande kvar en för stor buffert än vad som är optimalt utifrån avkastningsperspektiv. Men jag jobbar mig in på marknaden successivt och vågar mer och mer öka risken. Ekonomi är inte bara siffror och statistik, besluten grundas även i känslor
Tycker du fått med det mesta, för egen del handlar det om:
Grundförutsättningar såsom boende, inkomst, och sparkvot samt andra levnadsförhållanden.
Dessa ger ju samma effekt som en buffert i den mån att de ger förutsättningar att hantera en oförutsedd utgift samt eventuella lösningar på problemet. Innan man har korn på dessa blir det svårt att hitta vilken bufferttyp som passar.
Med låg risk för flera olika höga kostnader samtidigt, stabilt jobb med bra lön och hög inkomst samt hög sparkvot så passar det i mitt fall bra med kredit i form av kort och värdepapperslån som snabbt kan betalas tillbaka.
Jag har hanterat en mängd ekonomiska bestyr i både bra och dåliga tider med upplägget ovan men det beror på förutsättningarna så inget jag skulle rekommendera till gemene man.
När man läser tråden så ser man hur otroligt olika man ser på buffert. Allt från en väldigt plötslig stor utgift som inte går att få på faktura till att hantera inkomstminskning och fördröjning av A-kassa. Arbetslöshet vet man som regel om tre månader i förväg.
Själv ligger jag i ena änden med väldigt låg buffert (2/3 månadsutgift) och tänker att vid behov tar jag pengar från det långsiktiga sparandet som är runt 100 gånger större än bufferten.
