Den andra känslan som nästan alltid dyker upp är typ:
Ja, jag fattar Jan. Men, kolla här, nu är det annorlunda för vi [valfri motivering, t.ex. AI-revolution]….
Problemet är att det här argumentet har man hört många gånger. I slutet av 90-talet var det IT och den nya Internet-ekonomin, 2008 var det ”det är annorlunda nu, finanskris”, 2010-talet var det ”negativa räntor”, 2020 var det ”Corona och pandemi” och just nu (2025) är det AI.
Vet jag med säkerhet att det inte är annorlunda nu? Självklart inte. Men vi människor har kört ”det är annorlunda nu” om aktier ända sedan den första aktien på 1600-talet. Det finns en fantastisk bok på ämnet som heter just ”Annorlunda nu: 8 sekel av finansiell dårskap” av professor Kenneth Rogoff som jag varmt rekommenderar på ämnet.
Slutsatsen från den boken är tydlig: att agera på ”det är annorlunda nu”-budskap har historiskt varit ett ganska dåligt beslut. Som ett känt citat lyder: ”The four most dangerous words in finance are: This time it’s different.”.
Kolla gärna upp vad fördelningen på begynnelsebokstav är. Jag har själv inte kollat på nåt år så det kan vara nån annan bokstav nu.
Men annars kan du bara titta lite på bolagen och snabbt hitta alla möjliga helt absurda saker som överviktas kraftig i index. VDs namns längd? VDs namns begynnelsebokstav.
VDs hårfärg/ögonfärg? Bolagets växelnummers första siffra efter riktnummer o.s.v.
Det finns nästan oändligt många, bara plocka en som är extrem. Klassiskt fall av Correlation is not causation.
Det här anser jag inte alls är samma sak. Att ett bolag har en viss geografi kan ju ha stor betydelse om det bryter ut ett krig i den region som företag har huvudkontor i, valutan förändras (om man tror på att valutan har någon effekt) samt att det kommer politiska beslut som påverkar en viss geografisk svär.
Att jämföra det med att det börjar på en viss bostav anser jag inte jag vara en rättvis jämförelse alls.
Det är en annan sak än att jämföra med en bokstav som uppenbart inte har någon betydelse, men det angriper inte grundtesen. Då är ovanstående en bättre förklaring.
Jag ser det också som att risken blir större för någon utanför USA att investera i USA vilket kanske inte är en risk man får betalt för eftersom en stor del av köpkraften ligger just i USA…
Jag känner att jag vill framföra här att vad som är korrekt överlag för en effektiv marknad är inte nödvändigtvis korrekt för dig.
Bokstäver har naturligtvis marginell inverkan på ett företags värde.
Men politisk risk är något reellt som inte är ekvivalent för varje investerare. Att lägga pengar i ryska bolag är säkrare för en ryss än för en svensk. Och det är säkrare för den amerikanska storfinansen att lägga pengar i amerikanska bolag än det är för den svenska småspararen om Trump plötsligt får för sig att lägga på extra utdelningsskatt för utländska investerare. Den riskjusterade avkastningen lär därför bli olika för olika parter.
Den effektiva marknaden sätter säkert rätt marknadspris på varenda bilmodell, men en Volvo SUV kanske inte är rätt bil för dig som bor på Södermalm ändå.
Nej. Det är en tankemodell för att ta oss framåt logiskt.
Vi börjar med att konstatera att det finns saker som uppenbart inte har någon koppling till risk/avkastning som är mycket skevt fördelat (begynnelsebokstav). Där det är uppenbart rimligt att inte vikta med hänsyn till detta.
Sen utvidgar vi samma resonemang, med tilläggsantagandet att marknaden är effektiv. Då prisas alla kända risker in lagom.
Om vi accepterar att marknaden är effektiv så måste vi även acceptera att region är lika arbritärt som begynnelsebokstav när vi investerar.
Helt enkelt måste vi antingen förkasta marknadseffektivitet eller acceptera att region är arbritärt. Vi kan inte ha båda och vara logiskt konsekventa.
Kan en AI bot spamma ut den här till alla användare som inleder sina inlägg med “ Nu när Trump Trumpar och börsen skakar, är det dags att sälja sina USA Nasdaq 100 fonder nu och gå all in i arktiska isbjörnsaktier istället?”
Jag försökte beskriva att utbudet inte alls behöver rasa för att priset går ner lite. Tvärt om, i börsnedgångar så får ofta folk lite panik och säljer för att alla andra gör det. Det innebär ju att utbudet kan öka när priset går ner, vilket i sin tur driver ner priset.
För att vara lika raljerande tillbaka då (som jag tycker exemplet med företag på bokstaven A är) …
Om marknadsvikt innebär 99.99% i NVID så är det ändå maximal diversifiering.
Det är det inte för mig. Då är det en bubbla.
Nej, det är inget vi måste acceptera. Marknaden undersöker troligen en specifik investering i isolation och är effektiv utifrån den aspekten vilket inte är samma sak som att marknaden har samma fördelning som dig och mig i sin portfölj och är utsatt för samma politiska risker.
Om marknaden var 90% Nordkorea/Ryssland/Kina/Indien så skulle jag inte placera mina pengar där heller, främst på grund av den politiska risken att få mina tillgångar beslagtagna. Risken finns även för investeringar i USA (och även Sverige), men risken minskar beroende på vilket land har tillgångarna i och vilken medborgare man är.
Om marknadsvikten blir väldigt skev så anser inte jag att allt kan förklaras av att marknaden är effektiv och att allt är inräknat i priset. Om jag bodde i Ryssland skulle jag investera på ett annat sätt än om jag bodde i USA…
Hur blir det med prissättningen i en effektiv marknaden om risken är skev?
T.ex säg att det finns en risk att USA konfiskerar vissa utlänningars investeringar (100% förlust), medans amerikanska investerare får behålla sina investeringar.
Eugene Fama pratar lite kort om denna risk i en podcast (35:10 till 38:40):
Min förståelse är väl att de utländska investerarna då har en högre risk, och i vanliga fall betyder högre risk ett högre krav på förväntad avkastning.
Men i en effektiv marknad så är det väl investerarna med lägst avkastningskrav som styr priset, eftersom de som säljer vill sälja till de som erbjuder högsta priset, så det blir amerikanerna som sätter priset.
Så utländska investerare får väl då antingen strunta i att köpa USA eller acceptera en lägre riskjusterad avkastning?
Momentumfaktorn och småbolagsfaktorn är dom som jag personligen är mest intresserad av.
För 15 år sen hade dom passiva globala indexfonderna runt 20% av fondsparandet och det är numera uppe i 50%. Av nysparandet är siffran ännu högre. Ungefär samma siffror i sverige, usa och många andra länder.
Min teori är att dessa fonder faktiskt förstärker momentumfaktorn i de storbolagsaktier som är allra hetast att köpa i en bullrun. Jag tror också att de förstärker nedgången i de storbolagsaktier som alla vill sälja i en bearmarket.
det som gör momentumfaktorn intressant är att den avspeglar flockbeteende. Var springer flocken just nu.
De globala indexfonderna ignorerar småbolagen under 3 mdr usd i börsvärde vilket gör att här ofta finns värden för dom som orkar leta. En annan effekt av att dessa indexfonder är att då de tar lite betalt av kunderna så har de i sin affärsmodell att de väldigt gärna lånar ut till blankning mot ränta. Blankarna är inte så intresserad av att riskera 1000 miljarder för att blanka tesla när man istället kan ge sig på de mindre bolagen på runt 3-5 mdr usd i börsvärde som indexfonderna också äger aktier i och mer än gärna lånar ut.
Förutsätter det inte att de aktivt förvaltade fonderna bara köper samma börsnoterade aktier som finns i indexfonderna? Det finns ju väldigt stora onoterade bolag (SpaceX, tex) som en investeringsfond kan ha tillgång till som inte gemene man kan köpa.
Utfallsstributionens form ändras för dig… vilket är det generella problemet med att koka mer sannolikhetsdistributioner som kan ha alla möjliga konstiga former till ett tal (avkastning/ (risk*pris)).
Men det gäller alltid, eftersom vi inte kan anta normalfördelning av utfallen för något enskilt värdepapper. Varje värdepapper har sin egen utfallsdistribution med "arbiträr” form.
Absolut, men till ett lägre pris vilket precis var min poäng. Din argumentation gick ju ut på att om priset går ner så skulle utbudet försvinna så att priset inte går ner så mycket. Alltså någon form av automatisk stabilisering som jag tolkar det.
Det är inte riktigt min erfarenhet. Ökar antalet som vill sälja så trycks priset ner tills köparna tycker det är “rätt”. Ju fler som vill sälja desto lägre pris. Säljarna kör igenom nivåerna med köpare på nedsidan.
Likadant på uppsidan. Nya pengar som ska in i större mängder så kör köparna igenom säljarnas nivåer en efter en och priset går upp. Nya säljare lägger upp utbudet på högre pris.
Priset som sätts beror inte bara på vad som är “rätt” värdering utan även på psykologiska faktorer, åtminstone på kort sikt.
Eller som Benjamin Graham uttryckte det
“In the short run, the market is a voting machine but in the long run, it is a weighing machine.”
Men för att klargöra: risken för konfiskering är väl inte en risk man får betalt för?
Extremt exempel:
Marknadsportföljen består till 99% av amerikanska aktier.
Varje år kastar amerikanska presidenten tärning. Om den landar på 1 så konfiskeras alla utlänningars aktier.
Dessutom så dras 90% källskatt på utdelningar för utlänningar, medans amerikanska investerare får skattefri utdelning.
I detta fall så vore det väl iaf irrationellt för en icke-amerikansk investerare att ha 99% av portföljen i amerikanska aktier, även om marknaden är effektiv?
(som jag tycker exemplet med företag på bokstaven A är) …