Statsskulden växer kraftigt under de kommande åren. På tre år handlar det om nästan 400 miljarder kronor.
Vad tycker ni – är det hållbart? Är det en parameter att ta hänsyn till vid planeringen av framtida personliga investeringar?
5 gillningar
Det är kanske inte hållbart om den fortsätter växa i den takten. Men att höja den lite nu, efter många år av vad många menar är för högt sparande, är nog närmast positivt. Till stor del handlar det väl om ökade försvarsutgifter, de kan man nog inte helt strunta i och alternativet är nedskärningar på andra fronter.
Hur tänker du att man ska ta det i beaktande vid personliga investeringar? Köpa försvarsbolag dit de lånade pengarna till stor del går? Den båten har nog redan seglat tänker jag iaf..
5 gillningar
Jag tror inte på det. Försvarsinvesteringarna är långsiktiga, och de flesta länder har bara börjat nu. Det hänger också ihop med att det inte ser ut att bli fred i Ukraina inom en snar framtid. Vissa säger till och med att vi inte kommer att vara redo förrän tidigast 2030. Jag förväntar mig att ännu fler investeringar kommer att behövas inom försvaret.
2 gillningar
Svensk statsskuld är låg i ett internationellt perspektiv, sedan är frågan om man skall se på den nominellt, realt eller kanske som del av BNP. Hursomhelst är det långt ifrån läget på 90-talet.
6 gillningar
Hur tänker du att man ska ta det i beaktande vid personliga investeringar?
Förbereda för stigande boräntor?
Högre statsskuld–>högre ränta för statsobligationer→högre boräntor (se USA)
8 gillningar
och kanske stigande statslåneräntan som påverkar ISK skatt?
2 gillningar
Jo det kommer absolut investeras mer i försvaret, säkert under lång tid. Men frågan är om det inte redan är inprisat i aktiemarknaden. Det är ju inte direkt någon hemlighet menar jag.
1 gillning
Ja, men det är ju bara att inte ha för stor hemmabias. Jag tycker huset räcker som övervikt.
Det finns en massa politiska risker i Sverige som förmodligen kommer leda till ökad skuldsättning, sänkt produktivitet, ökad skatt och inflation de närmsta decennierna.
Därav global spridning på placeringarna.
3 gillningar
Kanske, men då måste det nog till mer än denna ökning. Det är ju trots allt bara tillbaka till nivån som rådde under “0-ränte“åren för 5-10år sedan. Lite över nominellt men lite under som andel av BNP.
Det här är en väldigt bra insikt. Det verkar som att det kommer att ta ganska lång tid för Sverige att ta sig ur lågkonjunkturen – mycket längre än de flesta trodde tillbaka i 2022.
1 gillning
Stadsskulden går ju upp och ner. Förmodligen skulle vi lånat tidigare för att få fart på ekonomin, men man var väl lite ängslig att göra det med den höga inflationen som plågade oss samtidigt. Det va ju en ganska udda situation med lågkonjunktur och hög inflation samtidigt.
Sverige har väl även efter ökningen en av Europas lägsta stadsskulder sett till BNP. Går det åt skogen kanske vi kan göra som Sverige gjorde på 1820-talet.
8 gillningar
Det är bra att hålla statsskulden nere för att ha utrymme att agera “a rainy day”. Hela det här decenniet har hittills varit just regnigt - först pandemin, därefter Rysslands invasion.
Precis som med marginaler i den privata ekonomin är det viktigt att bygga upp marginalerna när möjlighet finns, men också att faktiskt använda pengarna/låneutrymmet när det väl behövs.
Så, det man kan vara orolig för nu är väl att statligt underskott år efter år blir normaliserat igen så att vi gradvis hamnar i en skuldkris. Det vi har sett hittills (pandemiåtgärder och upprustning) tycker jag dock på det stora hela har varit motiverat att låna upp pengar för, som kan återbetalas när läget förhoppningsvis är lugnare.
4 gillningar
% av BNP är nog en bättre måttstock. Faktiska kronor säger inte så mycket. 
6 gillningar
Ger bättre avkastning att investera på börsen än att betala in skatt för att amortera på statsskulden.
Att vi går från 15 till 20% av BNP i skuld är ofarligt, så länge politiken inte vänjer sig vid lånefinansierade satsningar varje år.
Det är betydligt mer oroande att varje generation framöver ser ut att vara en tredjedel mindre än den föregående. Skulden blir tyngre ju färre som ska bära den.
2 gillningar
Det är helt rätt att bränna stålar och stimulera under lågkonjunktur, så länge man betalar tillbaka skulden i perioder av lugn.
Oansvariga politiker som slösar med andras pengar på lyxkonsumption är direkt livsfarligt!
1 gillning
Att stimulera ekonomin vid lågkonjunktur är bara sunt förnuft. Dock tycker jag inte att det är rätt att låna till skattesänkningar, ska staten låna bör det vara till investeringar som gynnar landet på sikt.
2 gillningar
Baserat på efarenhet vågar jag gissa att så inte kommer vara fallet.
Nu gjorde du så där fult som man inte ska göra om man vill föra en givande diskussion.
Tar saker ur kontext och lägger ord i mun.
Jag sa aldrig att man skulle slösa eller lägga pengar på lyxkonsumption.
Instämmer helt, pengarna ska läggas på givande projekt, förbättra förutsättningar och konkurrenskraft.
T ex få en fungerande energiförsörning i södra delen av landet, transport och logistikmöjligheter. Förbättra förutsättningarna för primärvården i de inrättningar som är utgående i områden där bestående befolkningsunderlag väntas etc.
Sänka matmomsen känns som ett vilt slag i luften och att mathandelslobbyn har varit mycket aktiva inom detta… De pengarna lär vi aldrig märka av utan det gör nog bara Ica handlarna, axfood etc.
3 gillningar