Funderar på att göra ett avsnitt om buffert. Du och många andra är ju kloka i forumet, så därför ber jag om lite hjälp för att det ska bli riktigt bra. Således:
Hur tänker du kring buffert själv?
och
Vilka är dina bästa tips, rekommendationer eller saker som du önskar att fler visste?
Nedan följer skissen för avsnittet, allt kommer inte att komma med och jag har säkert missat något, så hojta gärna till med
Ett hjärta om det låter bra
Någon fråga som du har eller har haft om buffert
Något du har hört andra prata om buffert kring
Något perspektiv jag har missat
Något du har läst om buffert som var bra
eller något helt annat!
Tack på förhand,
Jan
Frågor man vill ha svar på om buffert
Hur stor buffert ska jag ha?
Betala lånet eller behålla buffert?
Ska jag investera min buffert?
Är stor buffert en dålig idé?
Räntefonder som buffert?
Hur ska jag tänka kring buffert?
Vad säger forskningen om buffert?
För stor / för liten buffert?
Var ska man ha sin buffert?
Varför är det viktigt?
Sova gott om natten
Trygghet idag - inte oroa sig för pengar, inte ha kniven mot strupen
Trygghet för framtiden
klara en oförutsedd händelse (“kylen går sönder”)
klara en oförutsedd omställning (“arbetslös”, “barnet blir sjukt”)
Kunna hantera volatilitet i sitt sparande, inte freaka ut och göra beteendemisstag
Optionsutrymme - om en möjlighet dyker upp
T.ex. extrainvestera i en börskrasch
När ett bra erbjudande dyker upp
Kunna hänga med på t.ex. en resa
Kunna göra ett karriärbyte, starta företag etc.
Vanliga misstag kring buffert
Inte ta hänsyn till sannolikheten att shit happens (dvs. man omsätter inte hela bufferten varje år)
Inte tänka Farligast vs troligast just nu
Inte ha tänkt genom de olika scenariona som man vill ha trygghet mot
Dubbelbuffert - både i företaget och privat
Inte ta hänsyn till kreditmöjlighet som humankapital eller andra finansiella tillgångar ger
Inte tänkt genom vad kan försäkras och vad behövs buffert till
Att inte använda sin buffert när skiten väl händer (“mental bokföring”)
Tips och rekommendationer
Good enough
Bufferten på en annan bank
Börja med buffert innan man börjar investera (eller 80/20)
Värdera upp optionsmöjligheten
Fundera på kredit som buffert om du har bra humankapital - t.ex. kreditkort / värdepapperskredit
Stresstesta de vanligaste scenariona
Som förälder kan man vara tydligare med att man kan vara buffert så att ungdom kan ta hög risk i sitt sparande (enligt livscykelinvesteringsrekommendationen)
Att det är okej att inte jaga avkastning på vartenda öre! Det är okej att bufferten ligger och skvalpar på sparkonto med låg eller noll ränta sålänge den är tillgänglig med några snabba knapptryck i datorn eller telefonen när det väl behövs.
Kreditkort kan vara ett alternativ till buffert men förutsätter att man kan betala av skulden direkt innan det blir ränta. Nackdel att många ej klarar av att hantera kreditkort och avbetalningar. Bättre med buffert då på sparkonto.
Är man orolig över sina investeringar på börsen så kan det vara en tydlig signal på att bufferten är för liten. Hellre lite för stor buffert än för liten.
Buffert ersätter enligt mig, inte kortsiktigt sparande till konsumtion eller upplevelser. Detta sparar man till vid sidan av/utöver bufferten.
Olika strategier att fylla på bufferten om man har behövt ta ifrån den. Om man har tömt nästan hela bufferten och man ej kan fylla så mycket varje månad så tycker jag det kan vara aktuellt att sälja av i fonder/räntor för stt fylla bufferten igen. Har man inte behövt använda så mycket av bufferten, eller om man har mycket pengar över varje månad så räcker det kanske att fylla upp den med månadssparandet igen.
Det svåraste är att dimensionera den tycker jag. Speciellt om man ska ta hänsyn till Double Whammy scenarios som tex båda arbetslösa / en arbetslös och en långtidssjukskriven / en långtidssjukskriven samtidigt som något dyrt i hemmet går åt helvete (vattenläcka, mögel i huset etc).
Klart man måste tänka sannolikhet här men det är ändå rätt svårt att dra gränsen tycker jag.
Vi har löst det på så sätt (inför FIRE) att vi såklart har en rejäl buffert (2 årsbehov, 3 med lite spar) samt att vi ser räntedelen i mellanrisk (50/50, 60/40) som åtminstone tillgänglig till hälften och till 80% av värdet (alltså 40% av räntetillgångarna). Men det bygger såklart på att man har en mellanrisk portfölj/hink, vilket vi har. Naturligt inför FIRE. Men alla har väl kanske inte det.
Visst skulle uttag av räntedelen höja risken i portföljen men någonstans blir det en konsekvens. Då klarar vi de allra flesta kaos-scenarier. Åtminstone de vi klurat ut som inte helt osannolika. Alternativet att låta hela baletten ligga på sparkonto som tappar mot inflationen på sikt känns inte bra.
Jag har nog en liten annan synvinkel på hur bufferten skall implementeras än de flesta, jag har ingen fast summa liggande på ett sparkonto som bara får användas vid “oförutsedda utgifter” (som @harvest frågar, vad är en oförutsedd utgift? Tycker de kommer mer ofta än sällan).
Istället ser mitt upplägg ut såhär:
inkomster → buffert → sparande/utgifter
Sen får utflödet regleras så buffert storleken ligger på en rimlig nivå versus hur lång tid det är fram tills nya inflöden kommer och hur stora de är.
Jag tycker ”överkurs”-delen i ditt gamla buffertavsnitt var utmärkt, dvs. att man inte ska ha någon buffert utan använda krediter istället om något händer. En fördel med det är också att man slipper fundera på hur stor bufferten ska vara.
En annan aspekt är om man har en 60/40 eller 90/10-portfölj eller liknande. Att då samtidigt ha en separat buffert blir kaka på kaka. Du har redan din buffert i räntedelen, bara att ”låna” från sig själv av räntedelen om något händer.
Vad är en buffert? Vad är skillnaden mellan kortsiktigt sparande och buffert?
Jag delar @Esko syn på buffert.
Vi (min sambo och jag) har ett gemensamt sparkonto på vår huvudbank - där landar det som blivit över efter att alla räkningar har blivit betalda.
Men då räntan är låg flyttar vi över allt eftersom till annan bank med högre ränta (som ochså fungerar som “out of sight, out of mind”), alternativt investerar i ISK.
På detta sätt har vi ca en årsinkomst ganska lättillgängligt (ISK borträknat).
Jag har även haft perioder i livet med betydligt mindre ekonomiska resurser och då kändes det mer relevant med en buffert - minsta lilla avvikelse så rök budgeten. Då var bufferten viktig för nattsömnen.
Men med ökade inkomster och stabilitet i övrigt så kändes bufferten inte lika viktigt, om man nu ser bufferten som “en hög med pengar undanstoppade på ett bankkonto som bara väntar på att få användas”
Så vad en buffert är (och behovet av den) tror jag varierar beroende på var man är i livet, och vad man har för intressen.
Jag tänker att några ord om ”fuck off-kapital” hade varit bra. Det är ju också en slags buffert för oförutsedda händelser. Att lämna en relation är ofta kostsamt. Att stanna kan vara ännu kostsammare. Ingen rolig sits att stanna för att man inte har råd att lämna. Många kvinnor har haft det så…
Samma här, vi har hela tiden låtit överskottet efter löpande utgifter och sparande varje månad gå in på ett kombinerat “buffert- och spara-till-annat-konto”, t.ex renoveringar/ombyggnation av huset, bilbyte, etc. Som buffert för oförutsedda utgifter har vi satt en nedre gräns på minst 100K.
Oavsett om det är ekonomiskt smart eller inte har vi hela tiden haft som mål att vara helt skuldfria vilket vi uppnådde när vi var strax över 50. Endast vid ett tillfälle tog vi bolån för att bygga till huset men det amorterade vi bort igen på lite över ett år. Att vara skuldfri gör (förutom den fantastiska känslan att vara det!) att vi kan ha en hög sparkvot och göra vad vi tycker är roligt i princip när vi vill. Senast renoverade vi taket för två år sedan och la på solpaneler året efter utan att behöva låna.
Sen skall väl tilläggas att vi har haft förmånen av att ha varit hyfsat friska och skadefria genom åren och lever vårt drömliv där vi bor vilket gör att vi inte behöver lägga en massa pengar på räntor, dyra resor eller annat. Det mesta vi gör i vardagen kräver ingen större planering eller behöver bli något projekt!
Ungefär som den gamle mannen från Venedig svarade för några hundra år sedan när han fick frågan varför han rest så lite i sitt liv: “- Why should I travel when I am already here?”
Detta avsnittet ser jag fram emot! Har väntat på det nya avsnittet om buffert sedan augusti 2022.
Själv tog det ganska lång tid innan jag kom fram till hur mycket jag behövde i buffert för att känns mig bekväm. Men har landat i att jag kände mig mycket tryggare med att ha en buffert som är större än vad som kanske är nödvändigt.
Ville ha ungefär dubbla pengen av det dyraste som kan gå sönder. Vilket för mig i hus är bergvärmepumpen. För saker som tak och liknande går inte helt plötsligt sönder utan det brukar man kunna planer in när sånt ska bytas och därmed spara till det.
Försvarsbuffert — lågriskinvesterat om shit hits the fan och man inte kan klara den utgiften på något annat lämpligt sätt. Har man hus där stora plötsliga utgifter kan komma så kan det behövas. Denna måste inte nödvändigtvis vara så stor att den täcker hela utgiften, det räcker om den tar ner utgiften till en nivå där den sedan blir hanterbar/accepterbar på vanligt vis. Denna buffert kan alltså vara mindre än många tror.
Likviditetsbuffert — lättåtkomligt, typ lönekontot, här har man tillräckligt med pengar för att klara sin månatliga/dagliga ekonomi utan att hela tiden behöva föra pengar fram och tillbaka mellan olika konton när vanliga/förväntade utgifter kommer. Dess funktion är bara att göra dagliga ekonomin smidig.
Har man tillräckligt stort investerat kapital behöver man ingen försvarsbuffert. Tycker man inte uttaget spelar så stor roll även om börsen just gått ner 50% (och uttaget från från fonderna alltså blir dubbelt så dyra) så fyller försvarsbuffert ingen funktion.
Jag kör enbart likviditetsbuffert, som får variera mellan 0-3 månadsutgifter, i kombo med kreditkort så att jag alltid vet mer än en månad i förväg vad nästa månadsutgift blir. Inga av mina oväntade/plötsliga utgifter kan bli större än en normal månadsutgift, och oftast kan jag skjuta på större utgifter ett tag om jag vill.
Jag skrev en del läsvärt om försvarsbuffert här:
Jag försöker maxa mina pengars genomsnittliga ”time in the market”, dvs in med dem i investeringar så tidigt som möjligt, och ut med dem så sent som möjligt, och buffertar är ett verktyg för det.
Jag har en fundering kring min buffert, nu ligger den på en separat bank. Men tänker på om det i framtiden blir skakigt i banksektorn och min buffertbank går i konkurs.
Inte troligt, men hur lång tid tar det för insättningsgarantin att lösa ut om min bank går bankrutt?
Bör man ha bufferten på två banker?
(Jag har inget kreditkort.)
Sen, det nämns ofta på forumet att det är bättre att ha kreditkort som buffert och vid kriser ta av ens investerade kapital. Vilka risker finns det med detta upplägg? Tänker svarta svanar, bankkris, låst börs eller andra scenarier.
Jag värderar min sömn för mycket för detta upplägg, men kan vara kul att höra hur andra tänker.
Jag har min buffert uppdelad på tre tårtbitar lite grovt:
Buffert om lägst en typisk månadsutgift på min “vanliga” bank (kan komma åt dessa via Swish, bankkort, Klarnas 1-dagars kreditkort, bankomat). Kostar mig med 4% ränta drygt 500 kr om året i utebliven / sämre ränta, men det är väl senaste året som kostnaden har stigit.
Sedan har jag en lika stor del hos en “nischbank” där jag kan komma åt via bankkort/Swish/bankomat).
Till sist har jag ytterligare en tredjedel som utgörs av kontanter i spridda valörer. Jag har hitills inte varit med om att kontanter inte har fungerat på Ica eller COOP vid deras större störningar som har skett senaste året.
”Ska” komma enligt Riksgäldens insättningsgaranti inom 7 arbetsdagar.
Sen kanske man ska ta höjd för att det kan dra ut mer på tiden om det år flera banker som går i putten samtidigt.
Osäker på hur väl testat systemet är och om det finns risk för fördröjningar. När trädde det senast in? Ingen aning.
Svenska myndigheter har ju inte lovordat marknaden senaste åren med att vara direkt snabbfotade. Så kanske man ska räkna med 3-4 veckor om man är lite skeptisk. Som jag
Du menar att du inte skulle kunna nyttja några av dina krediter pga. bankkriser etc? Då har ju hela systemet kollapsat i princip och det är dags att rota fram det fysiska guldet. Men med det tänket skulle du behöva ha din nuvarande buffert i kontanter av olika valutor.
Jag menar att de, som äger ett kreditkort, inte skulle kunna nyttja sina krediter vid till exempel bankkriser! Går deras bank i konkurs, så kanske det blir tufft att betala på kredit?
Är nyfiken, jag äger inget kreditkort, men det kanske är en toppenlösning?
(Jag får reklam om kreditkort, men får inte skaffa. )
Nu har man ju ett gäng olika i vilket fall av andra anledningar, men att det skulle bli omöjligt att nyttja just kreditkorten håller jag som mycket osannolikt. Det är en sådan toppenaffär på aggregerad nivå att någon annan skulle ta vid.
När börjar en buffert bli meningslös?
Jag menar när man har tillräckligt stort fritt investerat finansiellt kapital så går bufferten mot att vara en ytterst liten andel av kapitalet och därmed meningslös i den meningen att om man kan sälja av och få ut kontanter inom ett par dagar från depån så har det en väldig liten betydelse med en buffert. De flesta stora utgifter kan man få på faktura och därmed ha minst 10 dagars betalningsperiod.
Och har man ett stort finansiellt sparande så kan man med all säkerhet hantera ett kreditkort och använda det istället för en buffert.
Jag och sambon har haft en buffert liggandes för oförutsedda händelser i vår bostadsrätt och även varsin egen buffert. Utan att prata kronor och ören gissar jag att vi haft för mycket buffert.
Tankar, synpunkter och smarta sätt att lägga upp buffert inom förhållandet efterfrågas.
)