Det hade väl ändå varit ändå mera skumt om beloppet för utskiftning hade stämt med summan som fanns på dödsdagen? Fondernas kurs förändras, bankkonto med ränta förändras etc. I en bouppteckning tas en fastighet upp till taxeringsvärdet. I ett arvskifte tas värdet ofta upp till ett marknadsvärde.
En bouppteckning behövs, om inte annat för att fastställa vilka som är arvingar. Den behövs också för att söka lagfart om den döde ägt en fastighet, eller som underlag för att ändra ägandet på en bostadsrätt.
Det kostade 3 164 kr såsom jag skrev ovan. Jag gjorde självdeklarationen senare.
Det var en liten lokal (ca 30 000 invånare i kommunen) byrå i övre norrland som mäklaren rekommenderade (jag sålde också mammas lägenhet). Jag vet inte hur det kan skilja så mycket men jag tänker att det skulle kunna bero på dels vilken jurist man anlitar, dels hur komplicerad situationen är. Men även att jag anlitade en liten lokal byrå.
Jag var ju ensam arvtagare och min dotter fick ärva en kapitalförsäkring. Mamma hade en bostadsrätt, 6 bankkonton inte alla på samma bank och en depå.
Vi skrev ner alla saker med lite högre värde och tog halva nyanskaffningsvärdet på sådant som tappad i värde (elektronik). För saker mer åt antikvitetshållet så googlade vi lite. För en grej gick vi in på en auktionsfirma för att få ett begrepp (blev inte mycket)
Möbler, kläder, köksutrustning, böcker och annat lösöre tänkte vi på vad det hade kostat begagnat som ett överslag.
Sen är problemet att antagligen kostar bortforslingen nog mer än vad en dödsbo firma ger efter att vi tagit hand om lite grejer mer av affektionsvärde.
Vi får se var det landar. Antar att viktigaste i bouppteckningen är finansiella tillgångar. I vårt fall ingen bostad. Resten är skrafs rent ekonomiskt.
Ja det måste ju vara för sådana saker. Men jag trodde att det skulle vara någon korrelation/koppling mellan bouppteckning och arvskiftes handlingen, typ en avstämning mellan dem så att det hänger ihop. Men så är det inte.
I vårt fall, inga fonder, inga aktier, ingen bostad och den lilla räntan (0.4%) spelar ju ingen roll. Så i vårt fall är nog bouppteckningen rätt meningslös och onödigt omfattande. Den ska bara göras för att den ska göras.
Hela processen kring dödsfall känns som att den behöver moderniseras och förtydligas med alltifrån begrepp, förenklingar (alternativ för enkla till komplexa dödsbo), digitalisering etc.
När vi pratade med hyresvärden så var han själaglad att vi skulle ta hand om allting och tömma /städa lägenheten efter allt var klart.
Tydligen är de vana vid att dödsbodelägare kommer och tar vad de vill och sedan bara lämnar lägenhet. Hyresvärden får tömma och städa för nästa boende.
Sverige 2021
Beroende på “samhällsklass” förstås, men i övrigt tenderar dödsbovärdering av inventarier handla om mattor, lampor, stilmöbler och konst.
Smycken och matsilver värderas ofta utifrån skrotvärdet och så’nt som den nu avlidna släktingen tjatade om som “fint” är sällan det som räknas (Rörstrandservis - suck!).
När det kommer till bruksföremål så är de ju just detta, vare sig det är en TV, en matberedare eller en motionscykel. Det är saker man använder och de gör mest nytta om en arvinge kan tänka sig att ta hem det och använda det.
Saknas tillgångar eller tillgångarna är så små att det inte täcker begravningskostnaderna, då räcker det ju faktiskt med en dödsboanmälan.
Annars är väl en bouppteckning i många fall inte speciellt märkvärdig. Banktillgidohavande samt standardformuleringen"sedvanligt bohag i två rum och kök" 10 000kr (eller annan summa) brukar räcka långt.
Stämmer! Men när det täcker begravningskostnader men inte mycket mer så hamnar man i bouppteckning.
Ingenting är svårt när man kan det
Men när man kastas in i en släktings ekonomi som man har noll koll på så blir det lite överväldigande, inte minst för att man måste sätta sig in i ett nytt vokabulär och termer för att förstå vad som behöver göras, hur man kan göra det och vad man inte får göra.
Samtidigt finns inte tillräckligt med cash för att leja in tjänsten. Juristfirmor i storstäder är inte gratis.
Så jag tänker att man skulle kunna förenkla och förbättra processen utan att för den sakens skulle tulla på säkerheten för dödsbodelägare.
En ren gissning. Lagstiftaren kan ha tänkt att en bouppteckning skall vara relativt utförlig för att undvika tvister efteråt. Folks minne kan vara kort, speciellt när det gäller pengar…
Kom på en sak jag tänkt skriva till dig tidigare i tråden, men glömde av.
Boken ”Bouppteckning & arvskifte” av Molin var en bra hjälp för mig när jag gjorde mina föräldrars bouppteckning. Rekommenderas!
Man tycker ju att staten borde erbjuda någon tjänst för att förvara testamente.
Men det ligger väl inte i “deras” intresse? Det gick ju ett program om någon rik ensam tandläkare i Stockholm där det kanske fanns ett testamente, men Allmänna Arvsfonden var mycket ointresserade i att hitta detta, kan man tänka sig!
Jag vet att det är känsligt, men uppmana alla utan arvingar som ni känner att ordna testamente, säg att de kan välja något de gillar, cancerfonden, vad som helst är bättre än att ha statliga byråkrater som sitter och leker välgörare och låter sin egen ideologi styra.
Enig! Tänkt precis på samma sak. Åtminstone att man i folkbokföringen (där dödsfallen registreras) kunde lägga till information om testamente med BankID (tex en kort beskrivning av viljan eller hänvisning till bank/jurist) och att detta automatiskt kommer med i ”dödsfall med släktutredning” som är huvud dokumentet för att starta hanteringen av dödsboet. Då går det inte att missa.
Ännu bättre om man även där kunde registera en kort text om hur man vill ha begravning och sånt.
Begravningsbyråer är inte samfundsanslutna. Det går finfint att ha borgerlig begravning med dessa också. Det vore konstigt annars.
Det finns massor av ännu billigare alternativ om det är planen, inklusive diverse “digitala”: Min poäng var att just “vita arkivet” och dess motsvarigheter inte är exklusiva för Fonus,
Jag menar inte att saker ska tas från dödsboet eller spridas ut bland dödsbodelägarna. Det jag menar är att ibland kan det behövas att man röjer lite och sorterar bland grejer för att över huvud taget hitta prylar/papper som ska tas upp i bouppteckningen. Exempelvis kan det behövas att dödsbodelägarna letar en del bland papper och annat för att hitta ett eventuellt testamente eller undangömda värdesaker, vilket är svårt att göra om en bostad är överbelamrad med saker.
Du har helt rätt i att man inte ska chansa samt att dödsboets tillgångar inte tillhör dödsbodelägarna. Jag skrev lite snabbt och lite kort ovan, kan förtydliga vad jag menar. Att “tömma” ett dödsbo i betydelsen “ta över saker”, “gömma undan från övriga dödsbodelägare” eller “undanhålla från bouppteckningen” eller på något annat sätt rensa hemmet på fysiska tillgångar är självklart inte tillåtet.
Som dödsbodelägare är man dock skyldig att se till att boet inte skadas. Därför kan det till exempel krävas att man går in i bostaden och sköter om/flyttar på saker som kan skadas (ex nyttodjur på en gård, husdjur eller något annat känsligt) eller riskerar att stjälas (ex obevakat förråd eller värdesaker som ligger i köksfönstret på nedre botten). OBS detta innebär fortfarande inte att det är tillåtet att plocka med sig saker eller tömma bankkonton.
När jag skrev om att tömma en bostad var det framförallt utifrån vad @Arabesk skrev ovan, dvs en situation där en efterlevande maka är ensam dödsbodelägare (gissar att så är fallet dvs att testamente eller särkullbarn inte förelåg). En ensam dödsbodelägare och ensam legal arvinge har något större frihet eftersom det främsta skälet till att boet ska vara orört är att arvsrätten inte ska inskränkas.
Huvudregeln är alltså att boet INTE ska röras innan bouppteckningen är klar. I praktiken kan det dock krävas att man går igenom och rensar bland saker för att 1) de inte ska skadas 2) boet ska redas ut. Ofta behöver man ju gå igenom en bostad för att hitta undangömda värdesaker eller testamente (som i sin tur kan påverka dödsbodelägarkretsen).
Så sammantaget, nej, det är inte tillåtet att rensa och fördela ut prylar och andra tillgångar, men det kan krävas att man går igenom boet för att identifiera dödsbodelägare och tillgångar som ska tas upp i bouppteckningen, samt för boets bevarande. Fördelning av tillgångar får ske först efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket (dvs när den har skickats tillbaka stämplad och klar) och ett eventuellt arvskifte har signerats av arvingarna.
