Min arbetsgivare bjuder på arbetstiden till läkarbesök, så du har haft en dålig arbetsgivare. 
Ja, så är det. Samtidigt innebär det ju en betydande trygghet för många, även om den bara är psykologisk, att slippa ta eget ansvar. Det är nog den främsta anledningen till att människor gillar det svenska systemet. Och avundsjuka, dvs det man brukar kamouflera som “rättvisa”.
1 gillning
Kostnaden finns ju kvar, det är bara någon annan som tar notan.
1 gillning
Fast nu jämför vi systemen och inte de extratjänster en arbetsgivare kan erbjuda i de olika systemen.
Jag kollade mitt slutskattebesked och jag tjänade förra året cirka medianlön. Enligt din beräkning betalade jag då 3058 kr/mån.
1 gillning
Fast du vill ta upp ”osynliga kostnader” med svenska systemet. Dessutom är det väldig relevant för du har olika försäkringstäckning beroende på arbetsgivare i USA.
Ja men då är ju sjukvård gratis i USA, annars har man bara en dålig arbetsgivare…
Om man rent krasst ska gå på gjorda studier kring vård och vårdens kvalitet har väl resultatet av de flesta seriösa varit att USA:s sjukvård har bättre kvalitet än europeisk, men till en oproportionerligt hög kostnad/patient.
Man får heller inte glömma självriskerna i försäkringen i USA som kan vara ganska höga. Kusinen var på läkarundersökning och dom tog några bilder i magnetröntgen och jag vill minnas att det kostade runt 15000 kr för ca 5 år sedan trots försäkring.
3 gillningar
Kostnad/patient är inte helt enkelt att mäta då kostnaden givetvis till betydande del beror på ett annat löneläge och högre löneskillnader än vad som gäller i Sverige. Kanske bör man se på hur hög andel av en genomsnittlig lön som går till vård men även det är missvisande när den vårdkvalitet man köper inte är densamma.
Lite lustigt att man också alltid ska jämföra med USA när man jämför statlig vs privat vård, varför inte jämföra med ett låglöneland som har privata lösningar, då kommer det se helt annorlunda ut.
Jag är mer intresserad av vad vården kostar mig än hur jag betalar, via skatten, genom att avstå lön, privata försäkringar eller kontant betalning. Sedan också att förstås ställa det mot vad jag får för pengarna.
Det är en realitet i USA, många som väljer arbete utifrån vilken sjukförsäkring man får för familjen. Många som inte heller byter jobb om det skulle leda till en försämring av sjukförsäkringen för familjen.
Statliga jobb i USA är ju känt för att ha väldigt bra sjukförsäkringar för sina anställda som i princip är gratis och täcker det mesta.
Jag gillar systemet som sådan i Sverige, men den sköts inte korrekt och man gör inte alltid korrekta bedömningar. Jag har tyvärr varit i kontakt med vården alldeles för många gånger (antingen för mig själv eller någon i min närhet). Primärvården suger rent ut sagt. Man får inte den hjälp man behöver i början. Först när det blivit akut triggas systemet för att hjälpa till. Och min uppfattning är att specialistvården är mycket bra. Man får hjälp när det väl har konstaterats att man är kritiskt sjuk.
Låter bra kan många tänka, men det kostar för mycket i värk, lidande och förlorad inkomst hos den som drabbas.
Jag kan ta mig själv som exempel. Jag blev nyligen sjuk, jag gjorde bedömningen att det snabbt skulle kunna bli väldigt akut så jag behövde hjälp omgående.
Ringde VC och fick tala med en sjuksköterska. Trots alla mina förklaringar blev jag skickad till en sjukgymnast en vecka senare. Under tiden blev jag sämre. Sjukgymnasten inser att det är helt åt skogen och han kan inte göra något. Han får till en telefontid hos en läkare som ringer upp mig någon dag senare. Läkaren skriver ut en medicin. Börjar medicineringen men ytterligare några dagar senare hämtas jag upp av ambulans då jag nu hamnar i ett akut sjukdomstillstånd.
Jag får spendera en vecka på sjukhus och totalt 6 veckors sjukskrivning,
Företaget betalar första två veckorna och jag tar smällen med sjukpenning i fyra veckor (har ingen extra försäkring som täcker upp där). Sjukpenningen har ett tak så det blir jäkligt dyrt för mig.
Jag hade gärna betalat lite extra för att få korrekt hjälp direkt. Hade de lyssnat på mig och gett mig korrekt behandling från start (korrekta medicinerna i tid) så hade jag sluppit enorma smärtor och lång rehab för att bli tillräckligt bra för att jobba igen.
Visst, detta är endast en person och en händelse. Speglar inte 100% av primärvården. Men vården är alldeles för glad för att skicka hem folk med alvedon och återkomma om det blir värre. Drabbade en närstående släkting ett par år sedan. Han blev hemskickad från akuten med alvedon för sina smärtor. Han dog 6 veckor senare pga problemen. Jag var nära att anmäla till IVO vid det tillfället. Nu ångrar jag att jag inte gjorde det. Jag vet att de inte hade kunnat rädda honom även om han blivit intagen och fått rätt vård, men han hade fått lida mindre och fått rätt vård fram till att han gick bort. Och anmälan kanske kunde hjälpa till i statistiken om att det är något fel med vården och något behöver förbättras.
6 gillningar
7 gillningar
Det här glömmer man lätt om man stirrar sig blint på försäkringskostnaden.
En annan rolig grej är att det ofta är vissa läkemedel som är försäkrade men inte andra. Så om läkaren råkar ge fel (eller om du t.ex. åker in akut och inte kan kommunicera…) så täcker inte försäkringen det och du får oväntat en väldigt dyr räkning.
Bra system.
1 gillning
Jag tror de flesta är överens om att det amerikanska systemet är trasigt. (Och att amerikaner är fetare och ohälsosammare än många européer, men det är en annan historia).
Men det hindrar ju inte en individ med placeringsförmåga och en medelgod köpkraft att uppfatta den privata modellen som bättre än den svenska, för just denna individ.
1 gillning
Förväntad livslängd beräknas under normala omständigheter som ett genomsnitt för alla invånare i ett land, oavsett ekonomi. Jag tycker att grafiken ger en snedvriden bild när man jämför t.ex. USA med länder som har helt andra förutsättningar för hälsoutgifter. I USA finns det befolkningsgrupper som inte omfattas av hälso- och sjukvård, medan andra länder i grafiken har universell hälso- och sjukvård.
Statistiken är ju också lite som Pisa, om man tittar i genomsnitt ser det illa ut, men exkluderar man specifika grupper kan det se ganska bra ut. I klartext, om patienten väger 350 kilo är det inte alltid så mycket sjukvården kan göra. Oavsett hur mycket pengar man stoppar in.
2 gillningar
Jo, det är just det. Antingen får/ger man vård efter behov, eller efter storleken på plånboken. Så en del på det här forumet med rejäla plånböcker kan säkert glädjas åt att privat sjukvård sprider sig även i Sverige, även om majoriteten kommer lida av detta.
Nej, det är ju garanterat en minoritet som hamnar i kläm. Men det kan ju vara nog så illa. Frågan är väl hur mycket det får kosta i försämrad vård för övriga och om det kan finnas något alternativ. T ex att man får basal vård om man inte har råd och resten betala r själv.
Skälet till att amerikansk vård är så dyr är ju till stor del stämningar också, med rätt absurda skadestånd. Att det skulle bli lika dyrt här i vår juridiska miljö är omöjligt.