Befinner mig själv i samma situation.
Några mina lärdommar är:
Du behöver fylla i en NE bilaga även ifall du inte har några intäkter till gården. SKV kan säkert bortse från detta vid enstaka tillfällen, men i långa loppet kommer du få en handläggare som undrar varför du saknar korrekta uppgifter i deklarationen. Och det är nog ränteavdraget de kommer börja fokusera på.
NE bilagan kan man fixa själv, men det kräver lite kunskapsbyggande. Börja gärna redan nu och läsa på.
Officellt ska du också göra bokföring även om du inte har intäkter. Främst kommer den i det här läget innehålla en ränte och ammorteringsfördelning. Eftersom du måste räkna ut hur stor del av jordbruksfastighetens bolån som inte går direkt till privatbostaden, och bokaföra dessa.
Över tid kommer du ackumelera ett underskott, och det är inte fel och du plannerar att ha något typ av verksamhet på gården inframtiden.
Jag har också upplevt motstånd av SKV för momsregistrering eftersom inga intäkter finns. Utgifterna för underhåll finns ju fortfarande där och det hade varit fint att kunna kvitta dem mot något.
Mina egna tankar att att sätta upp en solcellsanläggning och på så sätt få en kontinuelig inkomst till näringsverksamheten.
Jag är inte helt 100 exakt på upplägget där ännu, men vad jag förstått av SKV så ska det vara ok.
Ja även om man inte är momsregistrerad och driver jordbruket med underskott så är det vansinne att inte skicka in en NE. Då redovisar man sina kostnader inklusive moms.
Ett ackumulerat underskott är bra att ha, om man får intäkter. Skulle man dessutom ha ett underskott när man säljer fastigheten så har man skattemässigt rätt att kvitta 70 procent av underskottet.
Ni arrenderar ju ut åkern till en granne, ange inkomst för det. Självklart ska ni deklarera jordbruksfastigheten , byggnaderna ska renoveras nån gång, verktyg kommer alltid behövas.
Även om ni i nuläget inte tar betalt av grannen så kan ni ju göra det i en framtid och om ni nu inte vill gå med vinst på det kan ju alltid grannen fakturera tillbaka något annat.
Det är dumt att inte nyttja möjligheten dessutom kan det ju uppstå verksamhetsideer i framtiden och då är det bra att ltei underskott med sig.
Låter som att jag får ta och läsa på lite mer, under de gångna 3 åren har jag bara nöjt mig med att fylla i 0 kr på alla fälten och skriva i kommentarsfältet att vi inte driver någon verksamhet…
“Eftersom du måste räkna ut hur stor del av jordbruksfastighetens bolån som inte går direkt till privatbostaden, och bokaföra dessa.” - Hur gör man ens det, det är ju omöjligt att uppskatta hur stor del av fastigheten som är privat boende och hur stor del av den som är övrigt?
Solceller har vi precis skaffat privat, så den stenen finns inte att lyfta på tyvärr.
Egentligen skall man proportionera lånen efter taxeringsvärdet. Exempel. Taxeringsvärde 3 miljoner, varav jordbruk 600 000. Då skall 20 procent av lånen anses belöpa på jordbruket.
Kortsiktigt får du då inget ingen 30 procentig skatteeffekt på ränteavdraget, vilket är surt. Jag därför alltid gjort så att jag har lagt all kontantinsats på jordbruksdelen när jag har deklarerat åt kunder. Har aldrig fått något klagomål på detta.
På mindre jordbruk räcker det oftast för att slippa att lånen hamnar på NE. Skulle det ändå bli lån på NE brukar jag se till att all amortering sker på jordbruket.
Hade jag varit i din situation hade jag begärt rättelse tre år tillbaka i tiden. Går det så går det. Gnäller Skattemyndigheten får du svara att du avser att tjäna pengar på verksamheten i framtiden, typ arrende eller ställplats för husvagnar.
När jag pratade med SKV om det så får man ta delnarna från fastighetstaxeringen och utgå från dem. T.ex har skog, ängsmark taxerat till 150 kkr, en ekonomibyggnad för 200 kkr och själva mannagården taxerad till 650 kkr. Blir fördelningen 35% mot näringen.
Har du sedan lån på t.ex 2 milj. Så ska du räkna 35% x 2 milj som lån för näringen.
Och motsvarande gäller räntekostnaden.
I bokföringen har man sedan avskrivning på 4% på ekonomibyggnader, medana skog aldrig skrivs av.
I praktiken kommer du alltså bara få avdrag för 65% av dina räntekostnader. Och resternade kommer att sparas som underskott i näringen.
Om jag förstått saken rätt, så är det just den här grejen som SKV är kinkiga på.
Då skaffade du iaf solcellerna innan priset gick upp, och det är ju något att vara glad över.
Började deklarera underskott och skapa räntefördelning för 15 år sen, det är jag tacksam för idag när jag övertagit mer skog som jag kommer få inkomst ifrån. Tänk på att det är mycket som kan tas upp som utgifter:
-Allt inom kontor (dator, telefonabonemang, internetabonemang, kortavgifter mm)
-En del av el, vatten och avlopp
-Försäkringar
-Tidsskrifter inom rätt område
-Resor till och från stan för att handla grejor till näringen
-Deklarationsavgiften
-Arbetskläder
-Olja avfettning mm
-Och säkert en massa annat som jag inte kommer på nu
Jag har tagit hjälp och ångrar det inte för en sekund.
2006 var det även så att man i 5 år från förvärvsdatum fick flytta över 100000:-/år från inkomst av tjänst till inkomst i näringen, det innebar att man fick tillbaka en hel del av den skatt som dragits på lönen. Men jag har ingen koll på om det är så fortfarande.
Helt rätt att lägga allt som faktiskt har med gården att göra, på dem kontona.
Angående de där med 100 kkr:
Det gäller ju bara aktiv näringsverksamhet, och ej passiv. Och Carl-Fredrik har nog precis som mig själv, passiv.
Vet att flera skogsbrukare kunnat förklara sin verksamhet som aktiv, men SKV verkar ganska svårmedgörliga där också. Fick ett vänligt men bestämt nej när jag försökte göra det.
Men försöka skadar ju inte.
SKV svarade säkert rätt, men de gör inget åt detta i praktiken.
Under alla år har jag aldrig (!) haft problem med att Skatteverket inte godkänt aktiv näringsverksamhet. Problemet är att man måste höra rätt från början…
Tack för alla svar, inser att det finns saker som kan förbättras här. Jag har dock verkligen svårt att tro att jag kommer få några intäkter av större valörer på gården, jag arbetar inom vården och är inte sugen på att förvalta skog exempelvis. Att hyra ut en plats för en husvagn under en vinter lär ju inte dra in så mycket pengar så att det kan kompensera för allt krångel runt omkring låter det som. Köpte egentligen bara gården för att jag och min fru vill bo på landet.
Jag tänker att era råd säkert stämmer om man skaffar inkomster längre fram, men om vi inte gör det så kommer detta bara dra pengar, tid och energi låter det som. Jag kommer ju behöva betala en revisor för hjälp med att deklarera korrekt och vara noga med vilka utgifter som hör till gård/bostad etc…
Är det någon som har erfarenhet av att “klassa om” fastigheten till en “vanlig” fastighet istället?
Tänkte att man kanske kan ha det som tomt, men samtidigt blir jag ju inte direkt förvånad när du säger att det inte går…
Fastigheten är totalt på 4 hektar, så den är ju inte stor, men samtidigt inte direkt som en vanlig tomt.
4 har är ju inte så stort, så det är kanske inte helt omöjligt. Kolla i så fall med Lantmäteriet.
Personligen skulle jag aldrig göra detta. Vill du sälja i framtiden är det psykologiskt mycket bättre att annonsera fastigheten som liten hästgård i stället för villa med stor tomt.
I nuläget har du ju heller ingen skattemässig nackdel av att ha fastigheten taxerad som jordbruksfastighet, även om du “valt” att inte deklarera NE och därmed dra nytta av framtida underskott vid försäljning.
Ett förtydligande. Proportionering gäller enbart vid köpet, sedan gäller sunt förnuft.
Säg att du lånar 500 000 kr till att renovera bostadshuset. Då är detta ett privatlån. Säg att du avverkar skog och amorterar på lånet. Då amorterar du på lantbruksdelen.
Jag har fiskat i en annan tråd här på forat innan jag hittade denna.
Jag och min sambo köpte en pytteliten gård på 2,5 hektar 2005.
Vi vill bo på landet och fick ett par ekonomibyggnader och en åkerplätt på köpet kan man säga.
Vi har inte haft några intäkter och rent krasst väldigt lite utgifter under dessa år på de delar som gäller lantbruket i alla fall som jag räknat det genom åren, men visst verktyg och maskiner och lite annat hade kanske kunnat tillskrivas lantbruket. som nu får tillskrivas mitt hobbykonto istället.
Vi har alltid deklarerat passivt lantbruk på NE bilaga med 0:- i ut och inkomster.
Detta då jag fått till mig att man måste ha intäkter för att få driva en enskild firma/aktivt lantbruk.
Nu till vintern så har jag fått ett par uppdrag som kommer att generera lite slantar och som då givetvis ska faktureras vitt med allt vad det innebär, omsättningen kommer att bli mellan 70-100 tusen kronor.
Rent praktiskt, vad blir bäst för oss när det kommer till att aktivera detta och hur lång framförhållning bör man ha innan det kan faktureras korrekt?
Tänker på om båda två eller en av oss ska deklarera detta, (endast jag kommer att vara aktiv i verksamheten)
Kör man på personnamnet eller på gårdens namn, andra saker att tänka på ?
Jag känner mig just nu som en novis och lite stressad då detta “erbjudande” kom plötsligt!
Samtidigt har jag lätt för siffror och dokument och har viss erfarenhet av föreningsekonomi så jag ser inte bokföring och deklarationen som svår i sig.
Om ni bägge står som ägare till en näringsfastighet är ni bägge näringsidkare.
Bägge skall lämna in NE.
På blankett NE finns ruta R19 och R21 där delägare delar upp resultatet så att man bara deklarerar det över/underskott som var och en har från verksamheten.
