Lite sent när skeppet redan sjunkit. Tror han menar att innan har alla negativa röster ignorerats som bakåt strävare.
3 gillningar
Ja, vad läser du för media? Northvolt och stegra som exempel måste ju vara några av de mest omskrivna satsningarna som gjorts i Sverige på senare tid? Och jag vet inte vad du förväntar dig för “insyn” i privata bolag?
2 gillningar
Dagens industri har skrivit ungefär en artikel i veckan, varje vecka, i fem år om Stegra. Om det är en mörkläggning skulle jag gärna vilja veta vilka företag du anser granskas tillräckligt 
2 gillningar
Ja nu är det mycket skriverier när Northvolt redan har konkursat. Fram till des var det guld och gröna skogar, inte mycket negativt i media vad jag minns. Önskvärt är kritiskt granskning längs hela projektet. Massor med skattepengar och våra pensionsfonder som investerats. Ett grundläggande krav borde väl vara se hur lönsamheten går? Det borde kunna upptäckas tidigt när förväntningarna inte når målen?
3 gillningar
Kollat upp minnet? Var väl skriverier långt innan Northvolt kånkade, både om dödsfall, arbetsmiljö och intern kritik kring ekonomi.
Men lite väl OT, så lämnar det där.
2 gillningar
Det finns nog en massa områden där man kan satsa helt fel samhällsekonomiskt och ändå bara bli påhejad i en allmän glädjeyra.
1 gillning
Nu lånar man för att få fart på ekonomin i första hand och inget annat. För att få fart på ekonomin så måste folk får mer i plånboken. Det är svårt att få fart på ekonomin genom att spendera på infrastruktur eller liknande satsningar eftersom det inte i almänhet påverkar människors köpkraft.
Högern brukar slänga pengarna på skattesänkingar medans vänstern höjer bidragen för att få fart på ekonomin. I båda fallen så få folk mer i plånboken och kan spendera mer pengar, vilket får fart på ekonomin. Skillnaden är att bidragen gör det mindre attraktivt att arbeta istället för att göra det mer attraktivt som skattesänkningar gör, vilket även kan resultera i lägre arbetslöshet och mer pengar till stadskassan i form av skatt. I teorin, men inte alltid i praktiken så finansierar skattesänkningarna sig själva på det sättet. Med det sagt är det ju viktigt att det finns skyddsnät för befolkningen, så låg skatt vs bidrag är ju den eviga frågan i svensk politik.
Om man inte lånar till bidragen eller skattesänkningarna måste man skära ner på annat eller leva med ett budgetunderskott. Så i grund och botten kan man också se det som att man lånar för att slippa skära ner på viktiga verksamheter eller samhällsfunktioner eller andra satsningar.
1 gillning
Regeringen lånar också pengar för att investera i landets försvar. Och det är faktiskt en ganska stor del av de nya lånen totalt sett.
Vilket leder till samma ond cirkel, eftersom stora lån förr eller senare gör att räntekostnaderna ökar statens utgifter – och det är en av de utgifter som inte är lätt att minska.
Du har rätt såklart. Jag bara antog att man lånade för att stimulera ekonomin. Det är så jag tycker man ska jobba.
I goda tider så bör man i regel ha budgetöverskott som delvis ska användas för att betala av skulden. I goda tider vill man kyla av ekonomin, så det är perfekt att att betala av skulden eftersom det är ett form av sparande och har en avkylande effekt på ekonomin. Problemet är väl att man har bytt regering lagom tills det är dags att spara, och den nya regeringen vill visa framfötterna istället för att bromsa som man borde göra.
Det va ju det som va lite motsägelsefullt med att “Att stimulera ekonomin vid lågkonjunktur är bara sunt förnuft.” och " ska staten låna bör det vara till investeringar som gynnar landet på sikt.".
Om man vill stimulera ekonomin med lån ska man göra tvärt emot, satsa på saker som ger effekt på en gång och inte på sikt. Det va det enda jag ville ha sagt egentligen. Långsiktiga investeringar är bra när det är högkonjunktur.
1 gillning
Lånepengarna är på intet sätt öronmärkta, det är precis lika rätt att säga att extra jobbskatteavdrag för de med lön över 65000, utökat rotavdrag för Lidingöbor och sänkt moms på oxfilé är vad de lånade pengarna går till.
1 gillning
Har ingen quick källa, men senast jag hörde var att lånet till försvarsbudgeten kommer att vara proportionellt större än de årliga budgetjusteringarna. Och det är helt logiskt – säkerheten går först
1 gillning
Sverige ökar ju också statsskulden för att bibehålla tredjeplatsen som största biståndsgivare i världen, per capita. Vi ger ju bort stora delar av statskassan till andra länder.
Allt annat än utveckling i årets internationella biståndsstatistik – CONCORD Sverige
