Sjukvårdsförsäkring / Vårdförsäkring: är det viktigt att ha?

Mitt försäkringsbolag har skickat erbjudande för vårdförsäkring som min tidigare arbetsgivare betalade för anställda.

Min nya arbetsgivare (kommun) köper inte en sån försäkring till oss.

Är det något man måste ha/borde ha? Det kostar minst 2700/år vilket är mycket.

Tack på förhand.

Jag vet inte hur det ser ut i övriga landet men som boende i Stockholm skulle jag behålla försäkringen, givetvis efter att jag noggrant kollat vad försäkringen täcker…

Jag skulle säga nej. Har ingen vårdförsäkring. Jag tänker att den dagen jag behöver vård så tar jag kontakt med min vårdcentral för att vid behov remitteras till specialist. Får jag vad jag anser vara otillräckligt bemötande av vårdcentralen så kontaktar jag en specialist och ber att få betala för besöket. Skulle ett sådant besök visa på säg cancer så kommer man ju ändå tillbaka till den offentligfinansierade vården.

Enda poängen med vårdförsäkring som jag förstått det är just att man har enklare undersökning hos specialistläkare bara ett telefonsamtal bort.

7 gillningar

Nu vet jag inte vad som ingår i den sjukvårdsförsäkring som du nämner, men om du kan få komma till en specialist inom en vecka och påbörjad behandling inom 14 dagar så är det en “no brainer”. Vissa försäkringar har den typen av upplägg. Kanske är den offentliga vården bra där du bor och korta väntetider.

Man får läsa vad som ingår och prata med dem. Jag läste för inte länge sedan att median tiden från diagnos till påbörjad behandling för cancer i offentliga vården är 56 dagar. Om den är kortare om man har privat försäkring vet jag inte men jag inbildar mig att man kommer framåt lite snabbare.

Har vårdplanering via Trygghansa i mitt företag åt mig och min fru. Läkarbesök inom 1 dag, specialist inom 6 dagar och ev. operation inom 14 (killgissar lite på siffrorna, men det är ungefär så iaf). Har inte behövt nyttja den, och hoppas slippa. Men det är lite av en no-brainer med tanke på hur den offentliga vården funkar där jag bor, tyvärr.

1 gillning

Vi har ju en del läkare i forumet - vet att jag har en läkarbekant som är jätteemot den här typen av försäkringar. Vad tänker ni @lilladoktorn, @DrF m.fl.?

1 gillning

Problemet med privata vårdförsäkringar är att det bara är de som inte behöver dem som kan få dem.

Om de finns på bekostnad av den offentliga/allmänt tillgängliga vården så blir det då ett problem, för de som inte kan få privata vårdförsäkringar kan då inte få vård.

6 gillningar

Hej,
Jag är företagare och hade ingen försäkring. Fick ont i axeln och löste detta genom att betala mig igenom behandling. Det funkade men efter det har jag kollat på olika försäkringar,

Premien är mycket låg, kanske är du ung? Självrisk och vad som ingår påverkar också. Om den inkluderar vård utan remiss och med typ 1000 eller lägre i självrisk skulle jag ta det.

Mitt axelonda:
Fick ont i axeln och ringde mig gamla pt som är naprapat. Han hänvisade mig till en kollega - 900kr, ett par tre besök ink rehab och han ställer en möjlig diagnos (som visade sig vara helt rätt). Han föreslår ultraljud. Gör det privat inom några dagar runt 900kr.

Mer rehab och blir sämre. Kortisonspruta i slemsäck med ultraljud 1500kr. Delvis bra
Kortisonspruta 2 i axelled med ultraljud 2500kr

Återbesök hos den som satte in sprutorna. Gratis.

Återbesök naprapat 900 kr.

Kanske kostade det 7000-8000 men jag tog det som en rent medicinsk kostnad på bolaget. Min redovisningsekonom tyckte det var friskvård men ändrade det till avdragsgill kostnad eftersom alternativet var en försäkring som jag inte har.

Eftersom jag är 50 år blir premien hög (~1200kr månaden) och jag har inte tagit någon försäkring. Men det bygger på att jag har mycket pengar i bolaget och kan ta större kostnader samtidigt som en stor skada tar jag genom region Stockholm.

Jag blev allvarligt dödssjuk förra året. Sjukvårdsförsäkringens planerare sa rakt ut att de inte kunde ”göra det bättre” än vad den offentliga vården kunde göra för mig. Innerst inne visste jag det också men jag ställde frågan ändå.

Min anekdot, som inte är vetenskaplig, visar att jag inte behövde gå genom någon sjukvårdsförsäkring. Jag fick snabbt hjälp ändå. Men en doktor på min vårdcentral (Kry Gallerian i Stockholm) räddade mitt liv, om inte hen tog rätt beslut hade jag antingen varit svårt sjuk eller död vid det här laget.

9 gillningar

Jag har inte riktigt koll på vad dessa försäkringar täcker. Jobbar själv inom intensivvård och varken där eller på min tidigare arbetsplats (infektionsklinik) hade vi på något vis företräde för folk med försäkringar. Det är (vilket även lagen säger) vård efter behov som gäller.

Några tankar trots min dåliga insikt:

Det nämns i tråden att man via försäkring kan få direktkontakt med specialist. Ett vanligt förekommande missförstånd är att allmänläkarna på vårdcentralen inte är specialister. Men det är precis vad de är. De är proffs på att bedöma patienter, handlägga sjukdomar som handläggs i primärvården och avgöra när remiss till annan specialitet är nödvändig.

Jag jobbade som specialist på infektionsklinik och där var det inte tal om att man kunde få kontakt direkt med någon specialistläkare tack vara försäkring inte. På intensiven har vi av förklarliga skäl inte heller denna ingång. Så jag undrar vilka “specialister” man har avtal med i dessa försäkringar? Privata?

För allvarliga sjukdomar som cancer, svåra infektioner, hjärtinfarkt mm finns som regel system som gör att symtom som kan tyda på dessa allvarliga tillstånd prioriteras på olika vis inom den offentliga vården för att undvika att diagnostik och behandling dröjer. Så jag tror inte man ska gå runt och vara nojig för att dö av något allvarligt i brist på försäkring.

Med det sagt kan jag tänka mig (men nu är jag utanför det jag jobbar med) att lindrigare tillstånd, som lättare ortopediska besvär etc kan få vänta mycket länge på handläggning inom det offentliga. Gissningsvis är det även här som försäkringarna är mer attraktiva. Det jag tycker att man ska har klart för sig, som ej medicinskt utbildad är att ju mer specialiserat och ju fler undersökningar som görs desto större risk att någon gör något onödigt eller hittar onödiga bifynd som kan leda till onödiga åtgärder och lidande. En MR helrygg på en medelålders person är sällan normal om jag säger så. Detta kan bli mer problematiskt än vad man tror. Väntan är ibland vår bästa vän och det känns som om det kan vara svårt att förstå för allmänheten.

Generellt upplever jag en något amerikaniserad diskussion kring detta och även haft den känslan i podden. För ett par avsnitt sedan då Caroline pratade om att spara pengar tills hon blev gammal för att kunna finansiera en ögonoperation. Det är ju inte något man behöver betala själv i dagens Sverige…

Det var mina tankar från en skyddad verksamhet med svårt sjuka patienter där vi inte har koll på försäkringsstatus. :wink:

Nej, jag har inte någon sjukvårdsförsäkring och har inte övervägt att skaffa en.

23 gillningar

Tack @lilladoktorn - går mycket i linje med det som andra läkarkompisar säger.

Ping @carolinebolmeson angående:

@RicardNylund - har du någon åsikt om denna typ av försäkringar som sitter på rådgivarsidan?

1 gillning

Instämmer. Det är främst de mindre allvarliga åkommorna som man kan få snabbare hjälp med via en privat sjukvårdsförsäkring, och en stor anledning till det är just att de läkare som jobbar hos försäkringsbolagen inte är inne i det stora offentliga sjukvårdssystemet.

Det går inte att tränga sig före i kön till behandling för till exempel en cancersjukdom eller komplicerad ryggkirurgi, eftersom den typen av sjukvård kräver en organisation större än något försäkringsbolag har möjlighet att bygga upp. Detsamma gäller förstås akut sjukdom och all inneliggande vård på sjukhus.

Men det finns säkert gott om åkommor där en privat sjukvårdsförsäkring kortar väntetiderna på ett värdefullt sätt, man ska inte sticka under stol med att den offentliga sjukvården är rejält underfinansierad och väntetiderna för “sånt man inte dör av” ibland kan vara smärtsamt långa. Vi får ju trots allt prioritera sånt man dör av.

Har man problem med återkommande besvär som inte hanteras skyndsamt i det offentliga kanske en försäkring är en bra idé, om man inte får en skyhög premie förstås.

Disclaimer: Jag har jobbat som läkare på vårdcentral och på akutmottagningar och medicinkliniker på mindre sjukhus och universitetssjukhus, men inte varit anställd av något försäkringsbolag, så full insikt har jag definitivt inte.

10 gillningar

Kan säga att det som ni skriver @7NT och @lilladoktorn går helt i linje med det som jag har hört både läkare, försäkringsbolag och rådgivare att säga. Ingen avvikelse alls.

3 gillningar

Min arbetsgivare har tecknat en sådan sjukvårdsförsäkring för alla anställda. Den ges via ett utländskt bolag med garanti om 14 dagars förlopp mellan första kontakt och utförd operation av kirurg. Allting går via privata sjukhus utan begränsning vad gäller behandlingstid, vårdkostnader, läkemedelskostnader, krisstöd etc. Den går på runt 700 per månad. De få gånger jag varit i behov av vård har jag gått den vanliga vägen och det har gått så snabbt det behöver varje gång.

1 gillning

Jag har en sådan. De (försäkringsbolaget) får böta per förseningsdag t.o.m. Det skapar incitament att leverera både snabbt och effektivt. Till skillnad från det offentliga som kan få hur mycket/litet pengar som helst från staten, så betalar försäkringsbolaget det med egna medel som kommer från våra avgifter.

Jag behöver en, och kan få en. Jag kan råka ut för (icke-akuta icke-mega-allvarliga) saker och vill ha hjälp snabbt, och är nu frisk och kan få en. Eftersom vi betalar våra försäkringar själva med skattade medel så ser jag inte hur det kan vara på bekostnad av någon annan. Vårdcentralerna som hjälper till är också privata, och även om de får bidrag för att genomföra vad det nu är för åtgärd så får en offentlig vårdcentral detsamma för samma åtgärd så det blev inte dyrare i det offentliga för det - tvärt om besparade man den offentliga vården ett vårdbesök.

Precis som det skrivits ovan får alla samma vård i det offentliga, och är det något väldigt allvarligt / livshotande ska man ju hamna på sjukhus och där får man denna likvärdiga vård och där går ingen före. Det vi betalar för att kunna ringa en egen sjukvårdsupplysning utan väntetid, boka en kvällstid på vårdcentral samma kväll på väg hem från jobbet, och få intyg/medicin/vård direkt och inte vänta ett år på att få något (icke-livshotande) åtgärdat. Krävs offentlig vård ingår det en vårdkoordinator som hjälper till att kämpa för en i det offentliga så att man slipper det själv. Lätt värt att betala för om man blir sjuk. Krävs det inte offentlig vård löser de det själva där utan att belasta det offentliga. Och för detta är jag som sagt villig att betala.

Jag är också läkare, arbetar på vårdcentral, instämmer i mina kollegors tankar ovan. Jag har ingen sjukvårdsförsäkring och skulle aldrig få för mig att ödsla en massa pengar på en sådan. I värsta fall får jag väl vänta i några dagar, det är inget man dör av.

6 gillningar

Det mina läkarkompisar säger är att ja, det gäller vissa enklare saker som t.ex. @lilladoktorn skriver ovan som t.ex. ortopediska saker. Får du cancer eller stora grejer så behöver man ändå gå den offentliga vägen så där hjälper den inte till. Så som jag förstått det.

2 gillningar

Då går man till kyrkogården och bokar en plats där för att vila i frid . :person_tipping_hand:
Aldrig skulle jag betala för privat sjukvårdsförsäkring här hemma i Sverige :+1::sweden: .
Jag satsar de pengar i mina indexfonder istället och tänker positivt. :grin: . Det förlänger livet positivt tänkande :+1:

5 gillningar

Du är smålänning så ingen är förvånad :wink:

3 gillningar

Har inte ett argument emot sjukförsäkringarna varit att en allt större del av den offentligt finansierade sjukvården numera bedrivs av privata aktörer, som i sin tur också kan ta emot patienter via sjukförsäkringar. De sistnämnda får då snabbare vård på samma mottagning jämfört med de som kommer via remiss från regionen.

4 gillningar