Fullmakt makuleras för kriskontot vid kontoägarens död?

Hej, har följt forumet under en tid och försöker ordna vår ekonomi efter 4-hinkarsprincipen. Tack för alla fina inspel.
Jag har stött på problem med buffertkontot som vi vill ska fungera som ett “kriskonto” - alltså hålla familjen flytande 3-4 månader vid en kris. En potentiell kris är att jag dör, då jag är den huvudsaklige försörjaren i familjen.
Jag har försökt starta ett gemensamt räntekonto hos några olika (3) aktörer. Alla hänvisar till “konto med fullmakt” men alla informerar mig om att fullmakten för uttag från kontot (som jag tänkt ge min fru) upphör vid kontoinnehavarens död (min …).

En bank beskrev orsaken “Om en fullmakt inte makuleras i samband med fullmaktsgivarens bortgång så blir det ett direkt hinder från svensk arvsrätt. Med andra ord, fullmakten är enbart giltig under tiden fullmaktsgivaren/ kontohavaren är vid liv. Går en kund bort så följer man sedan standardrutin för avslut och uppdelningen av eventuella tillgodohavanden betalas till de som har rätt till arvet enligt svensk lag, till exempel barn, maka etc.”

Hur har ni löst detta ? Satt upp kontot i fruns namn? Hittat bank (sparkonto med ränta) som har “gemensamt konto”?
Alla idéer uppskattas
MVH
/t

1 gillning

Jurist med erfarenhet av hantering av dödsbon här.

Om ni båda är kontoinnehavare och den ena av er dör spärras kontot till dess bouppteckningen är klar, vilket kan ta flera månader. Det går att få loss pengar till att betala för den avlidnes kostnader men det är krångligt och bankerna kräver ofta att samtliga dödsbodelägare dyker upp eller har fullmakt från varandra.

Allra enklast är att ni har varsitt kriskonto så att den efterlevande kan använda pengarna oavsett. Utifrån det du beskriver, att det är viktigt att din fru klarar sig utan din inkomst i några månader, är det en bra idé att sätta upp ett konto (med eller utan ränta) i bara hennes namn och se till att där finns tillräckliga medel.

8 gillningar

Tack
Uppskattar verkligen !
Så får det bli, två ’risk konton’ där det som står i fruns namn ska täcka 3-4 månader ’Worst case scenario’, och ett i mitt namn som inte behöver vara lika stort då jag har bättre cash flow
Mvh
/t

4 gillningar

Har också upplevt det här. Gift par där ena maken gick bort och merparten av pengarna fanns på gemensamma konton. De spärrades och så fick vi gå till banken för att kunna betala räkningar för den avlidne och så vidare.

Vill du ha annat än bara likvida medel på konto så är KF med den andra makan som förmånstagare ett komplement.

Man bör av dessa anledningar ha en egen uppsättning konton.

1 gillning

Exakt! Vi sitter just nu med ett dödsbo i familjen som vi försöker reda ut. Problemen är

  1. Alla konton fryses och man kan inte ens flytta pengar mellan den avlidnes konton för att tex täcka kostnader (vem sitter med en begravningskostnader a 50+ papp på lönekontot?)

  2. Bouppteckning kan man först göra när man fått kontroll på kostnaderna inkl begravning. Bouppteckning ska skrivas under inom 3 månader och lämnas in till Skatteverket inom 4 månader.
    Därefter har SKV sin beslutstid som lär vara avsevärd. Tex tillåter de inga prioriteringar i nuläget.
    Gissningsvis kan den vara klar 5-6 månader efter dödsfallet … därefter kan man göra arvskiftet dvs pengarna blir likvida igen.

  3. Kapitalförsäkringar utfallet utanför dödsboet men tar också tid. 6 veckor and counting.

  4. Allt blir pappersvägen direkt efter dödsfallet. Döden är sannerligen inte digitaliserad i Sverige. Allt tar evinnerlig tid pga detta.

Så glad att jag och frugan alltid delat på pengarna - lika mycket i cash och investeringar. Det är bara tjänstepensionerna som inte går att dela lika på.

1 gillning

Räkningar kan betalas om man går via banken. Det är lite omständligt men om man tänker på att reglerna är till för att skydda arvingarna går det lättare.

Jag hade fullmakt från övriga arvingar och kunde skanna räkningar och maila till banken. Slapp därmed att infinna mig på bankkontoret. Men detta är nog upp till varje enskilt kontor att avgöra.

1 gillning

Ja absolut kan man skicka in scannade räkningar men om saldot på lönekontot inte täcker räkningar så får man trots ”dödsfallsintyg” som dödsbodelägare inte flytta pengar från andra konton till lönekontot där pengarna ska betalas från - inte förrän bouppteckningen är klar.

Saldot på kontot kan man få via telefonbank med BankID inloggning när man är registrerad som dödsbodelägare. Man kan även fiska lite vad som hänt på kontot sedan sist för att kunna räkna ut vad som kommit in och vad som betalats.

Men ska man ha ett kontoutdrag så skickas det till den avlidnes adress och sedan kan man ha eftersändning därifrån mha adressändring, men kommer typ 10-14 d senare. Nödvändigt om man inte bor på samma ort.

Om vi är så digitaliserade i Sverige borde det finnas en funktion där man kan registrera en person man litar på att hantera ens dödsbo så att den personen via sitt BankID kan göra samma sak som den avlidne gjorde när den levde. Hade gjort det lika säkert men mycket effektivare.

Så fungerar det tex med andra legala enheter. Man sköter sitt företag (egen legal person) med sitt privata BankID. Man borde kunna göra samma sak med dödsfall.

När man ringer till banker/försäkringsbolag som den avlidne hade engagemang med som dödsbodelägare för att fråga om engagemanget, så känns det rätt ofta att man bemöts med misstänksamhet.

I ett fall när jag frågade ett försäkringsbolag om den avlidne hade något mer engagemang hos dem utöver de 3-4 vi hittat i pappershögen så var svaret ”Vill du åt hens pengar?” På riktigt! :rage:

Däremot är det tyvärr ovanligt att någon i de många samtalen sagt ”beklagar sorgen”. Kanske 1 av 10 eller mindre.

Som sagt man ska se till att

  1. ha tillräckligt med pengar på lönekontot (eller åtminstone på ett annat konto i samma bank) för att kunna hantera räkningar i dödsfallet
  2. att man som par har delat upp kapitalet tillräckligt mycket för att ha likviditet för minst 6 månader
1 gillning

Tack alla för svar.
Ett dödsfall var betydligt svårare att hantera än vad jag tidigare förstått.
Bra insikter
Mvh
/t

1 gillning

Autogiro eller E-faktura med automatisk betalning på allt som går rekommenderas för äldre personer rent generellt för att undvika bortglömda räkningar.
Det borde även underlätta dödsbohanteringen.

1 gillning

Ok, så först flyttar man pengarna, sen ringer man 112?

(Sorry för smaklöst skämt…:wink:)

Men väldigt intressant och viktig tråd, detta kände jag inte till!

3 gillningar

Tyvärr inte. Alla räkningar ska inte betalas så man uppmanas att stänga alla autogiro och e-faktura tjänster för att ha kontroll över dödsbokontot.

Jag hörde att man kan begära att huvud banken där man har lönekonto kan “gå i god” för att beloppet flyttas till ett skyddat dödsbo konto så att en annan bank kan flytta kapitalet. Hur man får till det, hur lång tid det tar och om banken överhuvudtaget vill gå i god för något vet jag inte.

Vi har löst det värsta cash flow problemet i dödsboet nu. Mest tack vare att en sista pension kom in (stoppas dödsmånaden). Eftersom den avlidne hittades död i hemmet så antecknades bara ett “anträffande datum” och inget dödsdatum. Alltså var det tveksamheter om ytterligare en pension skulle betalas ut när anträffandet var i början av månaden. Efter samtal med SKV och Pension myndigheten stod det tillslut klart att en pension till betalades ut.

Så ytterligare ett på halvt-skämt är att man ska dö en bra bit in i månaden och se till att man inte anträffas utan att någon bevittnar dödsdagen.

Inte alls smaklöst. Precis så är det :joy::disappointed_relieved:

OK, men hyra/månadsavgift och elräkning måste gå att ha kvar på automatik?

Nej. Man är enligt lag skyldig att först se till att man kan betala begravningskostnaden. Först därefter andra räkningar. Problemet är att det ju tar ett antal veckor tills man kan ha begravning, tyvärr, därefter får man fakturan. Först därefter kan man (får man enligt lag) betala andra räkningar, så därför stoppade vi autogiro/e-faktura för att följa lagen helt enkelt.

Såklart är man säker på att det finns det gott om pengar på kontot (hur man nu ska veta det) så kan man låta räkningarna köra. Nu var detta en ensamstående person så det var ingen som heller skulle bo kvar.

Det finns en fallback som är att man kan begära hjälp av kommunen om inte pengarna räcker ens till begravningskostnader. Då gör man inte bouppteckning utan en dödsfallsanmälan (tror jag det heter). Men som jag förstår det får det då inte finnas andra tillgångar i dödsboet.

Man har tvingats få ett helt nytt vokabulär mitt i sorgen :disappointed_relieved::joy:

Den här sidan var till rätt stor hjälp även om den inte täckte allt så gav det en bra start.

https://www.efterlevandeguiden.se/

3 gillningar

Nu har GDPR gör sak och ting mer krånglig. Jag undrar om man kan fråga försäkringsbolag om någons engagemang hos de?
“registrera en person att hantera ens dödsbo” på digital kan vara ett problem om personen inte bor länge i Sverige. Hur kan personen ha BankID?

GDPR är inte problemet. Först måste man skicka in “dödsfallsintyg” från Skatteverket som visar att man är “dödsbodelägare”. Först därefter svara de ens på något. Men trots det möts man av en riktigt tråkig attityd, tyvärr. Inte överallt, men på en del ställen.

Ja, det är ju ett problem för de som bor utomlands och inte har BankID. Jag vet inte hur många som bor utomlands som inte har BankID. Vi har själva bott utomlands i många år och alltid haft BankID.

Sen tänker jag att det främst gäller att den som ska sköta dödsboet kan signera digitalt med BankID. Alltså att den som ska sköta det måste ha BankID. Inte nödvändigtvis den avlidne. Jämför hur företags sköts. Mitt bolag har inget BankID, men jag har BankID och med det sköter jag företagets ekonomi. Same same but different.

Kanske vi kan hantera pappers-vägen det fåtal som inte skulle kunna hantera dödsboet digitalt, så att merparten kan flytta in i det nya årtusendet. Det dör ju trots allt knappt 100 000 om året så det hade kanske varit bra om 90+% kunde hanteras på ett mer effektivt sätt som dessutom är mer humant för de efterlevande (slippa springa på dålig attityd)

Du kan inte fråga försäkringsbolag och banker om andra personers engagemang. Det beror dock inte på GDPR utan på sekretess. Först när du kan visa upp ett dödsfallsintyg kan banker och andra dela med sig av information. Dödsfallsintyget är ett slags legitimationshandling som visar att du som dödsbodelägare har rätt att företräda dödsboet.

1 gillning