Dödsfall, tråden om ekonomiska praktiska aspekt på kort sikt

Vardagsekonomi
1

Jag hittade ingen bra samlande tråd kring detta så jag tänkte skapa en.

Utan tvekan innebär ett dödsfall hos t.ex. en förälder en enorm utmaning för en familj med barn. För att på sikt klara de ekonomiska åtagandena kan man därför välja att ha livförsäkringar.

Det jag tänkte att vi skall diskutera i denna tråden är dock det som händer på kort sikt, d.v.s. den kortsiktiga likviditeten.

För de par som har helt separerad ekonomi, samt så höga inkomster att en lön kan täcka allt, antar jag att detta inte är något problem. Men om man har en mer sammanflätad situation kan det bli krångligare.

Något jag insåg för ett tag sedan, om jag förstått allt rätt, är att om två personer har gemensamma konton, så spärras dvs fryses de tills det att bouppteckningen är färdig, vilket i bästa fall tar vad jag förstår runt 3 månader. I värre fall mycket längre.

Man kan genom mycket krångel få ut pengar till relevanta räkningar, vad jag förstår, men detta är ju en stund i livet då man verkligen vill undvika stressen att ha sin ekonomi utsatt för andras godtycke.

D.v.s. om man vill ha pengar direkt tillgängliga så måste kontot enbart stå i enbart en persons namn, stämmer detta?

Så antag att man vill ha minst 30 000 kr per månad, i minst 3 månader, då behövs säg 90 000 kr. Och så för varje person, vilket ger 180 000 kr totalt. Om man inte kan förutse att pengarna behövs enormt snabbt, skulle man kunna tänka sig att en stor del av dessa 90 000 kr investeras i t.ex. en globalfond, så man slipper ha större mängder pengar ligga på nollräntekonton.

Man skulle alltså kunna tänka att varje person hos sin bank har säg 70 000 kr i globalfonder på en ISK, enbart i personens namn, samt detta kopplat till ett vanligt bankkonto med 20 000 kr i saldo.

Vad har jag missat? Hur tänker du?

2 gillningar
2

En uppföljningsfråga. Vad händer med aktiedepåer, ISK och KF vid dödsfall?

Ja jag förstår vad som händer till slut när dödsboet till slut är färdigt, och arvet delas ut.

Men vad händer med aktuella positioner?

Jag antar att det finns skillnader, KF skall ju betalas ut till förmånstagare och skall inte in i dödboet.

Men antag att man äger aktier, säljs dessa av direkt i anslutning till dödsfallet, eller när arvet skall delas ut eller förmånstagaren skall få sina pengar?

Och vad händer om man har mer avancerad handel? Antag en depå där man har blankningar och optioner? Hur hanteras dessa positioner? En spärrning i säg 6 månader kan ju där bli ganska så förödande!

3

Det låter som ett ämne för ett poddavsnitt, lämpligen ihop med en jurist som kan ämnet.

Det jag reagerar på är att inget säljs ju med automatik såvitt jag vet. Däremot övergår ägandet till dödsboet och därefter avvecklas det. Sedan hur snabbt detta måste ske har jag ingen aning om. Man deklarerar ju dödsboet året efter, så det känns som att det borde finnas ett rimligt “fönster”.

Intressant frågeställning med väldigt volatila tillgångar. Jag följer tråden.

(Finns inte svaren på forumet ska jag haffa pappa (advokaten) och fråga.)

2 gillningar
4

Ytterligare en fråga är vad som händer med olika saldon och tillgångar per automatik.

Jag antar att de stora bankerna och Nordnet och Avanza har rutiner och ingår i system där dödsfall hanteras med automatik och pengarna kommer till dödsboet?

Eller kan ett konto på Nordnet glömmas bort och inte gå till arvingar om ingen efterlevande känner till kontot? Hur går detta till? Sänds varje dödsfall ut via data till alla större banker, så de kan kolla om personen var kund? Vilka företag ingår i så fall inte i det systemet?

Och vad händer med tillgångar på tex bettingsiter? Många har ju pengar där, kanske på flera olika sajter. Detta är kanske en aktivitet som många håller hemligt för resten av familjen. Ingår dessa företag i något system, eller kan de på sikt se fram emot stora arvsvinster?

5

Gemensamma konton låses även för makar tills dödsboet är fastställt. Det är väldigt skönt att ha åtminstone någon månads utgifter på separata konton om det värsta händer.

Dock är familjer med barn ganska skyddade. Det går rätt fort att få rätt till barnpension och utbetalning därifrån. Har man barn under 12 år och har bott tillsammans minst 5 år eller är gifta får man som efterlevande dessutom omställningspension tills yngsta är 12 år. Pensionerna sätts utifrån den avlidnes inkomst. Utöver att kollektivavtal även ger livförsäkring till både barn och efterlevande.

1 gillning
6

Det går smidigt att föra över innehav från Avanza å liknande till dödsbo. De hade bättre rutiner än exempelvis en liten lokal bank som helt saknade möjlighet att ordna från distans.

Allt sker nästan automatiskt, de säljer innehavet å man får information för att föra över pengarna via vidimerade blanketter.

Aktieinnehav från arbetsplats var lite krångligare.

Det mesta är enklare än man tror. Dock är det skönt att ta hjälp av jurist för bouppteckning. Även om det nog inte år så svårt är det jobbigt under en sån period i livet.

1 gillning
7

Min man (vi var gifta) avled för några år sedan och jag blev ensam med våra flickor. Om jag minns rätt hade jag hela tiden tillgång till vårt gemensamma konto. Och ju snabbare man fyller i alla papper/formulär, desto fortare kommer andra utbetalningar igång, men av förklarliga skäl är man lite tagen ett bra tag. Det är verkligen att rekommendera att ha ett antal tusen att ta av!

1 gillning
8

Våra gemensamma låstes. Jag kunde dock lämna in fakturor på banken som kunde betalas från makens konton som därefter räknades in vid bouppteckningen.

Det ekonomiska var det minsta bekymret i den perioden, men en del förenklades nog av att ha varit gift och vara enda ägare till dödsboet.

3 gillningar
9

Det beror säkert på vilka villkor banken har för de gemensamma konton. Det fanns nog inte på min karta att läsa på om det varken före eller efter. Skönt att det löste sig.

2 gillningar
10

Precis, många är ju inte gifta i dagsläget. Det är ytterligare en aspekt i tråden egentligen, med otroligt många facetter. Många sambos med död sambo blir husägare ihop med sina barn, etc.

2 gillningar
11

Det finns en rätt bra guide som sammanställts av olika myndigheter - länk nedan.

Själv sitter jag just nu med ett dödsbo i släkten i mina händer. Inte helt lätt framförallt eftersom hela upplägget med dödsbo, bouppteckning, arvskifte mer känns som något från 1800 talet samt att nästan inget är digitaliserat. Jag har hanterat mer papper, vidimerade kopior, blanketter, fullmakter och brev på några månader än vad jag gjort senaste 20 åren. Och då är vi inte i mål ännu :grimacing:

Det var även några liknande frågor i tråden nedan son kanske är nyttiga:

1 gillning
12

Bra initiativ!

Det du missar är att när man dör så fryses kontona. Dvs efterlevande får inte sälja av tex innehav i en ISK och flytta det till lönekontot för den dödes kostnader.

Pengarna bli likvida för de efterlevande först efter arvskiftet som kan ske först efter bouppteckning vilket typiskt verkar ta 3-4 månader inkl Skatteverkets godkännande.

Om man har pengar ett sparkonto (sannolikt utan ränta) på samma bank som man betalar räkningarna så kan banken gå i god för att pengarna får flyttas till lönekontot/betalningskontot och går till dödsboet. På så sätt kan man nästan garantera likvider vid dödsfall. Banker och försäkringsbolag är maniskt rädda att efterlevande ska tömma dödsboet på ett lagvidrigt sätt så det är mycket försiktiga, sannolikt med rätta.

En genomsnittslig begravning - vilket är den första och enligt lag tvingande kostnaden man måste ta i ett dödsbo - går väl på en 40-60 kkr. En snikvariant utan något mer än en urnsättning på 20 kkr.

Vis averfarenher har vi båda satt (väl tilltaget) 100 kkr på sparkonto i samma bank som löne/betalkontot. De ger den efterlevande en vettigt chans att hantera sin och den avlidnes ekonomi. Avkastningsmässig katastrof dock :slight_smile:

2 gillningar
13

Jag tror det måste varit en Kapitalförsäkring va?
De hanteras utanför dödsboet (ska bara biläggas en kopia i bouppteckningen).
Eftersom det är en försäkring så är de närmaste (fru/man, barn, syskon) som pengarna utbetalas till och går relativt snabbt typ 6-10 veckor direkt från banken till efterlevande.

Depå innehav, ISK och alla andra konton har jag förstått ska vara orörda till bouppteckning är klar (3-4 månader) först därefter får pengarna flyttas.

Precis blivit nekad att flytta en avliden släktings pengar från en bank till hans lönekonto (för att betala begravningen) just med hänvisning till att bouppteckning först måste vara klar, men man kan ju inte vänta i 3-4 månader på en begravning så vi löste det på annat sätt.

Alltså likviditet på lönekonto och som jag tolkar situationen en rejäl summa på ett sparkonto i samma bank underlättar att hantera dödsboets räkningar (begravning framförallt) och även för de efterlevande.

1 gillning
14

Precis, därför skrev jag “varje person hos sin bank har säg 70 000 kr i globalfonder på en ISK, enbart i personens namn”. Ett konto enbart i en överlevande persons namn kommer inte att frysas. Däremot kommer “tvillingkontot” hos den avlidne att spärras.

Jag antar att vi i sista stycket pratar om ett gemensamt konto? Ja så kan man också göra, man kan även se det som likviditetsreserv man kan använda vid kraftigt börsfall eller om något akut behöver lagas på huset - man får då hålla tummarna för att ingen dör samtidigt.

Med min metod ovan med personliga tvillingkonton kommer man undan med 20 000 x 2 = 40 000 kr på icke räntebärande konto.

15

Det skulle vara intressant att höra erfarenhet kring utbetalning av kapitalförsäkring i dessa fall, handläggningstider etc. Däremot nämner det inlägget du citerar nämner “föra över innehav” - det kan inte gälla KF då dessa är ett “skal” som du endast kan plocka ut pengar ur, inga värdepapper, om jag förstått det rätt.

Tråkigt att höra detta! Man kan ju tycka att begravningsbyråer och den branschen skulle kunna känna detta problem väl och erbjuda kredit, men jag antar att de också lite likt bankerna är rädda att inget finns kvar och att de inte får betalt.

16

Menade isk, men du har helt rätt att pengarna inte gick över förrän bouppteckning var klart. Det var mest svar på frågan om kända/okända konton på Avanza och liknande. Bankerna skickade hem papper på innehaven. Efter bouppteckning gick det smidigt att flytta.

Förstår det svåra när det är rörig bouppteckning å jag har hört om folk som fått fruktansvärda problem för att pengar låsts i väntan på bouppteckning. Som änka var jag ensam ägare till dödsboet, det gör nog allt efterarbete otroligt mycket smidigare.

Jag råkade ha ca 50000 på eget isk förutom kanske 20000 i kontant spar men det var ändå lite knivigt och stressigt innan pensionerna tickade in. Utgifterna stod ju inte still å som du säger skulle det planeras begravning.

Jag fick på sjukhuset papper för att få rätten att flytta min mans pengar innan han dog men det låg absolut längst ner på min lista av prioriteringar just då.

1 gillning
17

Helt rätt.

Jag tänker att man vardera har ca 3-4 månaders kostnader inom samma bank som löne/betalkontot.
Jag menar att det helst ska vara cash eftersom man inte vet vem som dör. Och precis som du säger är det vettigt att ha som buffert ändå. Om det är i ISK så är den avlidnes ISK fruset till efter bouppteckning och kan inte användas för att hantera kostnader, men då kan man använda den efterlevandes.

Problemet är mest i två situationer

  1. Par med begränsade tillgångar eller tillgångar som inte kan likvideras (tex boende). Om den efterlevande har tillräckligt med tillgångar som kan säljas av och användas under en 3-4 månader är det inget problem.
  2. Ensamstående där allt ska betalas av dödsboet men pengarna är på andra konton eller bundet i investeringar som efterlevande inte kan likvidera/flytta för att betala räkningar. Det är väl därför man hört om ensamstående gamla som haft ett par hundra tusen på lönekontot. Kanske inte så dumt för det underlättar för efterlevande.

Kapital behovet ser jag som = 4 månadskostnader + begravningskostnader (säg 50 kkr i snitt)
Om man vardera har det någorlunda tillgängligt så kan man alltid lösa problemet.

1 gillning
18

Ja precis.

De enda tillgångar som är direkt tillgängliga för dödsboet att betala räkningar för den dödes vägnar är det som står på lönekontot där man betaler sina räkningar.

Kontanter på andra konton inom den avlidnes bank är i min mening lättare att föra över till lönekontot för att kunna hantera dödsboets räkningar.

Kontanter som finns på andra banker är mycket svårare att föra över till löne/betal-kontot. Banker kräver en godkänd bouppteckning (tar 3-4 månader). Alternativet är att be banken där lönekontot är att ”gå i god för” att den andra bankens medel betalas till ett dödsbokonto och inte går ut till efterlevande. Bedömer detta som svårt att få till annat än den avlidne hade en mycket bra relation med någon på sin huvud bank.

Investeringar på depå och i ISK är frysta tills efter godkänd bouppteckning (3-4 månader).

Kapitalförsäkringar, livförsäkringar och andra försäkringar med dödsfallskapital hanteras utanför dödsboet. Dvs de likvideras av försäkringsbolaget och utbetalas till de efterlevande efter att de skickar in ”dödsfallsintyg med slöktutredning” (som man får från SKV) och lite blanketter mht utbetalning.
Ledtiden för att få ihop dokumenten och skicka in var cirka 2 veckor i vårt fall eftersom allt går pappersvägen.
Hittills har försäkringsbolaget tagit ytterligare 4 v men det borde väl komma om 2-4 v till.
Så min erfarenhet är inte att sådana är mer likvida än pengar frusna i dödsboet. Man ska nog inte räkna med att det går snabbt utan ha andra likvider för att hantera övergången pga dödsfallet.

1 gillning
19

Ja det är helt otroligt att vi i Sverige inte kan hantera de nästan 100 000 dödsfall som inträffar varje år på ett bättre sätt.

Problemet för oss är att all post går till den avlidnes adress och måste sedan via adressändring skickas till oss, så det tar lång tid.

Dessutom tycker jag det varit mycket tråkig attityd från många företag, banker och försäkringsbolag. Lite som att man är en hyena som är ute efter pengar när jag som utsedd av efterlevande hade som uppgift att ta reda på ekonomin så vi kunde göra bouppteckning. Mycket lite empati tyvärr. Kanske det ör bättre när det är en partner.

Man borde kunna utse någon som tar över rättigheten att hantera ens ekonomi före man avlidit. Lite som en god man efter döden som kan använda BankID för att lättare hantera det ekonomiska i en situation där man behöver lägga tid på helt andra saker.

Som du säger är det få som har sinnesnärvaro att flytta pengar det sista man gör tillsammans, om ens den chansen finns.

1 gillning
20

En fråga jag har är hur det funkar med lån på bostad. I mitt fall är det så att ingen av oss skulle kunna stå på lånen ensam baserat på inkomst. Däremot har vi livförsäkringar och lite andra möjligheter (uthyrningsdel) som gör att en person skulle kunna klara att gå runt ekonomiskt utan att behöva flytta.

Någon som vet hur det funkar, går detta att lösa?

1 gillning