Dagens avsnitt #195 - Tankar om inflation, framtida förväntad avkastning och faktorer som inte fungerar

Spara och investera Referenser och studier
#1

Dagens avsnitt bygger på Credit Suisse Global Investment Returns Yearbook 2021 (hela rapporten i pdf). Något som verkligen stack ut för mig var följande:

Framtida förväntad real avkastning

Den här bilden är nog första gången jag ser i det här formatet. Det känns som att det här är ganska relevant. Särskilt när man i genomsnitt räknar med 7-8 % (nominell) avkastning på aktier.

image

Aktier är inte någon bra inflationshedge

Min upplevelse när man lyssnar på andra så sägs det alltid: “aktier är ett bra skydd mot inflation”. Citat från rapporten (min fetstil):

Overall, it is clear that equities performed especially well in real terms when inflation ran at a low level. High inflation impaired real equity performance, and deflation was associated with deep disappointment compared to government bonds.

These results suggest that the correlation between real equity returns and inflation is negative, i.e. equities have been a poor hedge against inflation. There is extensive literature which backs this up.

Yet it is widely believed that common stocks must be a good hedge against inflation to the extent that they have had long-run returns that were ahead of inflation. But their high ex-post return is better explained as a large equity risk premium.

Sågning av faktorer (smart-beta)

De hade inte mycket övers för att övervikta mot faktorer.

image
image1170×502 222 KB

First, although these are labelled premiums, they are frequently negative. At best, factor investing is a long-term strategy. Second, over time, the ranking of the factors varies a great deal. Third, and relatedly, although the rankings within a year for the two countries are often similar, that is not always the case.

For example, in 2017, low volatility did best in the USA but worst in the UK. Fourth, it is not obvious which factors are destined to do well. There can be a successful run of years, but it is hard to know if it will persist. An interval of 13 years is simply too brief to underpin judgements about the longer-term premiums from a particular factor.

Det var mina höjdpunkter. Vad tänker ni? Eller något annat som stack ut i rapporten?

3 gillningar
#2

Det jag funderar på är …

Inflation - ja aktier tappar säkert i inflationsmiljö mätt som reell avkastning som tex 1966-1982 i USA, åtminstone om det blir rejäl inflation under lång tid.

Kanske man kan rangordna alternativen från ok/bra till dåliga. Inte läst rapporten än men hoppas att den differentierar lite mellan olika sektorer, tex hur reella tillgångar klarar sig (fastighetsbolag, råvarubolag) mot andra sektorer (staples, discretionary, industrial etc)

Min uppfattning hittills är (och hoppas rapporten kan ge mig mer info) ser ut som följer, förenklat:

(Bäst) Ädelmetaller - Ädelmetall gruvbolag - aktier generellt - cash/kort räntor - obligationer (sämst)

Faktor - ja det ser ju onekligen intressant ut :joy: Kanske bästa man kan göra med faktor investering är att göra ett snyggt lapptäcke som på bilden. Inte så dumt faktiskt … som täcke :joy:

2 gillningar
#3

Ja detta avsnittet satte ju helt klart en del tankar i spinn… några exempel på spontana sådana:

Det kanske är bäst att sälja av hela passiva portföljen, maxa bostadslånen och köpa största möjliga fastighet för pengarna? (80-talist) Sen kom jag på att villapriserna rusat 20% i Stockholmsregionen senaste året. :frowning:

Kanske stuva om passiva portföljen till 70% aktier, 15% sparkonto, 10% guld, 5% silver?

Djvla Tina, vad ska jag nu investera i, krypto?

2 gillningar
#4

Forskarna drar inte slutsatsen att reset måste vara närmare när möjligheten till avkastning minskar så pass mycket som i deras framtidsprognos? Har det ens sett ut så inför tidigare krascher?

1 gillning
#5

Sen kan man också undra hur processen till 3% per år under nästa årtionde ser ut i så fall. En linjär resa eller en återhämtning från djupet för att trycka näsan upp över 3% per år i slutet av perioden. Såklart milsvid skillnad i både hur man hanterar det OCH möjligheten att tjäna pengar

(Fasen va svårt det är att rita på telefon :slight_smile: )

bild
bild828×1069 88 KB

13 gillningar
#6

Har inte lyssnat på avsnittet än, men när det kommer till förväntad & riskjusterad avkastning så känns det som det finns två olika versioner av risk man kan prata om, och man vet inte riktigt vet vilken folk menar.

Risk #1: Man förväntar sig en avkastning i framtiden. Man är säker på vart avkastningen “pekar”, men den exakta vägen dit är okänd, vilket betyder att risken är helt definierad av volatilitet och på din tidshorisont. Lever man i ett oändligt antal år och investerar i nåt man kan vänta ut så spelar den här risken alltså ingen roll.

Risk #2: Den andra typen av risk är helt enkelt att man har fel om vad den framtida avkastningen är. Det är inte att vägen till avkastningen är volatil, den kanske helt enkelt pekar mot -10% istället för +10% per år i snitt.

Enligt min förståelse så är det endast den första typen av risk som man använder när man räknar ut riskjusterad avkastning. Frågan jag har är hur man matematisk bör tänka kring den andra typen av risk. Hur säker man är på att man har rätt angående vart den riktiga avkastningen “pekar” tycker jag också borde ha en plats i beräkningen.

1 gillning
#7

Tack för ett bra avsnitt. Givetvis tråkigt att behöva ställa in sig på 3% avkastning framöver men samtidigt blev jag positivt överraskad på slide 14 som visade att börsen endast backat 10 år sedan 1980. Och egentligen endast 3 gånger fall på över 15%. Det borde gå att hantera.

Samtidigt ser jag nu att 3 av dessa år faktiskt hänger ihop 2000-2002. Men trodde faktiskt att det skulle varit värre med fler krascher på 20-40% genom åren.

#8

Har de undersökt “Swedish investment companies” factor? :thinking: :grin:

2 gillningar
#9

Kan inte förväntad lägre avkastning bero på att vi håller på att gå in i slutet på en “long term debt cycle”. Vi har lånat pengar i säg 50-70 (?) års tid för att öka tillväxten och när pengarna nu ska betalas tillbaka kommer mer av dagens intjänade pengarna gå till att betala av det hav av krediter som vi just nu badar i?

#10

Alltså, jag tänker att vi måste rösta fram bilden som @JFB precis ritade i denna tråden som årets bild… :rofl:

9 gillningar
#11

En bild säger mer än tusen ord men kanske inte denna :rofl:

3 gillningar
#12

Eller varför inte “American electric car manufacturing companies factor”, när man ändå håller på?

2 gillningar
#13

Jag tror inte en sådan indelning av risk fungerar. För den tar inte hänsyn till att nästan alla bolag har en förväntad avkastning på oändlig horisont på -100%. Alltså att de kommer gå i konkurs. Är volatiliteten i det du kallar risk 1 tillräckigt stor så kommer tillgången gå till noll (och därmed stanna värdelös även efter det) inom väldigt kort tid.

Hur lång tid betraktar du i risk 2? Man kan ju tänka sig att volatiliteten är en cyklisk svängning med period på 1000 år. Då kommer den kanske gå ner under 500 år innan den vänder. Är det ett tidsperspektiv som är relevant när du investerar? Den kommer ju bara se ut som en neråtgående riktning fram tills man har kanske 1500 år av data. Vi har bara hundratals år att jobba med i verkligheten.

#14

Ett mästerverk! Jag är speciellt intresserad av den där tidsresan tillbaka i tiden :thinking:

1 gillning
#15

@janbolmeson: Angående faktorer, har du sett Ben Felix senaste avsnitt från igår? (https://www.youtube.com/watch?v=jKWbW7Wgm0w). Där verkar slutsatsen vara att man inte ska välja en enskild faktor, utan skapa en portfölj med exponering mot alla fem faktorer. På så sätt så spelar det ingen roll vilken faktor som går bäst vilket år, utan långsiktigt så får man en högre riskjusterad avkastning än ett globalt index.

Eller dömer Credit Suisse-rapporten även ut denna approachen? Var lite för kortfattat om faktorerna i avsnittet.

3 gillningar
#16

Faktorer: Jag läste delen om faktor-investering och måste säga att jag var inte imponerad. Lapptäcke i all ära men det säger egentligen ingenting mer än att är man intresserad bör man läsa andra studier om faktorer som utvärderat rigoröst. Momentum verkar inte gjorts enligt best practices, utvärderas vart år för sig, och varför skulle 13 år för att utvärdera en faktor vara okej för dessa faktorer men inte för marknadsfaktorn (som också varit negativ eller noll över flera sådana tidsperioder)? Det var också för lite information för att se hur övriga faktorer konstruerats. Value-faktorns underavkastelse de senaste 10 år är välkänd, men frågan är om det kommer fortsätta på samma sätt? De flesta av dessa faktorer har noggrant utvärderats (både på in- och out-of-sample) under många decennier om och om igen, senast i Is There a Replication Crisis in Finance? (spoiler, svaret är det vanliga på frågor som används i titlar :rofl:)

Summa summarum: Jag sågar sågningen av faktorer :wink:

5 gillningar
#17

Bolagen, men inte strategin. Om du har som strategi som t.ex går ut på att investera i de största bolagen, så byts ju bolagen ut med tiden, men strategin förblir densamma, och det är strategin i sig som man kan sätta ett teoretiskt väntevärde på. Är väntevärdet positivt, så kommer man att gå med plus om man kan hålla ut den svängiga resan. Och hur svängig den resan är verkar vara det som menas med risk i investeringssammanhang (rätta mig om jag har fel?). Och självklart spelar volatiliteten roll om man inte lever ett oändligt antal år, jag drog endast till med det extrema exemplet för att belysa skillnaden i de olika riskerna.

Vi säger att jag erbjuder dig att dra ett kort ur en kortlek varje dag. Du satsar en summa varje gång du drar, och drar du en klöver så ger jag dig insatsen x 5 tillbaka. Detta ger dig en förväntad avkastning på 25%. Risk 1 i det här sammanhanget är att du spelar med pengar du behöver inom några dagar och har otur kortsiktigt och förlorar dem.

Risk 2 är att de antaganden du gjort om den förväntade avkastningen är fel. Jag kanske har riggat kortleken så det bara finns 10 stycken klöverkort, och då blir avkastningen istället -3,85%. På samma sätt kan ju våra antaganden om att indexfonder kommer ge 5-10% i längden också vara fel.

#18

Ha ha! Elementärt! Det är när den Einsteinianska börstidsdilatation inträffar då tredje derivatan gått mot oändlighetens och affärer bokas i historien, åtminstone för oss Space Brokers :joy:

3 gillningar
#19

Lyssnat nu. Tack för mycket bra avsnitt. Inte kul men viktigt :slight_smile:

Två funderingar på saker jag inte riktigt får ihop

1. Aktiers värdering kontra avkastning
Å ena sidan ska man förvänta sig lägre avkastning ju högre värderingsnivå man köper på (som nu).
Å andra sidan fungerar inte heller faktorn ”värde” dvs att köpa bolag till rimliga/lägre värderingar.
Hmm :thinking:.

2. Belåna och investera som inflationsskydd.
Lånet kostar mer när inflation och ränta går upp vilket påverkar ens kassaflöde negativt. Säg 6% ”normal” historisk bankränta vid säg 5%ig inflation så kostar lån 42 kkr/år per lånad miljon kr även efter 30% ränteavdrag.
Samtidigt är det långt ifrån glasklart hur man ska investera pengarna för att få avkastning i en inflationsmiljö. Inte ens guld låter helt säkert.
Aktier ska ge 3% reell avkastning. Även om det nominellt blir 8% avkastning vid 5% inflation så kommer ISK skatten att gå upp. Om statslåneräntan antas vara lika med inflationen (5%) så blir ISK skatten = (5% + 1%) * 30% = 2%.
Aktier ger då nominellt 6% efter skatt dvs ynka 1% efter inflation i detta exempel.
Så ska man belåna, försämra sitt kassaflöde, vara beroende av ränteavdraget för att generera en mycket låg netto reell avkastning på aktier, eller ta sina chanser med guld, eller köpa mer bostad? Dubbel hmm :thinking::thinking:

Får nog återkomma till det i separata trådar. Kanske fler som har samma funderingar :slight_smile:

2 gillningar
#20

Inkluderades all avkastning, dvs även utdelningar på slide 24 för aktier/fonder? Om så inte var fallet utan det endast är värdestegring så funderar jag på att en utdelningsstrategi/portfölj återigen kan vara en vettig del i sin strategi?

Fram tills nu så blir ofta svaret att utdelningarna inte slår index men så blir det då kanske inte framåt?