Förstår inte undran då det du är nyfiken över är redovisat redan. Tabellen för 15 år säger att förenklad servettkalkyl ger en rimlig uppskattning. Uttag obeaktat inflation och avkastning samt volatilitet på dessa ger 6.66% om man vill ha allt kapital förbrukat, och empiriska resultat enligt tabell ger 5.8% med enbart aktier (volatilitet i avkastning på aktier gör att man råkar ut för sekvensrisk på så kort tid och måste vara lite konservativ) och 6.7% med enbart räntepapper, om man vill ha 90% sannolikhet att man inte förbrukat allt kapital.
2 gillningar
Det verkar som flera i forumet blandar ihop 4%-regeln post- vs pre-tax. Räknar man på en ISK innebär 4%-regeln ungefär 33-34 x årsutgifterna.
1 gillning
Skatt är en del av utgiften, behöver alltså få plats i de fyra procenten.
3 gillningar
Nota bene, om man räknar på det sättet blir kalkylen lite problematisk om man har ett växande kapital, eftersom din utgift då inte bara måste räknas upp med inflation, utan även med avkastning (om du börjar med 10 miljoner och år 1 gör av med 400k inklusive ISK-skatt på 100k (dvs 300k konsumtion), och 20 år senare har 20 miljoner, och har haft 2% årlig inflation, så kommer du ta ut 594k, betala 200k i ISK-skatt och behålla 394k vilket bara är 265k i ursprungligt köpkraft). Lyckligtvis är detta ett I-landsproblem då problemet är att man har mer kapital än man började med, och på samma sätt överskattar man skattekostnaden när kapitalet sjunker, vilket gör att analysen blir konservativ.
Med andra ord, det är helt ok att lägga ISK-skatt i initiala utgiftspåsen då analysen blir konservativ, men de siffror man får kring statistiska utfall kommer skilja sig från en analys där man drar av skatten från avkastningssiffran.
1 gillning
Bra tips tack! Väldigt speciellt att ha med sin egen döds % i resultatet dock 
3 gillningar
Vad händer om man kalkylerar med ~ 4% real avkastning under uttagsfasen då? Vilket kanske kan vara rimligt vid 50% aktiefonds allokering & 50% stadsobligationer. (Tänker att jag har lite flexibilitet i uttagsfasen iform av stor buffert).
Att bara kalkylera med en enkel konstant avkastning missar hela poängen med 4%-regeln och all diskussion kring den, då den centrala komponenten är volatiliteten och sekvensrisken det medför (dåliga år i början). Men visst, du kan ju räkna på det också för tumregelskalkyl. Ekvationen blir helt enkelt samma som ett annuitetslån (marknaden har lånat ditt initiala kapital och betalar av en del samt avkastning varje år) så om du realt avkastar r och tar ut i N år så blir uttaget varje år \frac{r(1+r)^N}{(1+r)^N-1} vilket t.ex för 10 år och 4% avkastning blir 12.33%
5 gillningar
Tack så mycket för din tid och energi i att försöka visa mig hur det funkar! Ha en trevlig helg 